This thesis was done after a request from the county’s administrative board of Västmanland to provide the board with a better understanding of how green areas have changed within Västerås municipality over time.The purpose and goal of this study was thus to measure and analyze how much of the green areas within Västerås municipality that have disappeared during the past one hundred years as well as to provide a review of previous studies regarding the importance of green areas for humans as well as the biological diversity.In order to answer these questions I have in this study used a combination of a literature study, cartographic analysis as well as a time series analysis. The computer software used to do the measurements of the green areas was ArcGIS which is a geographical information system.In the cartographic and times series anlaysis measurements and analysis was made of the district map of 1911, the economic map of 1950 and the property map of 2011. The measurements show that the municipality has grown with 46,3 km2 over the last one hundred years. New neighborhoods’ have emerged and the municipality has expanded. This has resulted in a loss of approximately 60 % of the municipality’s previously green areas. The green areas that are left have changed their character and have today another use than they had a hundred years ago. Västerås today stands in front of a challenge to increase and integrate green areas with the city and its infrastructure.The results from the literature study is in line with the cartographic analysis and they show that the expansion and densification of the cities since the late nineteenth century and the beginning of the twentieth century during the urbanization process has had the consequence that green areas such as gardens, meadows, pastures, wetland, forests and farmland have been superseded by houses and other buildings.The literature study further shows that green areas play an important role for humans as well as for the biological diversity and the climate. It can provide wildlife and plants with habitats and protection and help strengthen the biological diversity. For humans it can provide positive health effects, both physical as well as psychological. Green areas also contribute to temperature reduction, cleaner air and decreased water runoff. / Det här examensarbetet gjordes i uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland. Uppdraget bestod av att ge en bättre bild av hur grönområden förändrats inom Västerås tätort över tid. Syftet och målet med den här studien var att mäta och analysera hur mycket grönområden som försvunnit från Västerås tätort under de senaste 100 åren samt att göra en kunskapsöversikt kring varför grönområden är viktiga för såväl människan som den biologiska mångfalden.För att besvara frågeställningarna samt uppnå syftet och målet med arbetet användes en kombination av litteraturstudie, kartografisk analys samt tidsserieanalys. Datorprogrammet ArcGIS användes för att utföra mätningarna av grönområden, ArcGIS är ett geografiskt informationssystem.I den kartografiska analysen och tidsserieanalysen gjordes mätningar och analyser av Häradskartan från 1911, Ekonomiska kartan från 1950 och Fastighetskartan från 2011. Mätningarna visar att Västerås tätort har ökat med 46,3 km2 på 100 år. Nya stadsdelar har tillkommit och expanderat vilket har inneburit att ca 60 % av tätortens tidigare grönområden försvunnit. De grönområden som finns kvar inom tätort har förändrats i karaktär och har sannolikt idag en helt annan markanvändning än för 100 år sedan. Idag står Västerås, som många andra städer inför en utmaning att öka och integrera grönområden med staden och annan infrastruktur.Resultaten från litteraturstudien stämmer väl överens med den kartografiska analysen och visar att städers ökade utbredning och förtätning sedan 1800-talets slut och 1900-talets början, i och med urbaniseringsprocessen, har gett upphov till att grönområden som trädgårdar, ängs- och hagmarker, våtmark samt skogs- och jordbruksmark trängts undan för att göra plats åt bostäder och annan bebyggelse. När grönområden minskar försvinner och försvagas en del av den biologiska mångfalden, för människan försvinner viktiga rekreationsområden samt den koppling till naturen som bostadsnära grönområden skänker.Grönområden spelar en viktig roll för såväl människan som för den biologiska mångfalden och klimatet. För djur och växter skänker grönområden habitat och skydd samt hjälper till att stärka den biologiska mångfalden. För människan bidrar grönområden till en ökad koncentrationsnivå, ökat välbefinnande och mindre stress. Grönområdens ekosystemtjänster, gratis tjänster från naturen, bidrar till temperatursänkningar, renare luft och minskad vattenavrinning.Sammantaget visar den kartografiska studien, tidsserieanalysen och litteraturstudien att i takt med att städer växer sker det på bekostnad av grönområden inom och utanför tätorter. Utbredning och förtätning av städer har en direkt effekt på djur och växter, då habitat förstörs och fragmenteras. Den här utvecklingen kan även ha en indirekt påverkan på människor. De positiva effekter som studier har visat att grönområden har på människor kan antas försvinna i takt med att grönområdena försvinner.

