Uppsatsen syftar till att studera hemlösas perspektiv på den byggda miljön i Stockholm stad. Detta utifrån två frågeställningar: Var bor/vistas hemlösa i Stockholm och varför? Vad finns det för möjligheter och begränsningar i stadens fysiska och strukturella utformning? Arbetet har färgats av teorier från bland annat Emma Jackson som studerat unga hemlösa i London. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och observation samt analyserats med narrativanalys. Uppsatsen undersöker användandet av rum genom exemplet hemlösa. Studiens resultat påvisar att hemlösa utsätts för krafter som drar och trycker dem i olika riktningar och påverkar deras rörelsemönster.

Med denna text vill vi utforska stadens förmåga att hantera samhällets mest utsatta grupper avpersoner, i detta fall hemlösa. Genom att redogöra för hur relationen mellan individ och stadfungerar hoppas vi kunna visa hur hemlösa och andra exkluderade gruppers livsmöjligheterskiljer sig från allmänhetens. Vad exkludering innebär och tar för form beror mycket på vemsom exkluderas och hur. Därför specificerar vi hur vi tänker och hur vi använder termen iolika sammanhang. Även termen hemlöshet och dess innebörd är i sig själv något somdiskuteras. Definitionen har förändrats parallellt med samhällets utveckling och är ett resultatav värderingar, snarare än en absolut definition fri från påverkan av samtid och miljö. Tillskillnad från förr är hemlöshet idag starkt kopplad till bostadsfrågan. På grund av att vi iSverige har en snabbt växande befolkning samt ett bostadsbyggande som halkat efter. Somlösning på hemlösheten är därför målsättningen att erbjuda bostäder. Samtidigt finns det ettuttryck för mer ‘okonventionella’ sätt att leva och bo på. Utöver de utmaningar somhemlösheten innefattar i sig själv, förekommer exkludering som verkar i skuggan av till synesprogressiva projekt. Vi ser en konflikt mellan ideal, makt och intressen inom staden somleder till denna problematik. Med människor utan pengar och en etablerad plats i samhälletyttrar sig en obalans mellan välfärdssystem och stadens kommersiella intressen. Vi serexempel på exkludering i fysisk form och planering som tar sig uttryck i stadsmöblerna.Bänkar som inte går att sova på, staket som separerar människor, vassa föremål i marken påplatser som annars hade fungerat som regn- och vindskydd. Det finns idag en ökaduppmärksamhet för detta fenomen, som egentligen inte är något nytt. Mer än den aktivaexkluderingen som sker i stadens allmänna ytor, är också samhällets beroende avstadsstrukturen en orsak till underliggande problem. Nybyggda lägenheter innebär visserligenen lättnad för bostadsmarknaden, samtidigt som priserna blir för höga för många människorför att de ska kunna välja bostad fritt. Svensk bygglagstiftning skapar problem genom desshöga standarder, strikta regler och utdragna ansöknings- och anmälningsfrister. Det skapar ett 3behov och en önskan av alternativa levnadssätt, där möjligheten till att leva hållbart, fritt ochnärmare naturen erbjuds. Behov som idag inte kan möjliggöras i staden. Genom att titta påhur de mest utsatta exkluderas vill vi visa att orsaken till hemlöshet är ett övergripandesamhällsproblem som påverkar alla.

