Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot. Under lektionstillfällena bar samtliga elever stegräknare, där stegantalet redovisades efter varje tillfälle. Utifrån Borgskalan fick eleverna dessutom skatta både hur ansträngande stationsbanan upplevts som helhet samt hur ansträngande den upplevts då det varit som mest påfrestande. Därefter jämfördes resultaten från de båda testtillfällena för att påvisa eventuella skillnader alternativt likheter. Resultat: Samtliga klasser i undersökningen tog fler steg vid det första undersökningstillfället än vid det andra, oavsett vilket musiktempo de började med. Skillnaden i antal steg mellan de olika lektionstillfällena var dock signifikant enbart för en av klasserna. Beträffande hur eleverna skattat sin egen ansträngningsnivå på Borgskalan under de båda testtillfällena upptäcktes ett klart samband mellan det antal steg eleverna tagit och deras upplevda ansträngning. Samtliga klassers medelvärden, för såväl helheten som vid maximal ansträngning, var högre vid det första testtillfället än vid det andra. Resultatet överensstämmer med att eleverna tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Slutsats: Klassernas resultat spretar åt olika håll. Gemensamt för samtliga klasser är att eleverna har skattat ansträngningen under det första testtillfället som mer ansträngande än vid det andra, både beträffande helhet och vid maximal ansträngning. Detsamma gäller för hur många steg eleverna tog. Samtliga elever tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Av vår studie att döma tycks det därför inte finnas någon korrelation varken mellan musikens tempo, hur många steg eleverna tar eller hur eleverna uppfattar ansträngningsnivån. Istället pekar undersökningens resultat på vikten av att variera undervisningen. Då eleverna i studien fick upprepa en redan tidigare utförd lektion tycktes motivationen och därmed även deras aktivitetsnivå (i antal steg mätt) sjunka. [1] BPM = beats per minute (taktslag per minut) / <p>I kursen Idrott III VT 2014.</p>

Antalet personer som blir sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar har ökat. Något som kan bidra till ökad stress är den urbana miljö som många idag lever i. I tidigare studier har naturmiljöer visat sig ha återhämtande effekter. Syftet med studien var att undersöka om två olika miljöer ger några skillnader i förändringen av individers stressnivåer. I en inomindividdesign har 19 deltagare suttit i en naturmiljö respektive en urban miljö i 15 minuter vardera. Blodtryck, puls samt självskattad stress på Borg centiMax-skalan (CR100®) mättes före och efter varje miljö. Deltagarnas upplevda stress sänktes signifikant mer i naturmiljön jämfört med i den urbana miljön. Deltagarna kände sig nästan fyra gånger så stressade efter de suttit i den urbana miljön jämfört med efter de suttit i naturmiljön. Några signifikanta förändringar sågs inte i deltagarnas blodtryck eller puls. Att den självupplevda stressnivån sänktes hos deltagarna ger stöd för att naturen kan ha återhämtande effekter.

Aim: The aim of this study is to analyse potential determinants of cycle commuting speed, with the following research questions: 1. How does cycle commuting speed relate to amount of gears, access to shower facilities, and rating of perceived exertion (RPE), when sex, age, weight, body mass index (BMI), duration, last digit in self-reported duration, and cycling area are controlled for? 2. How are the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex, affected when amount of gears, access to shower facilities, and RPE are added to the control variables age, weight, BMI, last digit in self-reported duration, and cycling area?   Method: In this cross-sectional study, 1526 adult cycle commuters (67% females) in Stockholm County, Sweden, were recruited through advertisements. In a self-administered questionnaire, the respondents reported their sex, age, height, weight, duration of their typical cycle commuting journey, amount of gears, access to shower facilities at the destination, and rating of perceived exertion (measured by the Borg RPE Scale) while cycling. They also drew their cycling route on an individually adjusted map. Multiple linear regression was used to facilitate the analyses.   Results: In a regression model with the independent variables sex, age, weight, body mass index, duration, last digit in self-reported duration (1–4 or 6–9 compared to 0 or 5), cycling area (inner urban compared to suburban and suburban – inner urban), gears, shower facilities, and RPE, the dependent variable cycle commuting speed was positively related to using a bicycle with five or more (as compared to four or fewer) gears, having convenient (as opposed to inconvenient or non-existent) access to shower facilities, and perceiving a higher degree of exertion while cycling. Gears, showers, and RPE were also found to substantially affect the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex. The respondents showed a clear tendency of giving odd-numbered, compared to even-numbered, ratings of perceived exertion.   Conclusions: This study highlights the importance of gears, showers, and RPE in activities such as estimating, planning or taking measures in relation to cycle commuting. It also shows that adding new factors to control for might change earlier established relationships within this field. When the Borg RPE Scale is used, correct instructions strengthens the validity. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att analysera potentiella påverkansfaktorer gällande cykelpendlingshastighet, med följande frågeställningar: 1. Hur relaterar hastighet till antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (RPE), när kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration samt cykelområde kontrolleras? 2. Hur påverkas de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön, när antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och RPE adderas till kontrollvariablerna ålder, vikt, BMI, slutsiffra i självrapporterad duration, och cykelområde?   Metod: I denna tvärsnittsstudie rekryterades 1526 vuxna cykelpendlare (67% kvinnor) i Stockholms län genom annonser. I ett själv-administrerat formulär rapporterade de kön, ålder, längd, vikt, duration vid deras typiska cykelpendlingsresa, antal växlar, tillgång till duschfaciliteter vid destinationen, och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (enligt Borgskalan) under cyklingen. De ritade även in sin cykelväg på en individuellt anpassad karta. Multipel linjär regression användes för att möjliggöra analyserna.   Resultat: I en regressionsmodell med de oberoende variablerna kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration (1­–4 eller 6–9 jämfört med 0 eller 5), cykelområde (innerstad i jämförelse med ytterstad samt ytterstad – innerstad), växlar, duschmöjligheter och RPE, var den beroende variabeln cykelhastighet positivt relaterad till användandet av en cykel med fem växlar eller fler (i jämförelse med fyra eller färre), att ha bekväm tillgång till dusch (i motsats till obekväm eller ingen tillgång alls) samt att uppleva en högre grad av fysisk ansträngning under cykling. Växlar, duschmöjligheter och RPE visade sig även substantiellt påverka de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön. Respondenterna visade en tydlig tendens att ge ojämna, i jämförelse med jämna, RPE-skattningar.   Slutsats: Denna studie belyser vikten av växlar, duschmöjligheter och egenupplevd ansträngningsgrad vid exempelvis bedömning, planering eller vidtagande av åtgärder i relation till cykelpendling. Den visar även att nya kontrollfaktorer kan förändra tidigare etablerade förhållanden inom detta fält. Korrekta instruktioner stärker validiteten vid användandet av Borgskalan.