Previous research confirms that there is a major decline of pollinators worldwide. Investigations have mainly focused on pollination services in the agricultural landscapes and therefore, there is a lack of knowledge on the effects pollinators may have in urban environment. This paper examines the presence of honey bees in central parts of Stockholm, Sweden. The study presents what conditions, possibilities and motives there are behind the phenomenon of urban bee keeping. I found ten locations with beehives and a total of 18 hives within the delimited area. Nothing seems to indicate that conditions may limit the presence of honey bees. Given the opportunity to place beehives on the ground and on rooftops, the possibilities also seems to exist. According to the owners of the beehives motives are better harvests in connection to allotments, positive effects on flora and educational and marketing purposes.

Antalet personer som blir sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar har ökat. Något som kan bidra till ökad stress är den urbana miljö som många idag lever i. I tidigare studier har naturmiljöer visat sig ha återhämtande effekter. Syftet med studien var att undersöka om två olika miljöer ger några skillnader i förändringen av individers stressnivåer. I en inomindividdesign har 19 deltagare suttit i en naturmiljö respektive en urban miljö i 15 minuter vardera. Blodtryck, puls samt självskattad stress på Borg centiMax-skalan (CR100®) mättes före och efter varje miljö. Deltagarnas upplevda stress sänktes signifikant mer i naturmiljön jämfört med i den urbana miljön. Deltagarna kände sig nästan fyra gånger så stressade efter de suttit i den urbana miljön jämfört med efter de suttit i naturmiljön. Några signifikanta förändringar sågs inte i deltagarnas blodtryck eller puls. Att den självupplevda stressnivån sänktes hos deltagarna ger stöd för att naturen kan ha återhämtande effekter.

Offentliga rum som är tänkta att dagligen brukas av stadens befolkning förändras. I takt med att det sociala livet förflyttas allt mer till byggnader, till allmänna eller privata inomhusmiljöer eller sker digitalt minskar livet mellan byggnader. Offentliga rum som väsentliga mötesplatser i staden är viktiga av flera anledningar, inte minst för ett hälsosamt samhälle.  Syftet med det kandidatexamensarbetet är att analysera offentliga rum i storstadsmiljöer och hur de förhåller sig till några teorier om fysisk gestaltning och social hållbarhet. Några aspekter av bl.a. Jan Gehls teori om människovänliga offentliga rum i urbana miljöer har valts ut för undersökning men i den teoretiska bakgrund inkluderas även idéer av David Sim och Jeremy Till. Min ambition är att göra en insats till en ökad förståelse för hur det offentliga rummet kan utformas för att locka människor till ett mer levande socialt samspel och lyfta upp  vikten av socialt hållbar planering av offentliga rum.  Platsobservationer samt semistrukturerade surveyundersökningar med stöd av litteraturen har resulterat i det arbetet. Nio platser i Stockholm, Malmö och Lund har valts som exempelytor  för att undersöka litteraturstudiens presenterade teorier i praktiken. Utgångspunkten till undersökningen och observationer har varit nyckelkvaliteter hämtade från Jan Gehls teori om välfungerande människovänliga offentliga miljöer: trygghet, komfort och njutning som måste existera, enligt honom, på en offentlig yta. Resultatet har visat att de tre kriterierna trygghet, komfort och njutning hör ihop och att en välfungerande offentlig yta människor trivs och känner sig välkomna behöver en kombination av alla tre kriterier. Kriterierna framställs i slutsatsen som en diagram i form av en trappa, där första steget är trygghet, en grundläggande kvalitet som bör anses vara ett krav för att människor ska befinna sig på platsen. Nästkommande kvalitet är komfort som endast har någon betydelse om trygghetskvalitet uppfylls. Kvaliteten är en faktor som får användarna att vilja vistas på platsen. Det sista steget när både trygghet och komfort uppfylls är njutning som får användarna att vilja stanna på platsen. När alla tre kvaliteter uppfylls, kan man anse att platsen är en väl fungerande offentlig yta, människor vill vistas och stanna kvar på.

