This report seeks to evaluate the flexibility in a number of Fortum’s hydropower stations. The deregulation of the Nordic electricity market has put an emphasis on revenue maximizing rather than cost minimizing and there are good indications that flexible assets will be even more valuable in the future when more wind power has been introduced into the system. Through interviews with people involved in the hydropower planning and operation process a number of factors with the potential of affecting the flexibility or causing deviations between planned and realized operation have been identified and explained. These interviews have also been used to identify main flexibility limitations in studied stations, and what potentially could be done to improve the flexibility. A data analysis has been performed where historical data from planned and realized operation and results from a model developed in Matlab has been studied. The developed linear programming model is used as a reference level of an idealized theoretical potential for flexibility. Volume weighted average prices have been used to measure and compare the flexibility of studied stations. The analysis shows that the studied stations can be divided into two groups with regards to their flexibility compared to the modeled flexibility. This result is somewhat confirmed by the interview findings. Factors related to constraints imposed by water rights seem to have the biggest single impact on the flexibility of hydropower stations. The potential for flexible operation varies with season and the planned and realized operation is closer to the modeled results during the winter. It is a general opinion within the organization that there is a potential for a more flexible utilization of many hydropower stations. Experience, resources, understanding in how to fully utilize the reservoirs, and how multiple stations in a river reach can be coordinated are keys to improving the flexibility.

Short term regulation, or hydropeaking, provides useful grid services and can be economically beneficial. However, hydropeaking is also associated with environmental impacts concerning flows and water levels. In the south of Sweden, where the electricity demand is greater than the supply, balance regulation from small hydropower plants can contribute to local grid stability. The objective of this report is to evaluate the possibilities for hydropeaking within Mälarenergi’s hydropower plants, with regards to possible power increase and environmental consequences. The report aims to conclude whether there is potential to optimize the operation of the power plants for production of balancing power. A literature study was conducted, as well as a survey of Mälarenergi’s hydropower plants and regulation dams. To describe potential flow regimes, three scenarios for hydropeaking in Kolbäcksån were created in joint consulation with Mälarenergi. The results show that the total increase in available power will vary from around 5 – 11 MW. It is indicated that the largest environmental impact will occur in the scenario with the greatest difference between base flow and peak flow. It can be concluded that several forms of hydropeaking are possible to utilize in Kolbäcksån. The available balancing power is enough to be able to contribute secondary frequency control for Svenska kraftnät. Flow parameters indicate that environmental and ecological impacts will be relatively mild, although this needs to be investigated further. To complement the findings in this report, an evaluation of the economic conditions for the proposed hydropeaking scenarios is proposed as a future project.

Already within 10-20 years, the average temperature risks exceeding the 1.5 degree target limit and we can expect more extreme weather in the form of increased precipitation. Hydropower plants hinder the possibility of freshwater species to migrate between for example their spawning grounds and rearing habitat. This effect is a contributing factor to the fact that populations of migrating freshwater species have decreased by 93% in Europe. The purpose of this study is to investigate overwinter growth and survival of juvenile brown trout and Atlantic salmon in a hydropeaking river which is affected by a future climate change. In this study, juvenile brown trout and Atlantic salmon in the river Gullspång were investigated using simulations in an agent-based model (inSTREAM 7-SD). An existing model parameterized in another study was used, and I manipulated two parameters: water temperature and flow, to investigate their effects on salmonid growth and survival. Increased flow did not have a statistically significant effect on the growth or survival of juvenile salmonids during the winter, but an increased temperature had a positive effect on growth. An elevated temperature also had a negative effect on the survival of 0+ salmonids. The salmonid populations in river Gullspång may be negatively affected by future climate change and the hydropower operation may need to be adapted to preserve the endangered Gullspång salmon and Gullspång trout.

