Running water is an ecosystem that has high biodiversity despite its relatively small presence on the planet in terms of area. Water is also one of the most affected ecosystems, where hydropower is one of the actors with great impact and widespread use. Hydropower production often change the flow regime in rivers and damages, among other things, the littoral zone which is dependent on a natural flow regime. Without the natural flow regime's disturbance, the natural flora of the littoral zone is either displaced by upland vegetation, or it the zone becomes barren. One way to mitigate the negative effects of hydropower on the ecosystem are realesing water with a natural-like temporal variation in the original reaches. Reaches are often completely dry when water is redirected in to pass the turbines in the hydropower station. Previously there have been no attempts in Sweden to model the riparian potential below the dams using a theoretical environmental flow regime. This paper shows a way to inventory the potential for vegetation establishment of the riparian zone by field inventory of suitable substrate for riparian vegetation. For the inventoried locations, models of environmental flow at four levels of discharge (5, 10, 15 and 20% of the mean annual discharge) are used to predict the potetial extent of riparian vegetation. The modeling is done in ArcGIS using the "Riparian Topoghraphy Tool." The modelling show how much of the potential of water that inundates the riparian zone at varying levels of the hydropower production loss. / Rinnande vatten är ett ekosystem som har hög biodiversitet trots sin arealmässigt relativt ringa förekomst på vår jord. Vattendrag är också ett av de mest påverkade ekosytemen, där vattenkraften är en av aktörerna med stor inverkan och stor utbredning. Produktionen av vattenkraft ändrar ofta flödesregimen i vattendrag vilket slår hårt mot bland annat strandzonen, vars organismsamhällen är beroende av en naturlig flödesregim. Utan den naturliga flödesregimens störningar blir den naturliga floran i strandzonen undanträngd av annan vegetation, eller så blir strandzonen kal av för kraftiga störningar. Fåror torrläggs ofta helt då vatten leds till turbinerna i kraftverket. Ett sätt att mildra de negativa effekter vattenkraften har på ekosystemet är att tappa vatten i de ursprungliga fårorna med en tidsmässig variation liknande naturliga vattendrag. Tidigare har det inte gjorts några försök i Sverige att modellera strandzonens potential nedom dammar att hysa vegetation med hjälp av en teoretiskt miljöanpassad flödesregim. Den här rapporten visar på ett sätt att inventera potentialen för utveckling av strandzonen genom att i fält inventera lämpligt substrat för strandvegetation. För de inventerade lokalerna modelleras sedan ett miljöanpassat flöde baserad på fyra nivåer med ökande andel av årsmedelflödet (5, 10, 15 och 20 %). Modelleringarna sker i ArcGIS med hjälp av verktyget ”Riparian Topoghraphy Tool”. Modelleringarna visar hur mycket av potentialen som hamnar inom strandzonen vid olika nivåer av produktionsbortfall. / Ekologisk potential i naturfåror

Embankment dams are made from soil materials of varying sizes and widely used all over the world.When constructing these, knowing the hydraulic conductivity (K) of the soil materials is a keyparameter in order to construct safe embankment dams. A knowledge gap regarding K measurementsin coarse grained soils has been identified. This thesis aims to provide a theoretical overview ofpresent day state-of-the-art methods for measuring hydraulic conductivity and the controllingcharacteristics for K. Coarse grained soils refers to a soil with the coarsest grain fraction being > 20mm and/or have a K > 10-4m/s.   It was found that the fixed wall permeameter is the most suitable laboratory method. In the field, itis possible to estimate K using tracer methods, these however show more potential for leakagepathway detection. Common for all K measurement methods are the controlling characteristics of K,grain size distribution, pore geometry, degree of compaction, particle movement and flow regime.These need to be considered when testing to produce useful measurements. If the relationshipbetween flow velocity and hydraulic head is non-linear, Darcy's law is not valid for calculating K. / Fyllnadsdammar är uppbyggda av jord och sprängsten av olika storlekar och finns över hela världen.Att känna till den hydrauliska konduktiviteten (K) av de olika lagren är viktigt för att kunna byggadessa på ett säkert och hållbart sätt. Det har identifierats en bristande kunskap angående K mätningar igrovkorniga jord- och stenmaterial. Målet med denna uppsats är att presentera en teoretisk översikt avden senaste kunskapen inom K mätningar i grovkorniga jord- och stenmaterial och vilka egenskapersom avgör ett materials K. Grovkorniga jord- och stenmaterial syftar till material där den grövstakornstorleken är > 20 mm och/eller har ett K > 10-4m/s.   För laboratorie mätningar är en permeameter med en solid vägg den mest lämpliga metoden. Förfältmätningar är det möjligt att mäta K med hjälp av spårämnen, men dessa har mer potential för attupptäcka läckage vägar i fyllnadsdammar. De faktorer som avgör ett materials K ärkornstorleksfördelningen, geometrin av porerna, graden av kompaktering, partikelrörelse ochflödestyp. För att producera mätningar som är användbara behöver dessa faktorer kontrolleras. Omsambandet mellan hydrauliskt huvud och flödeshastighet är icke linjärt kan K inte beräknas genomDarcy´s lag.