Marken är en viktig faktor att ta hänsyn till i dagens hårda klimat för våra stadsträd. Allra helst för de träd som skall stå i det mest utsatta delarna av staden, så som på torg, längs med tungt trafikerade vägar eller omringade av bara hårdgjorda ytor. En lösning är skelettjord som används i många städer i Sverige men även i andra länder. I ett projekt i Stockholm testas just nu en vidareutveckling av skelettjordar där AMA-jorden har bytts ut mot biokol. Fördjupningen i denna uppsats kommer därför att handla om hur biokol används rent praktiskt i trädens växtbäddar och vilka effekter detta har på trädens utveckling.   Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur biokol i stadsträdens växtbäddar används med exempel från Stockholm Biochar Project. Syftet är också att undersöka vilka parametrar som används för att mäta biokolets effekt på trädens tillväxt, samt att bedöma vilka effekter biokol har på träd.   Arbetet har genomförts som en intervjustudie som sedan kompletterats med faktasökning i vetenskapliga artiklar och böcker. Intervjupersonen är verksam inom området och arbetar som trädspecialist på trafikkontoret Stockholm stad och är delaktig i Stockholm Biochar Project. Fakta har sökts i olika databaser där sökorden biochar, biokol, terra preta, urbana stadsträd och trädinventering har använts.   Uppbyggnaden av växtbädden med biokol i Stockholm stad har visat sig vara snarlik den gamla modellen men skillnaden kan ses i att AMA-jorden har blivit utbytt mot biokol och även att dimensionerna på makadamen i skelettjorden är något ändrade.   De parametrar som används i Stockholm stad för att mäta trädets tillväxt är stamomkrets. Det finns andra parametrar som går att användas för att bedöma träds tillväxt och dessa skulle även kunna appliceras för att undersöka biokolets effekt på träd.   I en jämförelse av träds tillväxt, där träd av samma art hade växt i liknande förhållanden men i tre olika växtbäddar, visade resultatet att träden som planterats i biokol inte hade den största tillväxten. / The ground is an important factor to consider in today's tough climate for our urban trees. Especially for the trees that shall live in the most vulnerable parts of the city, such as the square, along heavily trafficked roads or surrounded by only paved surfaces. One solution is structured soils which is used in many cities in Sweden but also in other countries. An interesting new development of structured soils where AMA-soil has been replaced with biochar is now being tested in a project in Stockholm. The focus in this paper will therefore be on how biochar is used practically in the tree plant beds and the effects this has on the trees' development.   The purpose of this paper is to get an insight on how biochar in urban tree plant beds are used with examples from Stockholm Biochar Project. And also to examine the parameters used to measure the effect biochar have on tree growth, and to assess the impact of biochar has on the trees.   The work of this paper was carried out as an interview study and was then also combined with research in scientific books and articles. The interviewee is active in the area and works as a tree specialist at the traffic office,Stockholm city and complicit in Stockholm Biochar Project. Researched have been done in various databases where the keywords biokol, biochar, terra preta, urban city trees and tree inventory have been used.   The construction of the plant bed with biochar in Stockholm city has proved to be similar to the old model, but it differs in that the AMA-soil has been exchanged for biochar and also in that the dimensions of the macadam instructured soil is changed.   The parameters used in the Stockholm city to measure tree growth are stem circumference. But there are also other parameters that could be used to measure growth and these could also be applied to assess effect of the biochar on the tree.   In a comparison of tree growth, where tree of the same species had grown in similar conditions but in three different types of plant beds, the results showed that the trees planted in biochar did not have the best growth.

<p>Militära insatser i urban miljö kommer troligen att öka alltmer. Detta kräver soldater till fots eftersom dessa lättare kan förflytta sig via och mellan byggnader. Varje deltagande soldat kommer att behöva egen radioutrustning. Då stadsmiljö är ett relativt outforskat område vad gäller militär radiokommunikation är det viktigt att öka förståelsen för radiovågors utbredning i stadsmiljö. Härtill har institutionen för Informationsöverföring på FOI köpt in programmet Radiowave Propagation Simulator (RPS). RPS används i det här examensarbetet för att genomföra en beräkning för ett statiskt scenario, och till beräkningen infoga påverkan från sändares och</p><p>mottagares mobilitet. Detta utförs genom att rumsligt extrapolera kanalens impulssvar till att gälla i andra positioner än de ursprungligen var beräknade för. Kanalens impulssvar blir då modifierat så att impulssvarets utbredningsvägar får nya fördröjningstider och dess komplexa signal får ny fas.</p><p>Metoden, som har tagits fram i det här arbetet, för den rumsliga extrapoleringen har implementerats och utvärderats för ett litet scenario. Det extrapolerade resultatet har sedan jämförts med beräknade resultat från RPS. Analysen visade att metoden ger ett tillförlitligt resultat. Ett annat syfte med examensarbetet har varit att visa hur forskningsresultat (från radiokanalen) kan användas effektivare för att ge högre kvalité på forskningsresultat, både på länk- och på nätnivå.</p>