Sammanfattning Användningen av korttidsreglering av vattenkraftverk kommer troligen öka då det är kostnadseffektivt och efterfrågan av förnybar energi är hög. Jag undersökte effekten av habitatkomplexitet och flödesändringar på simaktiviteten hos harr (Thymallus thymallus) i experimentella vattenrännor. Två olika habitat användes, ett beståendes av bara en grusbotten och en med större stenar placerade på grusbotten. I experimentet användes en behandling där flödet var stabilt och en där flödet varierade. Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan en ändring i flödet och habitat, som visade att simaktivitet ökade i samband med flödesändring, men endast i habitatet utan större stenar. I jämförelse av två konstanta flöden visade också studien att simaktivitet minskade med högre vattenhastighet. Effekter som dessa bör uppmärksammas för att bättre förstå påverkan korttidsreglering kan ha på fiskar i rinnande vatten. / Abstract The use of hydropeaking by hydropower plants will probably increase due to it being cost-effective and the demand for renewable energy being high. I examined the effect of habitat complexity and changes in flow on the swimming behaviour of graylings (Thymallus thymallus) in experimental flumes. Two types of habitats were used, one consisting only of a bed of gravel and the other with large stones added to the gravel bottom. In the experiment, one treatment with stable flow and one with variable flow were used. There was a significant interaction effect between change of the flow and type of habitat, indicating that swimming activity increased in changing flow, but only in the habitat without large stones. When comparing two constant flows the study also showed that swimming activity decreased with increased water velocity. Effects such as these should be considered when trying to understand how hydropeaking affects riverine fishes.

Vid produktion av el med hjälp av vattenkraft regleras vattenflödet i vattendraget för att producera den mängd el som marknaden efterfrågar för stunden. Detta gör att vattenflödet blir annorlunda i en reglerad älv jämfört med en oreglerad älv. Därför analyseras och jämförs skillnaderna i vattenföringen mellan en reglerad och en oreglerad älv i den här rapporten. Det gjordes med hjälp av flödesdata från två mätstationer i finska älvar, en med reglerat flöde och en med oreglerat. Utifrån flödesdatat beräknades tre olika parametrar i olika tidsskalor, månad, dag och timme, för att undersöka olikaregleringsmönster i älvarna. När flödesskillnaderna analyserats i de olika tidsskalorna konstaterades att skillnaderna i regleringsmönster blev större desto kortare tidshorisont som analyserades. I månadsperspektivet varregleringsmönster nästan lika medan i dags- och timperspektivet var det stora skillnader. I dagsperspektivet som analyserades med parametern HP1 var värdena i genomsnitt ungefär 20 gångerhögre för den reglerade älven än den oreglerade och i timperspektivet som analyserades med parameter HP2 var värdena ungefär 40–50 gånger högre i genomsnitt i den reglerade älven jämförtmed den oreglerade. Att värdena i den reglerade älven är så mycket högre beror på att flödet regleras till att optimera elproduktionen vilket gör att flödesskillnaderna under en dag och mellan två timmar blir betydligt större jämfört med flödesskillnaderna i den naturliga vattenföringen som finns i den oreglerade älven. När vårfloden kommer händer något intressant med regleringsmönstret. Mönstret i de två älvarna närmar sig varandra och blir mer lika. Värdena på parametrarna i den oreglerade älven ökar medan de minskar kraftigt i den reglerade älven. Att värdena i den reglerade älven minskar beror sannolikt på den ökade risken för dammbrott och översvämningar på grund av de högre vattenflödena, vilketberor på begränsningar i lagringskapaciteten. Regleringsmönstret skiljer sig från år till år vilket beror på nederbördsmängden och hur fyllda magasinen är vid årets början. Vid jämförelse av resultatet med en annan rapport som analyserat samma parametrar på en älv i Schweiz, kan samma trender i mönstret ses men vissa skillnader finns också vilket indikerar på de lokala förhållandenas påverkan på regleringsmönstret. / Hydro Power is one of the most important producer of electricity and to optimize the production hydropeaking is used. Hydropeaking means regulation of the discharge to produce the amount of electricity the market demands at the time. In this study the regulation pattern has been analyzed and compared in one observation station in a regulated river and one observation station in an unregulated river, in Finland. Flow data has been analyzed with regards to three different statistic parameters. One parameter that analyzes the regulation per month, one that analyzes the regulation per day and one that analyzes per hour. The result shows that the smaller the time interval is the bigger are the differences in the regulation pattern. In the month perspective the value of the parameter is almost the same, in the day perspective the values for the regulated river is approximative 10-20 times bigger than the unregulated. And in the hour perspective it is even bigger differences where the value in the regulated river is around 40-50 times bigger than for the unregulated. The reason to the higher values on the parameters in the regulated river comes from that the discharge here is regulated to optimize the production of electricity which makes the differences in the discharger higher within the day and between two hours.When the spring flood comes something interesting happens with the regulation pattern. The regulation pattern in the two rivers becomes more similar. In the unregulated river the value of the parameters increases meanwhile the values in the regulated river decreases. The reason the short time regulation decreases in the regulated river is probably because of the higher risk of flooding, due to limitations of the capacity to store water, which comes with higher discharges. The regulation pattern got some differences between the years which depends on the amount of rain and the levels in the storing magazines by the start of the year. When the results in this thesis are compared with the results of another report which analyzes the same parameters in Switzerland, the same pattern can be seen in general but also some differences which indicates on the local conditions impact on the pattern.

