Från intressenter och investerare finns ett tilltagande intresse för hållbarhet och större svenska företag måste numera publicera en hållbarhetsredovisning. Ägarstrukturen i Sverige utmärker sig med hög förekomst av ägare med röststarka aktier. Det finns indikationer på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningar kan påverkas av olika faktorer, där ägarstruktur ingår. Syftet med studien är därför att undersöka om det föreligger ett samband mellan röststarka ägare och kvalitet i företagets hållbarhetsredovisning. En regressionsanalys över svenska noterade bolag för räkenskapsåret 2019 (n = 238) genomfördes. Kvalitet på hållbarhetsredovisning bestämdes genom en skala med 14 komponenter utifrån Global Reporting Initiative (GRI)-ramverket. Kontroll gjordes för faktorer som kan påverka hur företagen redovisar hållbarhet. Resultaten visade att röststarka ägare inte är associerat med högre eller lägre kvalitet på hållbarhetsredovisning, men det negativa sambandet var nära signifikant (p = 0,144). Svenska företag är förmodligen angelägna att redovisa hållbarhet oavsett ägarstruktur. Vidare skiljer sig sannolikt inte informationsmiljön mellan företagen i lika hög utsträckning mot övriga världen.

Texten i årsredovisningen är relativt oreglerad och utgör en möjlighet för företag att påverka investerarnas uppfattning om företaget genom ett narrativ som gynnar företagets mål och syften. Impression management och pollyannaeffekten används för att förklara varför företag tenderar att vara optimistiska kring sina prestationer och vill framställa sig på ett fördelaktigt sätt. Tidigare forskning inom impression management studerar generellt ägare som en homogen grupp. Studien kompletterar tidigare forskning inom impression management genom att undersöka familjeägandets påverkan på förekomsten av impression management. Familjeägare har starkare incitament att säkerställa att ledningen agerar i deras intresse baserat på deras unika karaktärsdrag i jämförelse med andra ägare, vilket minskar informationsasymmetrin mellan ledningen och ägare. Impression management undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av företagens VD-ord som undersöker framtoning, betoning och prestationsjämförelse. En undersökning av 100 slumpmässigt utvalda svenska börsnoterade företags VD-ord visar att samtliga företag presenterar övervägande positiv information. Studien visar även att familjeägda företag är mindre benägna att använda sig av impression management i jämförelse med icke-familjeägda företag. / The text in the annual report is relatively unregulated and constitutes an opportunity for firms to influence investors' perceptions of the company through a narrative that benefits the firm's objectives. Impression management and the Pollyanna effect are used to explain why firms tend to be optimistic about their performance and why they wish to present themselves in a self-serving way. Owners have in previous research on Impression management been treated as a homogenous group. This study complements previous Impression management research by examining the impact of family ownership on the prevalence of Impression management. Family owners have, in comparison to other owners, stronger incentives to ensure that managers act in the interest of the family based on the unique characteristics of family ownership, which reduces the information asymmetry between the management and family owner. Impression management is examined through a quantitative content analysis of companies' CEO letters. In specific, the content analysis examines the tone, emphasis and performance comparisons. The findings of 100 randomly selected Swedish public listed firms' CEO letters show that all firms communicate mainly positive information. The findings also show that firms owned by families are less prone to use impression management in comparison to non-family firms. This study is written in Swedish.