<p>Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och väl fungerande prickskytteförmåga är därför central. Detta till trots, återfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett användbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i ämnet. Genom att komma på det klara med hur prickskyttar utbildas och används i Sverige idag och jämföra detta med utländska modeller och andra länders goda och sämre erfarenheter, vill jag ge förslag på hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begränsat min efterforskning genom att mina studier av andra länders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare än utvalda länders specifika tillvägagångssätt. Jag har även endast studerat, för svensk trupp, etiskt tillämpbara delar av stridsteknik. Tidigare forskning kring ämnet är koncentrerat till <em>lessons learned</em>-dokument, och en av anledningarna till denna uppsats är att dra faktiska slutsatser av sådana och lägga grund för en tillämpbar utveckling. Uppsatsen behandlar förutom ovanstående även en del historia om prickskytten som sådan, beskrivning av problem jag uppmärksammat i den svenska prickskytteutbildningen samt en del om det urbana slagfältet kontra det traditionella. Med detta som grund ger jag i min slutsats förslag på förbättrande förändringar avseende de urbana delarna i den svenska prickskytteutbildningen.</p> / <p>Today's conflicts are mainly taking place in urban environments and the importance of updated and well-functioning sniper ability is central. Despite this, there are significant deficiencies in the Swedish sniper training with regard to the urban environment. This document aims to partly contribute to new approaches and provide a useful working basis for the Swedish armed forces´ further development on the subject. By defining how snipers are trained and used in Sweden today, and compare it with other countries' experiences, I would like to give suggestions on how the Swedish sniper training could be developed. To provide updated information, I have limited my search to studying different countries´ sniper experience from the last decade, rather than a country-specific approach. I have only studied, for Swedish soldiers, ethically applicable parts of the battle techniques. Earlier research on the subject is concentrated on lessons learned documents, and one of the reasons for this essay is to draw real conclusions from them and present a useful structure for future development. The essay also deals with some history about the sniper concept, the description of the problems I highlighted in the Swedish sniper training and part of the urban battlefield versus the traditional. On this basis, I am presenting my conclusion and suggestions for improvement changes for the urban parts in Swedish sniper training.</p>

Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och väl fungerande prickskytteförmåga är därför central. Detta till trots, återfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett användbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i ämnet. Genom att komma på det klara med hur prickskyttar utbildas och används i Sverige idag och jämföra detta med utländska modeller och andra länders goda och sämre erfarenheter, vill jag ge förslag på hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begränsat min efterforskning genom att mina studier av andra länders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare än utvalda länders specifika tillvägagångssätt. Jag har även endast studerat, för svensk trupp, etiskt tillämpbara delar av stridsteknik. Tidigare forskning kring ämnet är koncentrerat till lessons learned-dokument, och en av anledningarna till denna uppsats är att dra faktiska slutsatser av sådana och lägga grund för en tillämpbar utveckling. Uppsatsen behandlar förutom ovanstående även en del historia om prickskytten som sådan, beskrivning av problem jag uppmärksammat i den svenska prickskytteutbildningen samt en del om det urbana slagfältet kontra det traditionella. Med detta som grund ger jag i min slutsats förslag på förbättrande förändringar avseende de urbana delarna i den svenska prickskytteutbildningen. / Today's conflicts are mainly taking place in urban environments and the importance of updated and well-functioning sniper ability is central. Despite this, there are significant deficiencies in the Swedish sniper training with regard to the urban environment. This document aims to partly contribute to new approaches and provide a useful working basis for the Swedish armed forces´ further development on the subject. By defining how snipers are trained and used in Sweden today, and compare it with other countries' experiences, I would like to give suggestions on how the Swedish sniper training could be developed. To provide updated information, I have limited my search to studying different countries´ sniper experience from the last decade, rather than a country-specific approach. I have only studied, for Swedish soldiers, ethically applicable parts of the battle techniques. Earlier research on the subject is concentrated on lessons learned documents, and one of the reasons for this essay is to draw real conclusions from them and present a useful structure for future development. The essay also deals with some history about the sniper concept, the description of the problems I highlighted in the Swedish sniper training and part of the urban battlefield versus the traditional. On this basis, I am presenting my conclusion and suggestions for improvement changes for the urban parts in Swedish sniper training.