Vissa vattenkraftverk drivs med korttidsreglering som möjliggör snabb anpassning av elproduktion, vilket sker genom hastiga förändringar i vattenflöde. Flera olika typer av organismer påverkas negativt av korttidsreglering, till exempel fiskar. En möjlig konsekvens är strandning, vilket innebär att fiskar hamnar i torrlagt substrat eller annat ogynnsamt habitat. Risken för strandning påverkas av flera faktorer. I denna studie undersöktes hur strandningsrisk hos öringyngel (Salmo trutta) påverkas av tillgång till skydd och ljusförhållande, där prediktionerna var att strandningsrisken skulle vara större vid tillgång till skydd och i mörker. Dessa två faktorer testades i en 2x2 design. Det fanns en tendens till en större andel strandade yngel vid tillgång till skydd (48 ± 8,2 %) jämfört med när det inte fanns skydd (35,7 ± 23,7 %) och en större andel strandade vid ljusa förhållanden (50,2 ± 16 %) än i mörker (33,4 ± 17,3 %). Påverkan av tillgång till skydd på strandningsrisk var inte annorlunda vid de olika ljusförhållandena. Utifrån dessa resultat är rekommendationen för att minska strandningsrisken hos öringyngel att flödesreglering genomförs i mörker och att bottenstrukturen beaktas, vilket måste göras i varje enskilt fall. / Some hydropower stations use hydropeaking to be able to swiftly adjust electricity production, which is done through rapid alterations in water flow. Several types of organisms are negatively affected by hydropeaking, including fishes. One possible consequence of hydropeaking is stranding, which occurs when fish are separated from the water body and end up in dewatered substrate. The risk of stranding is influenced by several factors. The aim of this study was to investigate how stranding risk in brown trout fry (Salmo trutta) is affected by shelter availability and light conditions. The predictions were that stranding risk would be higher in conditions with available shelters and in darkness. The two factors were tested in a 2x2-design. There was a tendency for stranding rate to be higher when shelters were available (48 ± 8.2 %) compared to when there were none (35.7 ± 23.7 %), and stranding rate was higher in light (50.2 ± 16 %) than in darkness (33.4 ± 17.3 %). The effect of shelter availability on stranding risk did not differ between the two light treatments. Based on these results, in order to reduce stranding risk in brown trout fry the recommendation is that flow regulation should be carried out in darkness and that the bottom structure should be considered, which must be done on a case-by-case basis.

