No description available.

This thesis aims to investigate the potential effects on Value at Risk (VaR) measurements when including social media sentiments from Reddit and Twitter. The investigated stock companies are Apple, Alphabet and Tesla. Furthermore, the VaR measurements will be computed through volatility forecasts and assumptions about the return distributions. The volatility will be forecasted by two different models and each model will both include and exclude social media sentiments, so there will be four different volatility forecasts for each stock. Moreover, the volatility models will be the Heterogeneous autoregression (HAR) model and the Heterogeneous autoregression Neural Network (HAR-NN) model. The assumptions of return distributions are a log-logistic distribution and a log-normal distribution. In addition to this, the VaR measurements are computed and evaluated through number of breaches for each of the volatility forecasts and for both assumptions of a return distribution. The result shows that there is an improvement in forecasting volatility for Apple and Alphabet, as well as fewer VaR breaches for both assumptions of log-return distributions. However, the results for Tesla showed that the volatility forecasts were better when excluding social media sentiment. A possible reason for this might be due to Twitter posts made by influential people, like Elon Musk that would have a larger effect on the volatility than the average sentiment score over that day. Another possible explanation to this might be due to multicollinearity. Overall, the results showed that the assumption of a log-logistic distribution was more suitable over a log- normal return distribution for all three stocks. / Den här studien undersöker de potentiella effekterna av att inkludera sentiment från Reddit och Twitter vid beräkning av det finansiella riskmåttet VaR. De undersökta aktierna är Apple, Alphabet och Tesla. VaR måtten beräknas genom att förutspå volatiliteten samt genom att göra antaganden om aktiernas avkast- ningsfördelning. Volatiliteten förutspås genom två olika modeller och bägge modeller kommer både att inkludera sentiment från sociala medier samt exkludera sentimenten. Därav kommer det totalt vara fyra olika volatilitets prognoser för vardera aktie. Volatilitetsmodellerna som används i denna studie är HAR modellen och HAR-NN modellen. De antaganden som görs om logartimen av avkastningsfördelningarna är att de följer en logistik fördelning samt en normalfördelning. Dessutom är VaR måtten beräknade och eval- uerade genom antalet gånger portföljen överskrider VaR måttet för varje volatilitetsprognos och för vardera antagande om avkastningsfördelning. Resultaten av denna studie visar att inkludering av sentiment från sociala medier förbättrar volatilitetsprognosen för Apple och Alphabet, samt att portföljen överskrider dessa VaR mått för båda fördelningsantaganden. Däremot, visar resultaten för Tesla att volatilitetsprog- nosen är sämre då sentiment från sociala medier inkluderas i modellerna. En möjlig anledning till detta skulle kunna vara på grund av inflyelserika personer, så som Elon Musk vars Twitter inlägg har större påverkan på aktievolatiliteten än medelsentimentet. En annan anledning till detta skulle kunna vara på grund av multikollinearitet, ifall sentimenten till Tesla är starkt korrelerade med volatiliteten. Samman- taget visade resultaten att antagandet av att logaritmen av avkastningarna följer en logistikt fördelning var mer passande än antagandet av en normalfördelning för alla tre aktier.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iämnet tycks oändligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhållaoss till. Att lära sig något om ledarskapets villkor tycks således vara intressant för mångaav oss.Företagsledaren som person ägnas stor uppmärksamhet i media, och tenderar då attantingen beskrivas som superhjälte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena när det gäller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats på företagenshemsidor där VD väljer att tala till oss, närmare bestämt under vinjetten ”VD har ordet”.Som företagets främsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch då företagens hemsida är en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ”arena”.Det jag ville ta reda på i min studie var hur företeelsen ”VD har ordet” konstrueras ochvad denna konstruktion kan säga oss om ledarskapet idag. När VD har ordet – vad väljerman att säga?Syftet med uppsatsen är att titta på hur konstruktionen av ”VD har ordet” på företagenswebbsidor bidrar till skapandet av ett ledarideal och att beskriva hur detta ideal ser ut.Uppsatsämnet är behandlat utifrån en kvalitativ ansats och med ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv. En utgångspunkt är att jag inte betraktar språket somen exakt representation av verkligheten och att människan både är och skapar sinverklighet. Föreställningen vad ledarskap ”är” och hur det utförs bestäms av de socialakonstruktioner som uppstår i samspelet mellan ledaren och ”de ledda”.Under vinjetten ”VD har ordet” är kapitallogiken i form av vinstmarginaler och nyckeltalfortfarande det dominerande temat men det verkar vara på väg att ändras. Jag ser att VDäven väljer att beskriva affärsmodell, organisationsmodell, produkt eller för ettresonemang som sträcker sig utanför dessa teman. De ökande antal teman ochväxlingarna i utformning och ton i texterna visar sig dock inte vara tecken på någondjupare förändring i vad man egentligen säger. Resultatet av studien blev således att jagfann en VD som i sitt vd-ord uppehåller sig runt självklarheter och kommunicerar genom”icke-kommunikation”. Det som uppnås med denna konstruktion handlar troligen inte omatt förmedla visioner eller värderingar utan är snarare ett sätt att upprätthållaorganisationen, bevara stabilitet och inge förtroende. VD har ordet – och upptäckten jaggör är att dessa ord egentligen är en form av ”icke-kommunikation”. / Uppsatsnivå: C

