Utomhusgym har i tidigare sammanhang beskrivits som könsneutrala då de anses användaslika mycket av män som kvinnor (Malmö stad, 2014). Det är problematiskt eftersom ordetkönsneutral ofta leder till att kvinnors och mäns olika erfarenheter förbises inom fysiskplanering (Larsson & Jalakas, 2014, s. 51f).I denna uppsats har vi, med hjälp av de tre teoretiska ingångarna territorialisering, genus ochtrygghet, undersökt utomhusgymmen i Pildammsparken i Malmö ur ett genusperspektiv. Vihar med hjälp av observationer sett hur människor rör sig på gymmen och använder sig avdem. Vi har med hjälp av intervjuer tagit del av människors uppfattning om gymmen.Observationerna och intervjuerna gjordes under två veckor i april, under olika tider på dygnetför att ta reda på om användningen av utomhusgymmen skiljde sig åt beroende på tidpunkt.Den skillnad som vi sett mellan mäns och kvinnors användning och upplevelser framgårgenom våra intervjuer. Kvinnor upplever generellt otrygghet på dagtid då de blir betraktadeav andra, samt att kvinnorna beskriver att de är mörkrädda under kvällstid. Kvinnor användersig därför inte lika stor utsträckning av utomhusgymmen, eftersom deras rörelsefrihet ärbegränsad. Den kropp som tar plats på utomhusgymmen är den unga, vältränade, manligakroppen. Avslutningsvis menar vi att samhällsstrukturer och normer får en sådan inverkan påoffentliga rum, att män och kvinnor inte kan ta del av staden på lika villkor. / In previous contexts, outdoor gyms have been described as gender neutral as they are beingused equally by men and women (Malmö 2014). This can be problematic since the term“gender neutral” often lead to that men’s and women’s different experiences get overlookedwithin urban planning (Larsson & Jalakas, 2014, s. 51f).Within this essay, we will use three theoretical inputs - territorialisation, gender and securityto examine outdoor gyms in the park Pildammsparken in Malmö, from a gender perspective.We have looked at people’s movements at the gyms and how people use them throughobservations. We have gained knowledge about how people perceive the gyms throughinterviews. The observations and the interviews took place within two weeks in April duringdifferent times of the day, to comprehend if the gyms were used differently at different times.The difference in how men and women use and perceive the outdoor gyms can be seenthrough our interviews, in which women state that they feel insecure during daytime due tobeing stared at and feeling scared when it’s dark outside. Women therefore don’t equallypartake at outdoor gyms, because their freedom of movement are limited. The young,physically fit, male body is therefore the body that take place at outdoor gyms. Finally, weargue that societal structures and norms has such an effect on public spaces, that men andwomen cannot with equal rights take part of the city.

Studien syftar till att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöks genom en fallstudie av hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Studien genomförs med en textanalys av plandokument och en intervju med tidigare projektledare för Eriksbergs planprogram. Genom en litteraturstudie sammanställs teorier och tidigare forskning om förtätningsideal med grönområdens roll i täta staden och grön platsmarknadsföring. Det används vid analys av narrativ om Eriksbergs framtida grönområden. Studien visar att Eriksbergs grönområden planeras att minska i yta samtidigt som restaurering av naturparker och utveckling av urbant programmerade samt aktivitetsanpassade grönområden föreslås. Den bevarade natur som stadsdelen karaktäriseras av genom tidigare planeringsideal, hus-i-park, planeras att främst bevaras i stadsdelens utkant, vilket manifesterar att oprogrammerad natur inte anses tillhöra den framtida, urbaniserade stadsdelen. Det finns antydan att kommunen argumenterar för att grönområdens kvalitet kommer att förhöjas men att det samtidigt är otydligt vad som avses. Stadsdelen platsmarknadsförs för framtiden som grön och naturnära samtidigt som visionen förmedlas om en ny urban stadsdelspark som ska utgöra stadsdelens hjärta. Sammanfattningsvis påvisar studien en diskrepans mellan grönskan roll i stadsdelen idag och i framtiden.

The main focus of this thesis has been to study how formal territorialization can be expressed in the study area and to study the consequences of what those territorializing processes may have in the urban green commons in the study area. The overall focus for this thesis has been the issue of territorialization and its consequences in terms of formal land claims in urban green commons when it is planned and proposed for by large-scale land use planning. Based on a case study together with field studies, literature studies, interviews and map data, the results of this thesis have highlighted the potential consequences of the city of Stockholm’s proposed land use plans in the thesis study area with formal land claims on land that today is classified, according to this thesis’s assessment, as widely appreciated the area’s residents and important urban green commons. The city of Stockholm, with it’s plans and proposals in the ”Program proposal for Spångadalen”, formally makes a territorializing claim on land that is found to be within the city's ownership, but which are also important urban green commons for the people who live in connection with them and also important for the area's flora and fauna. Three of the four sub-areas, (within the main study area), are considered sensitive to changes in the use of the land. The city's land within the study area is urban green commons with parts of it that have high nature values, are appreciated green areas among the areas residents and house habitats for endangered flora and fauna. This means that further work with regular and well-planned monitoring of the city’s urban green commons is needed in order to follow potential changes in the state of these urban green commons over time and to insert the right measures, at appropriate times and in the right places, in order for the city to successfully reach it’s sustainability goals set in the city’s Municipal Comprehensive Plan, (”översiktsplan” in Swedish).