Hydropower is an important source of renewable energy, but is often a cause of degradation to river ecosystems. Hydropeaking, i.e. the frequent alteration of discharge, is a process involved in hydropower generation and has been proven to affect aquatic organisms negatively. However, it’s unclear exactly what effects hydropeaking has on riverine ecology, in combination with important geomorphological characteristics. In this study, the interaction of hydropeaking and geological substrate (fine or coarse material) on aquatic macroinvertebrates was evaluated, while also assessing the influence of river width and water chemistry. Studies were conducted in 27 sites at rivers, 15 of which were exposed to hydropeaking, in central Sweden during June and August 2020. Sampling of macroinvertebrates was conducted using Hester-Dendy samplers. The following variables were investigated: i) total species richness, ii) species diversity, iii) macroinvertebrate density, iv) EPT (Ephemeroptera, Plecoptera, and Trichoptera) species richness, v) % EPT, vi) EPT/Chironomidae ratio, and vii) % Oligochaeta. The effects of hydropeaking and geological substrate on these variables were assessed using AIC model selection. Results did not indicate interaction effects of hydropeaking and geological substrate on any variable, and this did not concur with stated hypotheses. The results reaffirm the complexity of disentangling the effects that are in play during these processes. Studies of this kind is important in understanding how hydropower affects macroinvertebrates, and provides information on where and how most effective mitigation measures should be applied and provides valuable information for improving hydropower management protocols. / Vattenkraft är en viktig källa till förnybar energi, men är ofta en orsak till försämring av ekosystem hos älvar. Korttidsreglering, dvs. den frekventa förändringen av vattenflöde, är en process som är involverad i vattenkraftsproduktion och har visat sig påverka vattenlevande organismer negativt. Det är dock oklart exakt vilka effekter korttidsreglering har på älvens ekologi, i kombination med viktiga geomorfologiska egenskaper. I denna studie utvärderades interaktionen mellan korttidsreglering och geologiskt substrat (fint eller grovt material) på akvatiska makroevertebrater, samtidigt som påverkan av älvbredd och vattenkemi utvärderades. Studier utfördes på 27 platser lokaliserade vid älvar, av vilka 15 var utsatta för korttidsreglering, i centrala Sverige under juni och augusti 2020. Provtagning av makroevertebrater utfördes med Hester-Dendy-provtagare. Följande responsvariabler undersöktes: i) total artrikedom, ii) artdiversitet, iii) densitet av makroevertebrater, iv) artrikedom av EPT (Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera), v) % EPT, vi) EPT/Chironomidae-förhållande samt vii) % Oligochaeta. Effekterna av korttidsreglering och geologiskt substrat på dessa variabler bedömdes med hjälp av AIC-modellval. Resultaten indikerade inte interaktionseffekter av korttidsreglering och geologiskt substrat på någon responsvariabel, och detta överensstämde inte med angivna hypoteser. Resultaten bekräftar komplexiteten i att utvärdera de effekter som har en påverkan under dessa processer. Studier av detta slag är viktiga för att förstå hur vattenkraft påverkar makroevertebrater, och ger information om var och hur de mest effektiva åtgärderna bör tillämpas och ger värdefull information för att förbättra hantering av vattenkraft. / Korttidsregleringens påverkan på biologin varierar med vattendragets geomorfologi

Hydropeaking is important to meet peak demand of electricity on the Swedish powergrid. The rapid changes in discharge may affect the ecology of streams and rivers negatively downstream of hydropeaking powerplants. In this study, the composition of five functional feeding groups (FFG) was investigated in the families Ephemeroptera, Plecoptera and Trichoptera (EPT) in samples collections by Hester-Dendy-sampler in 27 locations in streams and rivers with and without hydropeaking. The groups shredders, grazers, gatherers, filter feeders and predators were identified for each toxon. I expected that the flow regime downstream of a hydropeaking powerplant would affect the composition of FFG compared to non-hydropeaking streams and rivers, except for the group predators. No significant differenses in FFG between the streams and rivers with and without hydropeaking was found. These results indicate that effects from hydropeaking on FFG is not general and that spatially-explicit investigations may be needed to shed light on the effects of hydropeaking. / För att reglera effektbehovet på det svenska elnätet är korttidsregleringen från vattenkraftverk en viktig faktor. Dessa snabba förändringar i flödesregimen medför dock en påverkan på ekologin i vattendraget. I den här studien undersöktes sammansättningen av fem olika funktionella födosöksgrupper (FFG) hos Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (EPT) från insamling av evertebrater med Hester-Dendy-provtagare i 27 lokaler i vattendrag med och utan korttidsreglering. Identifiering av grupperna shredders, grazers, gatherers, filter feeders och predators gjordes för varje taxon. Jag förväntade mig att flödesregimen som förekommer nedströms korttidsreglerade vattenkraftverk skulle påverka sammansättningen av FFG i jämförelse med ett icke korttidsreglerat vattendrag, förutom för gruppen predators. Data visade att det inte fanns någon signifikant skillnad hos FFG mellan vattendragen med vs. utan korttidsreglering. Detta visar att påverkan på FFG av korttidsreglering inte är generell och att platsspecifika undersökningar kan behövas för att belysa regleringens effekter.