Vattenkraftens påverkan på rinnande vatten är välbeskriven i litteraturen. Med ökat intresse för vindkraft och andra energislag med begränsad klimatpåverkan, ökar även behovet av reglerkraft. Effekten av korttidsreglerad vattenkraft på ekosystem är ett aktuellt ämne med kunskapsluckor i stort behov av fler studier. Indalsälven passerar Järkvissle kraftverk några mil norr om Sundsvall. Den lokala harrpopulationen har minskat kraftigt och misstankar finns om kopplingar till korttidsregleringen i Järkvissle kraftverk. Vid förvaltning av ekosystem och djuren i dem är kunskapen om interaktioner och beteenden bland det viktigaste att etablera. Detta för att kunna avgöra om artens beteende påverkas av korttidsreglering. Bristande kunskap om lokala lekbeteenden innebar således att harren nedan Järkvissle kraftverk studerades inför förväntad lekperiod. Studien baserades på två antaganden 1) harr förflyttar sig uppströms mot grundområden, lämpade för lek, när vattentemperaturen ökar. 2) harr är mer aktiv när flödesvariationen är hög, eftersom lekplatsernas beskaffenhet påverkas av flödesförhållanden. Harr (n = 20) från sträckan nedan Järkvissle kraftverk märktes med radiosändare, för att studera rörelsemönster och beteenden i anslutning till lek under perioden 28 april till 29 maj 2022. Vid 24 handpejlingstillfällen registrerades de märkta individernas position och djup. En Multipel linjär regression med bakåtvänd eliminering gav tre signifikanta resultat. Det observerades en ökad aktivitet i form av euklidisk förflyttning vid höga flöden motsvarande en förflyttning om 1,0 m (± 1 m) för varje 1,0 m3 s-1 ökat flöde. Det observerades även ett temperaturberoende val av ståndplats där en ökning om 1,0 ºC resulterade i en förflyttning till en ståndplats som var 0,21 ± 0,03 m grundare, på ett avstånd som var 65,2 ± 12,5 m längre bort från dammen. Studien bör kompletteras med kartläggning av optimala värden för flödesförändring som gynnar harr, samt om det finns andra variabler som bättre kan förutse tidpunkt och plats för lek. Om avsikten är att stoppa minskandet av harrbeståndet i Järkvissle, bör Järkvissle kraftstation övervaka vattentemperatur och anpassa sin flödesregim. Detta för mjukare övergångar mellan högt och lågt flöde samt att flödet hålls stabilt under lek med fyra extra veckors utrymme för inkubering. / The effect of hydroelectric powerplants (HEP) on waterways is extensive and has been well documented in the literature. But with an increased interest in wind power and other green alternatives, a higher demand for regulated hydroelectric power has emerged, so as not to put stress on the electric grid. Hydropeaking and its effect on ecosystems are a hot topic with gaps in knowledge calling for more research. Indalsälven runs through Järkvissle HEP a few miles north of Sundsvall. The local grayling population has seen a large decline and there are suspicions of a connection to the hydropeaking at Järkvissle HEP. When managing ecosystems and the animals within them it is vital to establish a firm understanding of interactions and behaviour. This can be used to determine the effect of hydropeaking on the behaviours of grayling. A lack in knowledge of local spawning behaviour thus led to a study of the grayling2population below Järkvissle HEP leading up to the expected spawning period. The study was based around two assumptions: 1) grayling move upstream towards shallower areas suitable for spawning as the temperature in the water rises, and 2) grayling are more active when the variation in flow is high, because the number of suitable spawning grounds are limited by flow. Graylings (n = 20) in the area below the Järkvissle HEP were tagged with radio transmitters, to study the movement and behaviour exhibited before the expected spawning period between April 28th and May 29th, 2022. On 24 occasions hand tracking was performed and position and depth of the marked individuals were recorded. Through a multiple linear regression with backwards stepwise elimination three significant results were found. There was an observed increase in activity in the form of Euclidean movement represented by a 1,0 m (± 1 m) movement for every 1,0 m3 s-1 of increased flow. We also observed a temperature dependency when it came to habitat choice, where an increase of 1,0 ºC in water temperature resulted in a movement to an area 0,21 ± 0,03 m shallower, at a distance that was 65,2 ± 12,5 m further from the dam. The findings of this study should be expanded upon with further research into optimal values for flow variation that best suit grayling, and additionally explore whether there are other variables to better predict time and place for spawning. If the intention is to stop the decline of the grayling population, Järkvissle HEP should monitor the water temperature and adapt their flow regime to make softer transitions between high and low flow and keeping the flow at a stable interval during spawning and an additional four weeks to leave room for incubation.