I vår studie kommer vi att jämföra och analysera elevers språksocialisation i olika skolor.  Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska områden använder sig av språket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de får i sitt första språk. Vårt syfte är att jämföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och områden, tanken är att se hur deras flerspråkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer när de använder sig av språket. För att nå vårt syfte har vi valt att intervjua flerspråkiga elever på två olika skolar som ligger i två olika socioekonomiska områden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever från vardera skola.  Det vi tolkat utifrån de resultat vi har fått är att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn på deras flerspråkighet i de olika områdena. Skillnaderna är att flerspråkighetens betydelse i områdena är olika då de på ena skolan ser att de kan använda sina kunskaper i många olika situationer i jämförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flerspråkighet är begränsad. En annan skillnad är att på skola ett är det mer normalt att använda sig av sin flerspråkighet i skolsituationer i jämförelse med skola två där de endast används under modersmålsundervisningen.

I många länder världen över ökar antalet fängslade personer stadigt och i Sverige är det varje år tusentals barn som har minst en förälder i fängelse. När någon ur familjen blir frihetsberövad straffas indirekt också de barn som finns i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet och för många barn och unga kan situationen innebära en kris med många frågor och känslor. Barnen är en bortglömd grupp då fokus ofta hamnar på vilka effekter frihetsberövandet har på fången och inte på barnet. Studiens syfte är att öka förståelsen av hur det kan påverka ett barn att ha en förälder i fängelse. Studien har genomförts genom en kartläggande litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som tagits fram genom att söka i databaserna SocIndex, CINAHL samt i Umeå Universitetsbiblioteks fritextsökning. Efter en noggrann granskning av kvaliteten på varje artikel analyserades dem med hjälp av teoretisk tematisk analys vilket innebär att materialet är kodat utifrån specifika forskningsfrågor. De teman som resultatet kom att handla om är påverkan på fysisk hälsa, påverkan på psykisk hälsa och påverkan på sociala relationer. Det visade sig att det finns en betydande komplexitet då barnen sällan påverkas inom enbart ett område av livet. Det framkom också att det behövs mer hjälp och stöd för den här gruppen av barn, speciellt i form av tidiga insatser samt att det saknas forskning kring målgruppen. Studiens slutsats är bland annat att alla barn påverkas på ett individuellt sätt då alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Den stigmatiseringsprocess som startar i och med att en förälder blir frihetsberövad påverkar ofta alla delar av barnens liv och startar en ond cirkel som det krävs hjälp och stöd för att ta sig ur. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse men majoriteten av barnen upplever en negativ påverkan. Det behövs mer fokus på de här barnen i framtida forskning, främst för att i god tid ha möjlighet att erbjuda stödinsatser anpassade efter den enskilde individen och dennes unika behov. Forskningen behöver också inta ett mer holistiskt perspektiv och studera alla delar av påverkan för att genom det kunna se på helheten.