Daily demands for electrical power are met through sub-daily release of turbined water in the form of hydropeaking. Hydropeaking’s changes to stream flow are listed as a threat to biodiversity in river ecosystems as it causes rapid habitat alteration such as increased depth and velocity, affecting the species living downstream. The brown trout and landlocked salmon populations in Gullspång River, Sweden, are threatened and subjects to the hydropeaking regime. This study investigated the effects of hydropeaking in summertime (summer peaks) in Gullspång River on growth and survival of age 0 (fry) and age 1 (parr) brown trout and Atlantic salmon. The study used an individual-based model (inSTREAM 7.2-SD) to predict how different peak scenarios would affect the different species and age groups. A previous study’s parameters and model calibration for the study area were used, and I manipulated the flow time-series to create new flow time-series including three single peaking scenarios on different dates during summer, one multiple summer peak scenario as well as a no-peak (steady flow) scenario. The analysis focused on qualitative patterns in how the populations responded to the various flow scenarios. Age 0 salmon’s growth and survival were negatively affected by all peaking scenarios in comparison to the steady flow scenario, with the combined peaking scenario having the worst effect. Age 0 trout survival was either unaffected by single peaking (Scenario 1 & 2) or negatively affected (Scenario 3) and was also worst affected by the combined peaks compared to steady flow. Age 1 survival of both species was positively affected by the combined peaking but either unaffected (Scenario 1 & 2) or negatively (Scenario 3) affected by single peaks compared to the steady flow scenario. Age 1 growth followed a similar trend with highest growth rate in the combined peaks scenario and the lowest in the steady flow for both species. Results of the study may contribute to river management decisions regarding choice of peaking period depending on management goals regarding target species and life cycle stage. / Dagliga efterfrågan av elektricitet tillgodoses genom daglig korttidsreglering avvattenkraftverk där vatten flödar genom turbinerna. Korttidsreglering är listat somett av de större hoten mot den biologiska mångfalden i floders ekosystem då det ledertill snabba habitatförändringar som ökat djup och flödeshastighet, vilket påverkararterna som lever nedströms. Gullspångsälvens bestånd av öring och lax är hotadeoch utsätts för korttidsreglering som nyttjas i älven. Den här studien undersöktekorttidsregleringens påverkan under sommartid (sommartoppar) i Gullspångsälvenpå tillväxt och överlevnad hos ålder 0 (yngel) och ålder 1 (parr) öring och atlantlax.Studien använde en individbaserad modell (inSTREAM 7.2-SD) för att förutspå hurscenarion med olika toppar påverkar de olika arterna samt åldersgrupperna. Entidigare studies parametrar och kalibrering av modellen för studieområdet användesoch jag ändrade flödestidsserierna för att skapa nya flödestidsserier vilket1inkluderade tre enstaka sommartoppar vid olika datum under sommaren, ettkombinerat sommartoppscenario samt ett scenario utan topp (stadigt flöde).Analysen fokuserade på kvalitativa mönster bland populationernas respons till deolika flödestoppscenarion. 0-laxens tillväxt och överlevnad var negativt påverkad avalla flödestoppscenarion i jämförelse med det stadiga flödesscenariot, där detkombinerade flödesscenariot resulterade i en värsta påverkan. 0-öringens överlevnadvar antingen opåverkad (Scenario 1 & 2) eller negativt påverkad (Scenario 3) avenstaka flödestoppar samt också värst påverkad av det kombinerade flödesscenariot ijämförelse med det stadiga flödet. Överlevnaden hos ålder 1 av båda arter blevpositivt påverkad av det kombinerade flödescenariot men var antingen opåverkad(Scenario 1 & 2) eller negativt påverkad (Scenario 3) av de enstaka flödestopparnajämfört med det stadiga flödet. Tillväxten hos ålder 1 av båda arter följde ett liknandemönster där störst tillväxt uppmättes i det kombinerade scenariot och den lägstatillväxten i det stadiga flödesscenariot. Studiens resultat kan bidra tillförvaltningsbeslut gällande älvar när det kommer till utformningen av flödestoppar,beroende på vilka förvaltningsmål som finns för arter och dess livscykelstadium.

