VD-ordet i noterade företags årsredovisningar har utvecklats till en av de delar som läses allra mest och som ofta anses ha en stor betydelse för företagets intressenter. Vad syftet med VD-ordet är och hur processen går till är dock tidigare studier oeniga om, likväl hur texten uppfattas hos intressenter. Genom att inta VD:s och investerares perspektiv kan luckan som tidigare forskning lämnat fyllas och därigenom öka förståelsen kring VD-ordet. Syftet med studien är att utifrån VD:s perspektiv bidra med kunskap kring innehållet i och processen bakom VD-ordet, samt tillföra en förståelse om hur dessa delar uppfattas av investerare. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med sex respondenter på noterade företag samt med fem privata investerare. Studien konkluderar att VD upprättar VD-ordet med syftet att bidra till en helhetsbild av företaget i årsredovisningen genom att sätta siffrorna i sammanhang samt vägleda om framtiden. Det är även en viktig del för att förmedla en positiv bild av företaget. VD-ordets upprättande kan även vara hänförligt till ett legitimitetsperspektiv, eftersom företagen genom VD-orden bemöter de krav som samhället ställer. Vidare är det sällan VD som skriver VD-ordet själv, utan det är en intern medarbetare eller extern byrå som skriver det utifrån VD:s tankar. Investerarna uppfattar VD-ordet som en vägledning till företagets räkenskaper som även möjliggör att skapa en helhetskänsla för företaget samt dess möjligheter att skapa framtida värde. Att VD sällan skriver VD-ordet själv är något som majoriteten av investerarna anser sänker VDordets trovärdighet och vikten de lägger vid texten. / The CEO-letter in listed companies’ annual reports has developed into one of the parts that is most frequently read and which often is considered to have a big impact on companies’ stakeholders. What the purpose is with the CEOletter and how the creating process goes to establish it is something which previous studies is ambiguous about, as well as how investors perceive the text. By examining the CEO and investor perspective this study intends to fill the gap from the previous studies, and thereby enhance the comprehension about the CEO-letter. Thus, the purpose of this study is from a CEO perspective contribute with knowledge about the content and the process of the CEO-letter, as well as bring an understanding about how investors perceive these parts. In order to achieve the purpose, qualitative interviews have been made with six respondents from public companies as well as with five private investors. An important conclusion is that CEO’s publish the CEO-letter with the purpose to contribute to a complete image of the company in the annual report by explaining the numbers and guide about the future. It is moreover an important part to mediate a positive image of the company. The publishing of the CEO-letter can furthermore be attributable to legitimacy reasons, because the companies respond through the CEO-letter to the demands which the society has. It is rarely the CEO himself that writes the CEO-letter, it is rather an internal coworker or an external bureau who writes the text, based on the CEO’s thoughts. The investors perceive the CEO-letter as guidance towards the numbers which also enable them to create an overall feeling about the company and their possibilities to create future value. The fact that the CEO rarely writes the letter is something which the majority of the investors consider to be something that lowers the trustworthiness of the CEO-letter and thereby also the extent which they put on the text.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Årsredovisningar är ett ofta förekommande objekt inom redovisningsforskningen. Årsredovisningarna är en viktig kommunikationskanal mellan företaget och dess olika intressenter. Rapportens ändamål är primärt att ge intressenterna information om företagets resultat och finansiella ställning. Årsredovisningarnas karaktär har genom åren utvecklats och berikats med bland annat bilder och kompletterande textuella avsnitt. I denna studie har den narrativa delen av årsredovisningar ’VD:n har ordet’ studerats. Avsnittet utgör en viktig del av årsredovisningens frivilliga element, och är en av de mest lästa delarna. Samtidigt är ’VD:n har ordet’, till skillnad från flertalet andra delar i årsredovisningen, oreglerad. Detta ger företaget och den verkställande direktören stora möjligheter att kommunicera ut legitimitetskapande budskap till dess intressenter. Tidigare forskning visar att aktiviteter kopplade till CSR har en positiv påverkan på intressenternas inställning gentemot företaget. CSR är ett rymligt begrepp som innefattar relationen och ansvarstagandet mellan företag och samhälle. Det har visat sig ha stor betydelse för företagen att lyckas signalera dessa aktiviteter till intressenterna. Denna studie syftar till att ge en bättre inblick i hur svenska företag använder ’VD:n har ordet’ för att lyfta fram CSR. Vidare undersöks om det har skett en ökning av CSR-begrepp i ’VD:n har ordet’. Studien uppvisar att det inte finns något samband mellan företagens vinstmarginal och andel CSR-begrepp i ’VD:n har ordet’. Det går inte heller att urskilja ett samband mellan andel CSR-begrepp och andelen begrepp kopplade till resultat. Däremot kunde vi bevisa att det skett en linjär ökning av CSR-begrepp mellan år 2006 och 2015. Begrepp kopplade till resultat har minskat, om än inte linjärt. / Annual reports are a frequently used item in the accounting research. The annual reports are an important communication channel between the company and its various stakeholders. The purpose of the report is to give the stakeholders information about the company's earnings and financial position. The character of the annual reports has evolved over the years and has been enriched with, among other things, pictures and additional textual sections. In this study, the narrative part of the annual reports ‘CEO-letter’ has been studied. The section constitutes an important part of the annual report's optional elements, and is one of the most read sections. At the same time, the ‘CEO-letter’, unlike most other part of the annual report, is unregulated. This fact gives the company and the CEO a great opportunity to communicate legitimacy-creating messages to its stakeholders. Previous research shows that activities related to CSR have a positive impact on stakeholders' attitude towards the company. CSR is a spacious concept that includes the relationship and responsivities between the company and its society. It has been found to be of great importance for companies to successfully signal these activities to stakeholders. This study aims at giving a better insight into how Swedish companies use the 'CEO-letter' to highlight CSR. Further investigations are made if there has been an increase in the use of words related to CSR in the 'CEO-letters’. This study shows that there is no correlation between the company's profit margin and the share of CSR concepts in the ‘CEO-letter’. In addition, we could not discern a relationship between the share of CSR concepts and the proportion of concepts linked to results in the ‘CEO-letters’. On the other hand, we could prove that there has been a linear increase in CSR concepts over the past ten years. Furthermore, concepts linked to results have decreased, albeit not in a linear manner. Please note that the thesis language is in Swedish.