Denna uppsats ämnar behandla exkluderande design i det offentliga rummet med fokus på Stockholmcentralstation. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur exkluderande design kan ta sig uttryck i detoffentliga rummet med huvudfokus på Stockholm centralstation samt hur exkluderande design kan tänkaspåverka diverse utsatta grupper. Detta arbete är ett kvalitativt arbete som baseras på dels diverse dokument ochplaner från Stockholm stad men även på observationer som genomförts på Stockholm central vid tre olikatillfällen. Resultatet blev att det fanns inslag av samt exempel på exkluderande design på stationen där ett av defrämsta exemplen var exkluderande bänkar samt även bristen på dessa. Utsatta grupper kan påverkas avexkluderande design på olika sätt men det är av stor vikt att sätta exkluderande design i ett större perspektiv ochdiskutera vikten av vad som menas med just exkluderande samt vilka som kan tänkas påverkas av detta. Detskulle behövas mer och vidare forskning kring ämnet för att kunna analysera och diskutera detta ytterligare.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns exempel i Karlstad centrum som kan tyda på exkluderande design. Detta görs utifrån de två frågeställningarna: Vilka exempel på exkluderande design finns i Karlstad centrum? Vad i den urbana designen i Karlstad centrum skulle kunna missgynna olika grupper och i så fall vilka? Det empiriska materialet har samlats in genom observationer och denna empirin som har samlats in ska hjälpa till att besvara frågeställningarna. Uppsatsen utgår ifrån Fredrik Edins och Robert Rosenbergers teorier om exkluderande design men även Henri Lefebvres begrepp rätten till staden berättat utifrån Helena Holgerssons avhandling. Teorierna har använts i syfte att tolka den urbana designen i Karlstad centrum. Utifrån dessa teorier gick det att finna att olika designer i Karlstad Centrum kan medföra exkluderande effekter mot vissa grupper. Det går däremot inte att tydligt avgöra avsikten av dessa designer. / This essay looks to study if there are examples of design elements that can indicate exclusionary design in central Karlstad. This will be conducted using two questions: What examples of exclusionary design can be found in central Karlstad? What in the urban design in central Karlstad can act exclusionary against different groups and if so, against who? The empirical material has been collected using observations and this empirical material seeks to help answer the two questions. The essay engages the theories of Fredrik Edin and Robert Rosenberger on exclusionary design as well as Henri Lefebvre’s concept of the right to the city as told in Helena Holgersson’s thesis. The theories have been used to interpret the urban design found in central Karlstad. Using these theories we found that different designs in central Karlstad can entail exclusionary effects against certain groups. We can not however clearly determine the intention behind these designs.

Då världens äldrebefolkning ökar är det viktigt att skapa förståelse för hur äldre påverkas av sin omgivning och vilka effekter det kan ha på deras liv. Detta är en kvalitativ studie med fokus på hur fysisk planering kan påverka äldres rätt till staden i Örebro kommun. Det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer samt en mindre dokumentanalys. Respondenterna var tre pensionärer samt en stadsplaneringsstrateg. Intervjuerna gav en inblick i hur Örebro planerar för den äldre befolkningen samt några äldres aktuella åsikter gällande staden. Dokumenten som analyserades gav en djupare förståelse hur politiker och tjänstemän arbetar. Huvudteorierna för detta har varit ’kritisk urbanteori’ samt Henri Lefebvres begrepp ‘Rätt till staden’. För att få djupare förståelse för vad äldres rätt till staden kan vara användes diverse litteratur inom ämnen som till exempel ’exkluderande design’, offentliga platser och åldersvänliga städer. Resultatet av denna studie visar på att det finns brister i äldres rätt till staden Örebro. Örebro har inget specifikt åldersfokus i sin planering utan försöker snarare skapa en rättvis stad för alla i allmänhet. De äldre personerna upplever att vissa aspekter i planeringen inte inkluderar dem. Kollektivtrafik, kommersiell handel och kvarboende var några av de aspekter som framför allt nämndes i intervjuerna. Örebro kommun försöker inte medvetet förminska äldres rätt till staden utan det blir en konsekvens av planeringsprioriteringar.