This thesis focuses on impact of jumps and simultaneous jumps (co-jumps) in asset prices on future volatility. Our main contribution to the empirical literature lies in the use of panel Heterogeneous Autoregressive (HAR) model that allows us to obtain average effect of jumps for both the portfolio of 29 U.S. stocks and 8 individual market sectors our stocks belong to. On top of that we investigate the effect of sign for both jumps and co-jumps. The estimation results indicate that the impact of jumps on future volatility is positive whereas for co-jumps it is negative. We also document tendency of downward jumps and co-jumps to be followed by increase in volatility and that upward jumps and co-jumps are followed by decrease in volatility. Finally, results for individual sectors reveal that estimated effects vary across industries - for cyclical sectors volatility is in general more sensitive to negative jumps and less sensitive to positive jumps than for defensive sectors.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare tolkar läroplanen Lgr11 och hur de omsätter den i biologiundervisningen. I studien intrevjuades tio pedagoger med olika lång erfarenhet av undervisning. intervjuerna konstruerades med utgångspunkt i läroplanens olika delar de vill säga syfte, centrallt innehåll, och kunskapskrav kopplat till ämnet biologi. Frågor ställdes kring hur pedagoger använder läroplanen i sitt arbete och om hur de tolkar de olika formuleringarna. Resultatet visar på att pedagoger använder läroplanen i sitt arbete, dock i olika utsträcknig. Pedagogerna förlitar sig antingen på tradition eller på olika läromedel i sin planering av undervisning, och på det sättet gavs läroplanen en underordnad roll. många pedagoger uttryckte problem med att förstå och tolka läroplanens föreskrivningar. Det framkom också att pedagoger känner sig osäkra på om de tolkat läroplanen så som skolverket avser. / The purpose of this study is to investigate how teatchers interpret th curuclium Lgr11and how they translate it into biolodgy teaching. In the study ten teachers where interviewed whit diffrent long term experience in teaching. The intervjuewes where based on diffrent parts of the curiclium which are central content, and knowledge requirments linked to the subject of biology. Qestions where asked about how teachers used the curiclium in theri work and how they interpreted the different formulations. The result showed that educators use the curiclium in their work, but to a different extent. Educators rely either on tradition or on different teaching materials in their planning of teaching, thus giving the curiclium a subordinate role. Many educators expressed difficulties in understanding and interpreting curiclium regulations. it was also found that educators feel unsure wheter they interpreted the curiclium as the national agency for educators aim to.

Made available in DSpace on 2016-04-29T14:27:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Fabiana de Sousa.pdf: 1173064 bytes, checksum: 63a47e3e8d1565652adf61d9133dae21 (MD5) Previous issue date: 2015-03-12 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The aim of this Master Thesis is to analyze, exegetical, the poem in 45 Psalm, especially its beauty literary, its historical context and theological dimensions. The chapters follow the poem in stanzas subdivision. Analyzing thus passage by passage, first giving attention to the Hebrew text, wherein, from the philological studies, is translated into Portuguese, in the most possible literal way. Then, studies are dedicated to stylistic elements observation, for example, the various parallels or the stanzas formation, and the latter are small literary units. Finally, the research that has been presented here focuses on the various elements of the likely historical context and theological dimensions transmitted by 45 Psalm. In particular, the study is concerned to accept the canonical exegesis principles, through parallelism observance present in Hebrew Bible, starting with the idea that the biblical texts explain themselves mutually / O objetivo da presente Dissertação de Mestrado é analisar, exegeticamente, o poema presente no Salmo 45, sobretudo sua beleza literária, seu contexto histórico e suas dimensões teológicas. Os capítulos seguem a subdivisão do poema em estrofes. Analisando dessa forma trecho por trecho, primeiramente, dá-se atenção ao texto hebraico, sendo que este, a partir dos estudos filológicos, é traduzido para o português da forma mais literal possível. Em seguida, os estudos se dedicam à observação dos elementos estilísticos, como, por exemplo, os diversos paralelismos ou a formação das estrofes, sendo que estas últimas constituem pequenas unidades literárias. Por fim, a pesquisa aqui apresentada concentra-se nos diversos elementos do provável contexto histórico e nas dimensões teológicas veiculadas pelo Salmo 45. De um modo especial, o estudo se preocupa em acolher os princípios da exegese canônica, através da observância dos paralelismos presentes na Bíblia Hebraica, partindo da ideia de que os textos bíblicos se explicam mutuamente

