No description available.

No description available.

Det finns många studier på hur främmande arter påverkar en arts återinförsel, men det finns fåsom har gjorts om infödda arters påverkan. Atlantlax (Salmo salar) kunde en gång i tidenmigrera från Vänern i Sverige till Klarälven på den norska sidan. Det kan den inte idag, menidag talas det om att återinföra laxen till Klarälven i Norge så att den kan utföra hela sinmigrationsrutt igen. I den älven har laxen en gång i tiden koexisterat med sina konkurrenterharr (Thymallus thymallus), och öring (Salmo trutta) men idag är frågan hur denkonkurrensen mellan dessa tre arter kan komma att påverka återinförseln av lax. För att få enbättre bild av hur utgången för en potentiell återintroduktion kan se ut, så var syftet meddenna undersökning att ta reda på mot vilken art dessa tre arter främst riktade sinaaggressionsbeteenden mot. I akvarieförsök med juvenila individer av dessa tre arter harundersökningarna tagit plats och aggressiva beteenden filmades när arterna var i olikakombinationer. Resultatet visade att harr var den mest aktiva av de tre arterna och lax denminst aktiva, samt att lax blev dominerad utav både harr och öring. Resultatet i denna studietyder på att en återintroduktion av lax kan innehålla svårigheter, men i naturen är ett habitatmer komplext än i ett akvarium vilket kan ge ett annat resultat som kanske gör enåterintroduktion mer framgångsrik. / There are many studies about how the effects from exotic species could affect a reintroductionof a species, but there are only a few that have been made about the effects from nativespecies. The Atlantic salmon (Salmo salar) could historically speaking, migrate from lakeVänern in Sweden to the River Klarälven in Norway. Today it cannot do this, but there is anongoing discussion about reintroducing the salmon to the Norwegian side of River Klarälven,so it once again can swim along its entire migration route. In that river, the salmon used tocoexist with its competitors, grayling (Thymallus thymallus) and trout (Salmo trutta), buttoday the question is how competition between these three species could affect thereintroduction of salmon. To get a better understanding of the outcome of a possiblereintroduction, the purpose of this study was to ascertain which species these three speciesmainly directed their agonistic behavior towards. The study took place in aquariums withjuvenile individuals of the three species. Agonistic behavior was filmed when the specieswere together in different combinations. The results show that grayling is the most active ofthe three species, while salmon is the least active, and salmon was dominated by both graylingand trout. The results from this study indicates that a reintroduction of salmon might befraught with problems, but in nature a habitat is more complex than in an aquarium, whichmeans that in nature the results could be different, which might make a reintroduction moresuccessful.

Sammanfattning Användningen av korttidsreglering av vattenkraftverk kommer troligen öka då det är kostnadseffektivt och efterfrågan av förnybar energi är hög. Jag undersökte effekten av habitatkomplexitet och flödesändringar på simaktiviteten hos harr (Thymallus thymallus) i experimentella vattenrännor. Två olika habitat användes, ett beståendes av bara en grusbotten och en med större stenar placerade på grusbotten. I experimentet användes en behandling där flödet var stabilt och en där flödet varierade. Det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan en ändring i flödet och habitat, som visade att simaktivitet ökade i samband med flödesändring, men endast i habitatet utan större stenar. I jämförelse av två konstanta flöden visade också studien att simaktivitet minskade med högre vattenhastighet. Effekter som dessa bör uppmärksammas för att bättre förstå påverkan korttidsreglering kan ha på fiskar i rinnande vatten. / Abstract The use of hydropeaking by hydropower plants will probably increase due to it being cost-effective and the demand for renewable energy being high. I examined the effect of habitat complexity and changes in flow on the swimming behaviour of graylings (Thymallus thymallus) in experimental flumes. Two types of habitats were used, one consisting only of a bed of gravel and the other with large stones added to the gravel bottom. In the experiment, one treatment with stable flow and one with variable flow were used. There was a significant interaction effect between change of the flow and type of habitat, indicating that swimming activity increased in changing flow, but only in the habitat without large stones. When comparing two constant flows the study also showed that swimming activity decreased with increased water velocity. Effects such as these should be considered when trying to understand how hydropeaking affects riverine fishes.

Among other sources of uncertainties in hydrologic modeling, spatial rainfall variability, channel hydraulic variability, and model parameter uncertainty were evaluated. The Monte Carlo and Harr methods were used to assess 90% certainty bounds on simulated flows. The lumped watershed model, Hydrologic Simulation Program FORTRAN ? HSPF, was used to simulate streamflow at the outlet of the Luxapallila Creek watershed in Mississippi and Alabama. Analysis of parameter uncertainty propagation on streamflow simulations from 12 HSPF parameters was accomplished using 5,000 Monte Carlo random samples and 24 Harr selected points for each selected parameter. Spatial rainfall variability propagation on simulated flows was studied using six random grid point sets of Next Generation Weather Radar (NEXRAD) rainfall data (i.e., 109, 86, 58, 29, 6, and 2 grid points) from the baseline scenario (115 NEXRAD grid points). Uncertainty in channel hydraulic properties was assessed comparing the baseline scenario (USGS FTABLE) versus the EPA RF1 FTABLE scenario. The difference between the baseline scenario and the remaining scenarios in this study was evaluated using two criteria: the percentage of observed flows within the HSPF 90% certainty bounds (Reliability) and the width of the HSPF 90% certainty bounds (Sharpness). Daily observed streamflow data were clustered into three groups to assess the model performance by each class: below normal, normal, and above normal flows. The parameter uncertainty propagation results revealed that the higher the model Sharpness the lower the model Reliability. The model Sharpness and Reliability results using 2 NEXRAD grid points were markedly different from those results using the remaining NEXRAD data sets. The hydraulic property variability of the main channel affected storm event paths at the watershed outlet, especially the time to peak flow and recessing limbs of storm events. The comparison showed that Harr?s method could be an appropriate initial indicator of parameter uncertainty propagation on streamflow simulations, in particular for hydrology models with several parameters. Parameter uncertainty was still more important than those sources of uncertainty accomplished in this study because all of the median relative errors of model Reliability and Sharpness were lower than +/- 100%.