Toaletten är ett viktigt element och en nödvändighet inom demokrati för att upprätthålla fri rörelse och representation av alla samhällsgrupper, vilket tenderar att överses från en planeringssynvinkel. Syfte med uppsatsen är att förstå hur designen av offentliga rum kan verka inkluderande och/eller exkluderande av olika människors fysiska behov, genom att undersöka tillgänglighet utifrån utformningen av offentliga toaletter. Frågeställningarna fokuserar därmed på kommunala tjänstepersoners arbete samt hur designen av offentliga toaletter tillgodoser olika människors fysiska behov. Uppsatsen utgår ifrån Norrköpings kommun. I uppsatsen har teori om intersektionalitet använts och begreppen inkluderande-, exkluderande- och universell design har haft en central roll. Empiri samlades in genom observationer och intervjuer, vilka analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att Norrköpings kommun försöker tillgodose olika typer av behov, men att detta sker i samband med exkluderande designåtgärder. Det finns således svårigheter med att implementera inkluderande- och/eller universell design. / From a planning point of view, the toilets tend to be overlooked despite their importance in a democracy and for people's freedom of movement in society. This study aims to research how design of public spaces can include and/or exclude the physical needs of different people, by focusing on the availability of public toilets. The issue focuses on the work of municipal officials and how the design of public toilets fulfills the physical needs of different people, in the municipality of Norrköping. In the study, the theory of intersectionality and the concepts of inclusion, exclusion and universal design have had a central role. Empirical data were collected through observations and interviews and analyzed with a thematic analysis. The results showed that Norrköping tried to meet different types of needs, but that this takes place in connection with excluding design measures. Thus, there are difficulties in implementing inclusive and/or universal design.

Studiens syfte är att undersöka olika former av exkluderande design i offentliga och semi-offentliga rum, samt vilka konsekvenser en sådan design kan ha på olika samhällsgrupper. Studiens resultat är baserade på fokuserade observationer av den fysiska designen, främst i Göteborg, i triangulering med innehållsanalys av översikts- och detaljplaner. Studiens resultat visar att en mångfald av designmodeller användes i de observerade offentliga och semi-offentliga rummen, varav en del av dessa designer kan ses som exkluderande. Majoriteten av observerade sittplatser finns hos privata aktörer som caféer och uteserveringar, vilket signalerar ett behov av att vara konsument för att få ta del av dessa semi-offentliga platser. Semi-offentliga platser som var stängda nattetid samt hinder mot skateboardåkning var andra observerade designer som riktar in sig på särskilda samhällsgrupper eller beteenden. Fyra grupper anses vara speciellt påverkade av exkluderande design: hemlösa, funktionsnedsatta, resurssvaga, samt skateboardåkare. I kontrast till tidigare forskning anser vi att flera av de observerade designerna kan anses vara inkluderande istället för att enbart ses som exkluderande. / The aim of this study is to explore different forms of unpleasant design in public and semi-public spaces and what potential consequences such design may have on different social groups. The results are based on focused observations of the physical designs themselves, primarily in Gothenburg, Sweden, in triangulation with text analysis of official documentations of land use and zoning plans. The findings indicate that a variety of designs were used throughout the observed public and semi-public spaces, some of which can be seen as unpleasant. Most of the observed seating options were located within privatised businesses, signalling the need to be a consumer to use these semi-public spaces. Semi-public spaces that are inaccessible during the night as well as anti-skate obstacles were other observed designs that targeted a certain group or behaviour. Four social groups were found to be more of a target or sufferer of the designs: the homeless, people with disabilities, the destitute, and skateboarders. In contradiction to previous research a substantial amount of the observed designs can be perceived as inclusive rather than only exclusionary.