VD-ordet i noterade företags årsredovisningar har utvecklats till en av de delar som läses allra mest och som ofta anses ha en stor betydelse för företagets intressenter. Vad syftet med VD-ordet är och hur processen går till är dock tidigare studier oeniga om, likväl hur texten uppfattas hos intressenter. Genom att inta VD:s och investerares perspektiv kan luckan som tidigare forskning lämnat fyllas och därigenom öka förståelsen kring VD-ordet. Syftet med studien är att utifrån VD:s perspektiv bidra med kunskap kring innehållet i och processen bakom VD-ordet, samt tillföra en förståelse om hur dessa delar uppfattas av investerare. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med sex respondenter på noterade företag samt med fem privata investerare. Studien konkluderar att VD upprättar VD-ordet med syftet att bidra till en helhetsbild av företaget i årsredovisningen genom att sätta siffrorna i sammanhang samt vägleda om framtiden. Det är även en viktig del för att förmedla en positiv bild av företaget. VD-ordets upprättande kan även vara hänförligt till ett legitimitetsperspektiv, eftersom företagen genom VD-orden bemöter de krav som samhället ställer. Vidare är det sällan VD som skriver VD-ordet själv, utan det är en intern medarbetare eller extern byrå som skriver det utifrån VD:s tankar. Investerarna uppfattar VD-ordet som en vägledning till företagets räkenskaper som även möjliggör att skapa en helhetskänsla för företaget samt dess möjligheter att skapa framtida värde. Att VD sällan skriver VD-ordet själv är något som majoriteten av investerarna anser sänker VDordets trovärdighet och vikten de lägger vid texten. / The CEO-letter in listed companies’ annual reports has developed into one of the parts that is most frequently read and which often is considered to have a big impact on companies’ stakeholders. What the purpose is with the CEOletter and how the creating process goes to establish it is something which previous studies is ambiguous about, as well as how investors perceive the text. By examining the CEO and investor perspective this study intends to fill the gap from the previous studies, and thereby enhance the comprehension about the CEO-letter. Thus, the purpose of this study is from a CEO perspective contribute with knowledge about the content and the process of the CEO-letter, as well as bring an understanding about how investors perceive these parts. In order to achieve the purpose, qualitative interviews have been made with six respondents from public companies as well as with five private investors. An important conclusion is that CEO’s publish the CEO-letter with the purpose to contribute to a complete image of the company in the annual report by explaining the numbers and guide about the future. It is moreover an important part to mediate a positive image of the company. The publishing of the CEO-letter can furthermore be attributable to legitimacy reasons, because the companies respond through the CEO-letter to the demands which the society has. It is rarely the CEO himself that writes the CEO-letter, it is rather an internal coworker or an external bureau who writes the text, based on the CEO’s thoughts. The investors perceive the CEO-letter as guidance towards the numbers which also enable them to create an overall feeling about the company and their possibilities to create future value. The fact that the CEO rarely writes the letter is something which the majority of the investors consider to be something that lowers the trustworthiness of the CEO-letter and thereby also the extent which they put on the text.

Uppsatsen analyserar Clara Henrys bok Ja jag har mens, hurså? (2016), en bok som lyfter tabun kring menstruation, som ett möjligt läromedel i ämnet svenska. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Henrys bok kan användas i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Uppsatsen undersöker tidigare forskning kopplat till vårt syfte indelat i tre frågeställningar. Den första frågeställningen undersöker bokens ämne och dess trovärdighet. Den andra frågeställningen undersöker hur ett läromedel kan vara utformat och huruvida Henrys bok kan användas som ett sådant. Den tredje och sista frågeställningen undersöker pedagogiska aspekter i undervisningen som läraren bör överväga, utöver bokens innehåll. Dessa frågeställningar besvaras och analyseras med hjälp av tidigare forskning som sökts via databaser och via sökord passande för syftet i denna uppsats. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att Henrys bok kan inkluderas i undervisningen kring 12-årsåldern och i alla delar av svenskundervisningen där eleverna gör övningar utifrån texter och utdrag. Om den används som ett kompletterande läromedel med fokus på bokens innehåll och följande diskussioner kring det kan Henrys bok Ja jag har mens, hurså? bidra till att eleverna når läroplanens övergripande mål och inte enbart kunskapskraven i svenskan.