Vattenkraftens påverkan på rinnande vatten är välbeskriven i litteraturen. Med ökat intresse för vindkraft och andra energislag med begränsad klimatpåverkan, ökar även behovet av reglerkraft. Effekten av korttidsreglerad vattenkraft på ekosystem är ett aktuellt ämne med kunskapsluckor i stort behov av fler studier. Indalsälven passerar Järkvissle kraftverk några mil norr om Sundsvall. Den lokala harrpopulationen har minskat kraftigt och misstankar finns om kopplingar till korttidsregleringen i Järkvissle kraftverk. Vid förvaltning av ekosystem och djuren i dem är kunskapen om interaktioner och beteenden bland det viktigaste att etablera. Detta för att kunna avgöra om artens beteende påverkas av korttidsreglering. Bristande kunskap om lokala lekbeteenden innebar således att harren nedan Järkvissle kraftverk studerades inför förväntad lekperiod. Studien baserades på två antaganden 1) harr förflyttar sig uppströms mot grundområden, lämpade för lek, när vattentemperaturen ökar. 2) harr är mer aktiv när flödesvariationen är hög, eftersom lekplatsernas beskaffenhet påverkas av flödesförhållanden. Harr (n = 20) från sträckan nedan Järkvissle kraftverk märktes med radiosändare, för att studera rörelsemönster och beteenden i anslutning till lek under perioden 28 april till 29 maj 2022. Vid 24 handpejlingstillfällen registrerades de märkta individernas position och djup. En Multipel linjär regression med bakåtvänd eliminering gav tre signifikanta resultat. Det observerades en ökad aktivitet i form av euklidisk förflyttning vid höga flöden motsvarande en förflyttning om 1,0 m (± 1 m) för varje 1,0 m3 s-1 ökat flöde. Det observerades även ett temperaturberoende val av ståndplats där en ökning om 1,0 ºC resulterade i en förflyttning till en ståndplats som var 0,21 ± 0,03 m grundare, på ett avstånd som var 65,2 ± 12,5 m längre bort från dammen. Studien bör kompletteras med kartläggning av optimala värden för flödesförändring som gynnar harr, samt om det finns andra variabler som bättre kan förutse tidpunkt och plats för lek. Om avsikten är att stoppa minskandet av harrbeståndet i Järkvissle, bör Järkvissle kraftstation övervaka vattentemperatur och anpassa sin flödesregim. Detta för mjukare övergångar mellan högt och lågt flöde samt att flödet hålls stabilt under lek med fyra extra veckors utrymme för inkubering. / The effect of hydroelectric powerplants (HEP) on waterways is extensive and has been well documented in the literature. But with an increased interest in wind power and other green alternatives, a higher demand for regulated hydroelectric power has emerged, so as not to put stress on the electric grid. Hydropeaking and its effect on ecosystems are a hot topic with gaps in knowledge calling for more research. Indalsälven runs through Järkvissle HEP a few miles north of Sundsvall. The local grayling population has seen a large decline and there are suspicions of a connection to the hydropeaking at Järkvissle HEP. When managing ecosystems and the animals within them it is vital to establish a firm understanding of interactions and behaviour. This can be used to determine the effect of hydropeaking on the behaviours of grayling. A lack in knowledge of local spawning behaviour thus led to a study of the grayling2population below Järkvissle HEP leading up to the expected spawning period. The study was based around two assumptions: 1) grayling move upstream towards shallower areas suitable for spawning as the temperature in the water rises, and 2) grayling are more active when the variation in flow is high, because the number of suitable spawning grounds are limited by flow. Graylings (n = 20) in the area below the Järkvissle HEP were tagged with radio transmitters, to study the movement and behaviour exhibited before the expected spawning period between April 28th and May 29th, 2022. On 24 occasions hand tracking was performed and position and depth of the marked individuals were recorded. Through a multiple linear regression with backwards stepwise elimination three significant results were found. There was an observed increase in activity in the form of Euclidean movement represented by a 1,0 m (± 1 m) movement for every 1,0 m3 s-1 of increased flow. We also observed a temperature dependency when it came to habitat choice, where an increase of 1,0 ºC in water temperature resulted in a movement to an area 0,21 ± 0,03 m shallower, at a distance that was 65,2 ± 12,5 m further from the dam. The findings of this study should be expanded upon with further research into optimal values for flow variation that best suit grayling, and additionally explore whether there are other variables to better predict time and place for spawning. If the intention is to stop the decline of the grayling population, Järkvissle HEP should monitor the water temperature and adapt their flow regime to make softer transitions between high and low flow and keeping the flow at a stable interval during spawning and an additional four weeks to leave room for incubation.