Hur vi planerar och utformar stadens offentliga rum påverkar vår uppfattning om den urbana miljön. Den offentliga ytan ska planeras för att vara tillgänglig för varje medborgare utan någonting som förhindrar möjligheten att delta i stadens utbud. Vår utbildning inom urban miljö har gett oss en bra grund och kunskap för att analysera stadens gestaltning. Den har även gett oss möjligheten att tolka dolda sociala exkluderingar som uppstår på grund av hur stadsrummet är utformat. I denna studie avser vi därmed att undersöka ett fenomen som utmanar uppfattningen om att alla stadens rum är tillgängliga för alla, nämligen ett fenomen vid namn fientlig stadsplanering. Vi har, genom att tolka och förstå, undersökt teoretiska förklaringar till fenomenets innebörd, uppkomst, samt påverkan. Vår kvalitativa studie har genomförts med metodologin ‘grounded theory’, för att först undersöka nuvarande kunskapsläget för att sedan bilda en teori. Vi har genomfört en litteraturinsamling baserad på relevant litteratur och forskning för att analysera fenomenet. Studien omfattar en kartläggning av fientlig stadsmöblering genom observationer i Malmö för att tolka hur fenomenet kan utforma sig i staden. Till sist, utfördes en intervju med en tjänsteman inom Malmö stad för att få kompletterande uppgifter till vår analys och en djupare förståelse för hur en av stadens planerare ser på utformningen av stadsrummen. Resultatet visar att fientlig stadsmöblering placeras i stadsrummen för att förhindra beteenden, och därmed personer, som samhället ser som ‘icke-önskvärda’. Dessa beteenden har vi förankrat till teorier om rätten till staden, den attraktiva konsumtionsstaden, maktstrukturer och den mänskliga dimensionen; där alla har förklaringar till varför ‘icke-önskvärt’ beteende exkluderas, samt varför fenomenet uppstått. Resultatet visar även att fientlig stadsmöblering förekommer i centrala Malmö vid Triangelns stationsområde, där vi identifierade en fientligt utformad bänk. Utöver det, förekommer fenomenet väldigt lite inom staden, vilket går ihop med hur Malmö stad önskar planera staden. Vidare visar resultatet att fenomenet har tydliga nyliberala och kapitalistiska förankringar, där konsumtion är i framkant. Staden planeras för ekonomisk tillväxt och en bra ‘image’, vilket innebär att konsumenten prioriteras i hierarkin om vem de offentliga rummen planeras för. På grund av detta implementerar man fientlig stadsmöblering. / How we plan and design the city's public spaces affects our perception of the urban environment. The public space should be planned to be accessible to every citizen without anything that prevent the opportunity to participate in the city's offerings. Our education in urban environment has given us a good foundation and knowledge for analyzing the city's design. It has also given us the opportunity to interpret hidden social exclusions that arise due to how the urban space is designed. In this study we intend to investigate a phenomenon that challenges the notion that all city spaces are accessible to all, namely a phenomenon called hostile architecture. We have, by interpreting and understanding, investigated theoretical explanations for the phenomenon's meaning, origin, and impact. Our qualitative study has been carried out with the methodology ‘grounded theory’, to first examine the current state of knowledge and then form a theory. We have conducted a literature collection based on relevant literature and research to understand the phenomenon. The study includes a mapping of hostile city furniture through observations in the city of Malmö to interpret how the phenomenon can take shape in the city. Finally, an interview was conducted with an official within the city of Malmö to get additional information for our analysis and gain a deeper understanding of how one of the city's planners view the design of the city spaces. The results show that hostile urban furniture is placed in urban spaces to prevent behaviors, and thus people, that society sees as 'undesirable'. We have anchored these behaviors to theories about the right to the city, the attractive city of consumption, power structures and the human dimension; where each theory has an explanation for why 'undesirable' behavior is excluded, and why the phenomenon has arisen. The results also show that hostile urban furniture occurs in central Malmö, next to Triangle station, where we identified a hostile bench. Beyond that, the phenomenon occurs very rarely in the city, which goes hand in hand with how Malmö wishes to plan the city. Furthermore, the results show that the phenomenon has clear neoliberal and capitalist roots, where consumption is at the forefront. The city is planned for economic growth and a good ‘image’, which means that the consumer is prioritized in the hierarchy of whom the public places are planned. Because of this, hostile urban furniture will be used.