Dagens linjära produktionssätt lämnar varje år miljarder ton giftigt avfall i marker, luft och vattendrag samt hotar både människors hälsa och den biologiska mångfalden. I Sverige förekommer tiotusentals förorenade områden som ett resultat av 1900-talets industrialisering och Västernorrland sägs vara landets giftigaste län. Saneringsarbetet är avgörande för att skydda både människor och natur men höga kostnader och ansvarsutredningar bromsar arbetet. Syftet med studien var att undersöka ostronskivlingens funktion att bryta ner och oskadliggöra miljögifter och därmed artens potential i en cirkulär designprocess utifrån ett system­teoretiskt perspektiv. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie som utifrån ett biomimikryperspektiv granskade resultatet från 16 studier som undersökt den specifika funktionen hos svamparten. Resultatet visade att ostron­skivlingens funktion att oskadliggöra miljögifter var mycket god och att svampen har stor potential inom biosanering vid flera typer av föroreningar. Studien bidrar till att fylla glappet mellan kunskap och praktisk implementering av sanering i ett cirkulärt system. På grund av metodens låga kostnader och energianvändning kan den utifrån ett systemteoretiskt perspektiv bidra till att öka människors aktiva deltagande och därmed förutsättningen att skapa hållbara lösningar i solidaritet med allt liv på jorden.

Global food production has been recognized as the single largest driver of environmental degradation and transgression of planetary boundaries. Providing healthy food sustainably to a growing, mostly urban population will require radical changes to the food system. Indoor urban agriculture has been proposed as a promising alternative that reduces the distance between farm and fork, provides fresh quality food shortly after harvest, efficiently uses space by vertical expansion, and enables year-round cultivation protected by weather variations and climate deregulation. The development of indoor urban agriculture has traditionally manifested as verti- cal hydroponic systems cultivating leafy greens, but the interest in urban mushroom farming has lately been rising, both in Sweden and internationally. However, a knowledge gap on the environmental impacts of these systems hampers the possi- bility to develop them sustainably. This study aims to fill this gap by conducting an attributional cradle-to-market life cycle assessment of a theoretical urban under- ground oyster mushroom farm in Stockholm. Per kg packaged and delivered grey oyster mushrooms (Pleurotus ostreatus), the potential environmental impacts were estimated as the following - climate change: 2.45 kg CO2-eq, freshwater eutrophication: 6.76E-04 kg P-eq, fossils: 80 MJ, dissipated water: 3.29 m3 water-eq, and land use: 149 points. For the investigated impact categories the findings suggest that the three main environmental hotspots, in descending order, in general, are the farm’s electricity requirement, especially for fossils and dissipated water, the substrate materials, which is largely contributing to the land use impact, and the PET packaging of the final product, particularly for climate change and freshwater eutrophication. The results indicate that the cooling load for fruiting represents the majority of the farm’s electricity consumption. The spawn and wheat straw are the main contributors to the substrate mixture’s impact, and regarding climate iii change, the transportation by truck of the spawn and wheat straw pellets are im- portant factors. The life cycle of the PET packaging boxes and the PE growing bags have an especially important climate change contribution due to their production, transportation, and waste incineration.  By indicating which processes, energy, and material flows most contribute to urban underground oyster mushroom farming’s environmental impact, this study gives insights on improvement priorities and help steer the sector towards ecologically sustainable development. To guide ecodesign, future studies should explore and assess the environmental implications of different options, such as substrate materials, substrate preparation methods, packaging materials, and the reuse of different urban residues. / Global livsmedelsproduktion har erkänts som den enskilt största drivkraften bakommiljöförstöring och  överskridandet av planetens gränser. Att hållbart tillgodosehälsosam mat till en växande, mestadels urban befolkning kommer att kräva radikalaförändringar av livsmedelsystemet. Urban inomhusodling föreslås som ett lovande alternativ som året om, skyddat mot vädervariationer och klimatförändringar förser färska livsmedel kort efter skörd, minskar avståndet mellan produktion och konsumption och effektivt utnyttjar yta genom vertikal expansion. Utvecklingen av urban inomhusodling har traditionellt manifesterats som vertikala hydroponiskaodlingssystem av bladgrönsaker och örter, men på senare tid har intresset för stadsodling av svamp ökat, både i Sverige och internationellt. En kunskapslucka om dessa systems miljöpåverkan hämmar dock möjligheten att utveckla dessa på ett hållbart vis. Den här studien syftar till att fylla denna lucka genom att genomföra en bokföringsbaserad livscykelanalys från vagga-till-marknad av en teoretisk underjordisk stadsodling av ostronskivling i Stockholm. Per kg förpackad och leverera dostronskivling (Pleurotus ostreatus ), uppskattas den potentiella miljöpåverkan som följande klimatavtryck: 2,45 kg CO2-eq, sötvattensövergödning: 6,76E-04 kg P-eq, fossila resurser: 80 MJ, vattenanvändning: 3,29 m3 vatten-eq, och markanvändning: 149 poäng. För de fem undersökta miljökategorierna tyder resultatet på att de tre största bidragsfaktorerna, generellt och i fallande ordning är stadsodlingens elbehov, i synnerhet för fossila resurser och vattenanvändning, substratmixen,framförallt rörande markanvändning, och PET-förpackningen för slutprodukten, speciellt gällandes klimatpåverkan och sötvattensövergödning. Resultatet indikerar att kylbehovet under fruktifikationen står för huvuddelen av odlingsystemets elförbrukning. Myceliet och vetehalmen är de främsta bidragarna till substratmixens miljöpåverkan, och gällande klimatavtryck är transporten via lastbil av mycelieti och vetehalmpelletsen viktiga faktorer. Livscykeln för PET-förpackningen och PE-odlingspåsarna har ett särskilt viktigt bidrag till produktens klimatpåverkan på grund av deras produktion, transport och avfallsförbränning. Sammanfattningsvis kan denna studie, genom att indikera vilka processer, energi-och materialflöden som mest bidrar till miljöpåverkan av underjordisk stadsodling av ostronskivling, belysa prioriteringsomr ̊aden och därmed styra sektorn mot enekologiskt hållbar utveckling. F ̈or att vägleda ekodesign bör framtida studier belysa miljökonsekvenserna av olika alternativ så som substratmaterial, substratberedningsme-toder och förpackningsmaterial samt återanvändning av olika urbana avfallsflöden.