Den svenska Försvarsmakten (FM) har förändrats och gått ifrån invasionsförsvar till insatsförsvar, detta har lett till att FM fokuserar på insatser utomlands och hotet skiljer sig insatser emellan. De konflikter som är aktuella idag och där de svenska styrkorna bidrar med resurser utspelar sig i länder där urban miljö med lågteknologisk motståndare förekommer. Motståndaren har med tiden lärt sig att hantera strider i urban miljö och uppträder i alla dimensioner. Man anser att strid i denna typ av miljö kommer att öka i framtiden. Stora nationer har stridit i urban miljö med framgång. Med tanke på var vi befinner oss idag när det gäller insatser av varierande grad har hotet ökat mot våra trupper vilket i sin tur har lett till ett större behov av skydd. Syftet med arbetet är att genom en kvalitativ textanalys (som är studiens tyngdpunkt) och en modellstudie påvisa hur man kan möta det nya hotet i urban terräng med hjälp av tekniska anpassningar på tyngre fordon som stridsvagnar. Under den beskrivande delen beskrivs hotbilden idag, erfarenheter från olika krig där stridsvagnar har nyttjats och stridsvagnens sårbarhet i urban miljö. Därefter behandlar modellstudien en tänkbar miljö och hot i syfte att ta fram den mest fördelaktiga anpassningen för att möta det nya hotet som utspelar sig i alla dimensioner. Resultatet visar att det största hotet som våra trupper utsätts för är den typ av hot där motståndare strävar efter att strida i urban miljö. Undersökningen visar att vi idag behöver mer skydd i form av pansar och de svenska stridsvagnarna behöver anpassas med olika system för att kunna möta dessa nya hot. / The Swedish Armed Forces (SAF) is currently in a phase of evolution transferring from being an old strategic defense to an expeditionary force. The SAF has forces deployed in several locations all over the world and the threat they meet is different from place to place, the conflicts often conducted by low-tech insurgents in urban terrain.The insurgents have learned how to fight in urban terrain and can operate in every dimension of the battlefield. It is believed that the battle in this type of environment will increase in future. Being where we are today in terms of operations the threat against our troops has increased which has led us to a greater need for protection.The purpose of this paper is that using a qualitative textual analysis and a model study to show how the new threat can be met in urban terrain with the help of technical adjustments on heavy vehicles such as tanks. At first the writer will describe the threat that is common in urban terrain today. Then the lessons learned from wars where tanks have been used and later on the tank’s vulnerability in urban terrain will be described. Thereafter, the model study will elaborate a potential environment and threat in order to highlight the most advantageous adjustment for tanks to meet the new threat.The result shows that the greatest threat that our troops are exposed to today is; battles that takes place in urban terrain. The study shows that we need more protection in form of armour. The Swedish tanks should be adapted with different systems to meet today’s threat in the urban terrain.

Militära insatser i urban miljö kommer troligen att öka alltmer. Detta kräver soldater till fots eftersom dessa lättare kan förflytta sig via och mellan byggnader. Varje deltagande soldat kommer att behöva egen radioutrustning. Då stadsmiljö är ett relativt outforskat område vad gäller militär radiokommunikation är det viktigt att öka förståelsen för radiovågors utbredning i stadsmiljö. Härtill har institutionen för Informationsöverföring på FOI köpt in programmet Radiowave Propagation Simulator (RPS). RPS används i det här examensarbetet för att genomföra en beräkning för ett statiskt scenario, och till beräkningen infoga påverkan från sändares och mottagares mobilitet. Detta utförs genom att rumsligt extrapolera kanalens impulssvar till att gälla i andra positioner än de ursprungligen var beräknade för. Kanalens impulssvar blir då modifierat så att impulssvarets utbredningsvägar får nya fördröjningstider och dess komplexa signal får ny fas. Metoden, som har tagits fram i det här arbetet, för den rumsliga extrapoleringen har implementerats och utvärderats för ett litet scenario. Det extrapolerade resultatet har sedan jämförts med beräknade resultat från RPS. Analysen visade att metoden ger ett tillförlitligt resultat. Ett annat syfte med examensarbetet har varit att visa hur forskningsresultat (från radiokanalen) kan användas effektivare för att ge högre kvalité på forskningsresultat, både på länk- och på nätnivå.