No description available.

No description available.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.

Företagens VD-ord i årsredovisningarna är frivilliga, oreglerade och används av investerare i hög utsträckning vid investeringsbeslut. Syftet med studien var därför att kartlägga hur de svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) framställer sig själva i VD-orden i årsredovisningarna. Detta utfördes genom en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys av bankernas VD-ord år 2006–2009. Det var av intresse att undersöka om innehållet förändrades efter finanskrisens påverkan 2008 för att undersöka om det präglades av Pollyannaeffekten. Studien ville även undersöka vilka teman som förekommer i materialet. Undersökningen fann att sex teman återfanns i VD-orden; Årets resultat, Vision, Strategi, Framtid, Tillväxt och Omvärld. Alla teman fanns med under samtliga år i varierande utsträckning och efter finanskrisen inverkan fick temat Omvärld större utrymme. Studien visade att Pollyannaeffekten återfanns i storbankernas VD-ord då majoriteten av innehållet var positivt laddade ord oavsett resultat och att bankerna visar upp den bästa versionen av dem själva.

No description available.

VD-ordet har utvecklats till en viktig del av årsredovisningen i noterade företag. Impression management, Pollyannaeffekten och Legitmitetsteorin indikerar att företag kan använda VD-ordet i strategiskt syfte för att ändra intressenters syn på företaget. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19-pandemin har medfört förändringar i svenska företags VD-ord. Syftet uppfylls genom en kvantitativ och kvalitativ studie av fyra svenska företags VD-ord under åren 2018, 2020 och 2022. Längd, antal covid-19-benämningar, den visuella framtoningen av dessa benämningar, andelen positiva ord och förändring i teman är aspekter som undersöks inom ramen för den kvantitativa och kvalitativa analysen. En slutsats från studien är att VD-orden har förändrats genom att covid-19 identifieras och omnämns i VD-orden och att förändringar i andra teman går att observera. Studien visar att företag använder sig av Impression management och legitimeringsstrategier i VD-orden för samtliga år men att detta är tydligare för företag som presterar sämre. Studien visar vidare att företag alltid använder sig av fler positiva än negativa ord vilket indikerar en användning av Pollyannaeffekten. Icke desto mindre tyder förändringar av andelen positiva ord i motsatt riktning.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Texten i årsredovisningen är relativt oreglerad och utgör en möjlighet för företag att påverka investerarnas uppfattning om företaget genom ett narrativ som gynnar företagets mål och syften. Impression management och pollyannaeffekten används för att förklara varför företag tenderar att vara optimistiska kring sina prestationer och vill framställa sig på ett fördelaktigt sätt. Tidigare forskning inom impression management studerar generellt ägare som en homogen grupp. Studien kompletterar tidigare forskning inom impression management genom att undersöka familjeägandets påverkan på förekomsten av impression management. Familjeägare har starkare incitament att säkerställa att ledningen agerar i deras intresse baserat på deras unika karaktärsdrag i jämförelse med andra ägare, vilket minskar informationsasymmetrin mellan ledningen och ägare. Impression management undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av företagens VD-ord som undersöker framtoning, betoning och prestationsjämförelse. En undersökning av 100 slumpmässigt utvalda svenska börsnoterade företags VD-ord visar att samtliga företag presenterar övervägande positiv information. Studien visar även att familjeägda företag är mindre benägna att använda sig av impression management i jämförelse med icke-familjeägda företag. / The text in the annual report is relatively unregulated and constitutes an opportunity for firms to influence investors' perceptions of the company through a narrative that benefits the firm's objectives. Impression management and the Pollyanna effect are used to explain why firms tend to be optimistic about their performance and why they wish to present themselves in a self-serving way. Owners have in previous research on Impression management been treated as a homogenous group. This study complements previous Impression management research by examining the impact of family ownership on the prevalence of Impression management. Family owners have, in comparison to other owners, stronger incentives to ensure that managers act in the interest of the family based on the unique characteristics of family ownership, which reduces the information asymmetry between the management and family owner. Impression management is examined through a quantitative content analysis of companies' CEO letters. In specific, the content analysis examines the tone, emphasis and performance comparisons. The findings of 100 randomly selected Swedish public listed firms' CEO letters show that all firms communicate mainly positive information. The findings also show that firms owned by families are less prone to use impression management in comparison to non-family firms. This study is written in Swedish.