La présentation des exigences de profitabilité, de responsabilité sociale et de leur articulation dans les discours des dirigeants : le cas Carrefour. Notre recherche a pour objet d'analyser comment les dirigeants –au nom de leur entreprise- présentent et articulent, dans leurs discours, les deux exigences majeures du capitalisme d'aujourd'hui : celle de maximisation de la valeur pour l'actionnaire et celle de Responsabilité Sociale des Entreprises (RSE). La première, portée par les investisseurs institutionnels dans le cadre d'un « capitalisme financier », s'est constituée à l'adresse des entreprises cotées et de leurs dirigeants, et semble s'imposer au modèle français de gouvernement d'entreprise. La seconde, l'exigence de RSE -portée par les acteurs de la société civile- pousse les entreprises et leurs dirigeants à se préoccuper des dimensions sociales et environnementales de leur activité. Dans cette perspective, une étude empirique longitudinale a été menée sur les messages des Rapports Annuels et des Rapports de Développement Durable du Groupe Carrefour sur la période 1993-2007. Elle a permis d'observer une domination de plus en plus totale des critères du capitalisme financier sur les discours des dirigeants et de renforcer les thèses de la concomitance de l'émergence du discours de la maximisation de la valeur pour l'actionnaire et de la RSE et de la faible articulation des deux discours. / The presentation of requirements of profitability, social responsibility and their articulation in the CEO letters: Carrefour group case. Our research aims to analyze how leaders -in the name of their company- present and articulate, in their speeches, the two major requirements of today's capitalism: On the one hand, the requirement of maximizing shareholder value -driven by institutional investors through a "financial capitalism"- to public companies and their leaders seem to win the French model of corporate governance. On the other hand, the requirement for Corporate Social Responsibility (CSR) -originated by the actors of civil society- is forcing companies and their leaders to be concerned about social and environmental dimensions. In this perspective, an empirical study was conducted on the messages of the Annual and Sustainability Reports of Carrefour Group over the period 1993-2007. It was possible to observe a progressive domination of the criteria of financial capitalism in the speeches of CEOs and strengthen the arguments of the concomitance of the emergence of the discourse of maximizing shareholder value and CSR and the poor articulation of two discourses

Texten i årsredovisningen är relativt oreglerad och utgör en möjlighet för företag att påverka investerarnas uppfattning om företaget genom ett narrativ som gynnar företagets mål och syften. Impression management och pollyannaeffekten används för att förklara varför företag tenderar att vara optimistiska kring sina prestationer och vill framställa sig på ett fördelaktigt sätt. Tidigare forskning inom impression management studerar generellt ägare som en homogen grupp. Studien kompletterar tidigare forskning inom impression management genom att undersöka familjeägandets påverkan på förekomsten av impression management. Familjeägare har starkare incitament att säkerställa att ledningen agerar i deras intresse baserat på deras unika karaktärsdrag i jämförelse med andra ägare, vilket minskar informationsasymmetrin mellan ledningen och ägare. Impression management undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av företagens VD-ord som undersöker framtoning, betoning och prestationsjämförelse. En undersökning av 100 slumpmässigt utvalda svenska börsnoterade företags VD-ord visar att samtliga företag presenterar övervägande positiv information. Studien visar även att familjeägda företag är mindre benägna att använda sig av impression management i jämförelse med icke-familjeägda företag. / The text in the annual report is relatively unregulated and constitutes an opportunity for firms to influence investors' perceptions of the company through a narrative that benefits the firm's objectives. Impression management and the Pollyanna effect are used to explain why firms tend to be optimistic about their performance and why they wish to present themselves in a self-serving way. Owners have in previous research on Impression management been treated as a homogenous group. This study complements previous Impression management research by examining the impact of family ownership on the prevalence of Impression management. Family owners have, in comparison to other owners, stronger incentives to ensure that managers act in the interest of the family based on the unique characteristics of family ownership, which reduces the information asymmetry between the management and family owner. Impression management is examined through a quantitative content analysis of companies' CEO letters. In specific, the content analysis examines the tone, emphasis and performance comparisons. The findings of 100 randomly selected Swedish public listed firms' CEO letters show that all firms communicate mainly positive information. The findings also show that firms owned by families are less prone to use impression management in comparison to non-family firms. This study is written in Swedish.