Vattenkraftens påverkan på rinnande vatten är välbeskriven i litteraturen. Med ökat intresse för vindkraft och andra energislag med begränsad klimatpåverkan, ökar även behovet av reglerkraft. Effekten av korttidsreglerad vattenkraft på ekosystem är ett aktuellt ämne med kunskapsluckor i stort behov av fler studier. Indalsälven passerar Järkvissle kraftverk några mil norr om Sundsvall. Den lokala harrpopulationen har minskat kraftigt och misstankar finns om kopplingar till korttidsregleringen i Järkvissle kraftverk. Vid förvaltning av ekosystem och djuren i dem är kunskapen om interaktioner och beteenden bland det viktigaste att etablera. Detta för att kunna avgöra om artens beteende påverkas av korttidsreglering. Bristande kunskap om lokala lekbeteenden innebar således att harren nedan Järkvissle kraftverk studerades inför förväntad lekperiod. Studien baserades på två antaganden 1) harr förflyttar sig uppströms mot grundområden, lämpade för lek, när vattentemperaturen ökar. 2) harr är mer aktiv när flödesvariationen är hög, eftersom lekplatsernas beskaffenhet påverkas av flödesförhållanden. Harr (n = 20) från sträckan nedan Järkvissle kraftverk märktes med radiosändare, för att studera rörelsemönster och beteenden i anslutning till lek under perioden 28 april till 29 maj 2022. Vid 24 handpejlingstillfällen registrerades de märkta individernas position och djup. En Multipel linjär regression med bakåtvänd eliminering gav tre signifikanta resultat. Det observerades en ökad aktivitet i form av euklidisk förflyttning vid höga flöden motsvarande en förflyttning om 1,0 m (± 1 m) för varje 1,0 m3 s-1 ökat flöde. Det observerades även ett temperaturberoende val av ståndplats där en ökning om 1,0 ºC resulterade i en förflyttning till en ståndplats som var 0,21 ± 0,03 m grundare, på ett avstånd som var 65,2 ± 12,5 m längre bort från dammen. Studien bör kompletteras med kartläggning av optimala värden för flödesförändring som gynnar harr, samt om det finns andra variabler som bättre kan förutse tidpunkt och plats för lek. Om avsikten är att stoppa minskandet av harrbeståndet i Järkvissle, bör Järkvissle kraftstation övervaka vattentemperatur och anpassa sin flödesregim. Detta för mjukare övergångar mellan högt och lågt flöde samt att flödet hålls stabilt under lek med fyra extra veckors utrymme för inkubering. / The effect of hydroelectric powerplants (HEP) on waterways is extensive and has been well documented in the literature. But with an increased interest in wind power and other green alternatives, a higher demand for regulated hydroelectric power has emerged, so as not to put stress on the electric grid. Hydropeaking and its effect on ecosystems are a hot topic with gaps in knowledge calling for more research. Indalsälven runs through Järkvissle HEP a few miles north of Sundsvall. The local grayling population has seen a large decline and there are suspicions of a connection to the hydropeaking at Järkvissle HEP. When managing ecosystems and the animals within them it is vital to establish a firm understanding of interactions and behaviour. This can be used to determine the effect of hydropeaking on the behaviours of grayling. A lack in knowledge of local spawning behaviour thus led to a study of the grayling2population below Järkvissle HEP leading up to the expected spawning period. The study was based around two assumptions: 1) grayling move upstream towards shallower areas suitable for spawning as the temperature in the water rises, and 2) grayling are more active when the variation in flow is high, because the number of suitable spawning grounds are limited by flow. Graylings (n = 20) in the area below the Järkvissle HEP were tagged with radio transmitters, to study the movement and behaviour exhibited before the expected spawning period between April 28th and May 29th, 2022. On 24 occasions hand tracking was performed and position and depth of the marked individuals were recorded. Through a multiple linear regression with backwards stepwise elimination three significant results were found. There was an observed increase in activity in the form of Euclidean movement represented by a 1,0 m (± 1 m) movement for every 1,0 m3 s-1 of increased flow. We also observed a temperature dependency when it came to habitat choice, where an increase of 1,0 ºC in water temperature resulted in a movement to an area 0,21 ± 0,03 m shallower, at a distance that was 65,2 ± 12,5 m further from the dam. The findings of this study should be expanded upon with further research into optimal values for flow variation that best suit grayling, and additionally explore whether there are other variables to better predict time and place for spawning. If the intention is to stop the decline of the grayling population, Järkvissle HEP should monitor the water temperature and adapt their flow regime to make softer transitions between high and low flow and keeping the flow at a stable interval during spawning and an additional four weeks to leave room for incubation.