Sammanfattning Enligt EU-direktiv måste miljöövervakningen av grundvattenförekomster i Sverige förbättras och de som leder arbetet med detta är Sveriges geologiska undersökning (SGU). Syftet med projektet presenterat i denna rapport var att förenkla detta arbete genom att ta fram en metod för att lättare kunna avgöra om befintliga provtagningsplatser för grundvattenövervakning, miljöövervakningsstationer, är representativa för hela förekomsten samt att förenkla arbetet med att ta fram nya miljöövervakningsstationer. Projektet skulle besvara frågan: går det att med hjälp av en enkel konceptuell modell avgöra om förekomstens inventerade provtagningsplatser och miljöövervakningsstationer är representativa? Metoden som användes för att genomföra detta var att väsentlig information om konceptuella modeller och dess innehåll tillhandahölls genom litteraturstudier. Konceptuella modeller togs sedan fram för tre grundvattenförekomster i Sverige vilka var Alby (Västernorrlands län), Taxingeåsen-Taxinge (Stockholms län) samt Tranhult-Kåperyd (Jönköpings län). Samtliga förekomster var isälvsavlagringar, riskklassade enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) samt inventerade av SGU under 2015. På grund av att viss information var svår att ta fram var vissa begränsningar nödvändiga att göra under projektets gång. Modellerna som togs fram innehåller information om förekomsternas geologi, dess påverkanskällor, befintliga miljöövervakningsstationer, provtagningsplatser inventerade av SGU under 2015 samt flödesriktningar. När de konceptuella modellerna var fullständiga utvärderades befintliga miljöövervakningsstationer och nya platser att utföra miljöövervakning på föreslogs då tillräcklig information om vattenkvalitetens variation fanns. Slutsatsen som drogs var att enkla konceptuella modeller framtagna i detta projekt kunde användas till att ge en översiktlig bild av förekomsten och med viss osäkerhet bedöma befintliga miljöövervakningsstationers representativitet.

Sweden's   environmental objective system describes the state of our environment, as it   should be. Within the system are 16 environmental quality objectives, 24   milestone targets, a few specifications per objective and 107 indicators, and   as a frame is the generation goal. There are annual follow-ups of the work   with the objectives. In March 2017, the Swedish Environmental Protection   Agency published a report containing revised indicators, reduced to 87, to be   used in the 2018 follow-up. Environmental monitoring, which involves   continuous and systematic documentation and monitoring of the environmental   state and its development, plays an essential role. The connection and   correlation between the follow-up of the objectives and the environmental   monitoring, needs to be clear and effective, for the work with the   environmental quality objectives to be efficient and with good results. Is   this the case? This has been the focus of this report. Focusing on the   environmental quality objectives A magnificent mountain landscape and Clean   air, a gap analysis has been conducted, to investigate what needs and   challenges, as well as opportunities, there are for a solid followup of the   environmental quality objectives. A gap analysis identifies the gap between current   state and optimal state, and the data collection for this was mainly   interviews. Four regions, Norrbotten, Västerbotten, Dalarna and Jämtland, was   included in the study, as they are covered by both environmental quality   objectives. Key personnel for both objectives on each county administrative   board have been interviewed. The most prominent findings in the gap analysis   were that national indicators are important, however with a regional overview   as well; different conditions pose challenges for the regions; both   indicators and monitoring methods are missing and many indicators are bad.   The connection between the indicators and the specifications has   shortcomings, as the correspondence between them is sometimes non-existent.   The new indicator proposals from the Swedish Environmental Protection Agency   have potential to improve the situation, regarding the connection between the   indicators and the specifications, as well as between the indicators and   identified needs, but this require the new indicators to be clearly   elaborated. / Sverigesmiljömålssystem finns för att beskriva tillståndet som vår miljö ska ha. Isystemet finns 16 miljökvalitetsmål, 24 etappmål, ett antal preciseringar permiljökvalitetsmål samt 107 indikatorer, och som en inramning har vigenerationsmålet. Arbetet med miljökvalitetsmålen följs upp årligen. I mars2017 publicerade Naturvårdsverket en rapport med förslag på revideradeindikatorer som reducerats till 87 stycken, vilka ska användas vid 2018 årsuppföljning. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen spelar miljöövervakningen,som innebär kontinuerlig och systematisk dokumentation och uppföljning avmiljötillståndet och dess utveckling, en väsentlig roll. För att uppföljningenav miljökvalitetsmålen ska ske effektivt och med goda resultat, krävs attkopplingen med miljöövervakningen är tydlig och effektiv. Frågan är om så ärfallet, och det är vad som undersökts i denna rapport. Med fokus påmiljökvalitetsmålen Storslagen fjällmiljö och Frisk luft, har en gapanalysgenomförts, för att undersöka vilka behov och utmaningar, liksom möjligheter,som finns för att ha en solid uppföljning av miljökvalitetsmålen. En gapanalysidentifierar gapet mellan aktuellt läge och optimalt läge, och datainsamlingenför denna var i huvudsak intervjuer. Fyra län, Norrbotten, Västerbotten,Dalarna och Jämtland, har inkluderats i undersökningen, då de omfattas av debägge miljökvalitetsmålen. Nyckelpersoner för respektive miljökvalitetsmål pårespektive länsstyrelse har intervjuats. De mest framträdande fynden igapanalysen var att nationella indikatorer är viktiga, dock önskas de med enregional upplösning; olika förutsättningar utgör utmaningar för länen; detsaknas både indikatorer och övervakningsmetoder för att få en effektivuppföljning och många indikatorer är dåliga. Koppling mellan indikatorerna ochpreciseringarna har brister, då korrespondensen mellan dem ibland ärobefintlig. De nya indikatorförslagen från Naturvårdsverket har potential attförbättra situationen, vad gäller kopplingen mellan såväl indikatorerna ochpreciseringarna, som mellan indikatorerna och identifierade behov, men då måsteindikatorerna formuleras tydligt. / <p>2017-11-06</p>

För att följa tillståndet och förändringar i Sveriges miljö samordnar Naturvårdsverket en miljöövervakning. Miljöövervakningen organiseras i programområden och ett av dessa programområden är den hälsorelaterade miljöövervakningen. Denna är i sin tur indelad i följande delområden: metaller, organiska ämnen, buller, luftföroreningar-exponering och luftföroreningar-hälsoeffekter. Det här examensarbetet kommer att fokusera på delområdet luftföroreningar-hälsoeffekter. Syftet med det här examensarbetet är att göra en behovsinventering över Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI) och utvärdera om de studier som gjorts ger en bra beskrivning av kopplingen mellan luftföroreningar och hälsoeffekter eller om studierna kan utvecklas för att uppnå en bättre användbarhet. Detta görs genom litteraturstudier och intervjuer av personer som har koppling till området. Utifrån lärdomar och luckor från det material som analyserats har följande förslag på fokusområden att jobba vidare med inom den hälsorelaterade miljöövervakningen luftföroreningar-hälsoeffekter formulerats:  Klimatförändringarnas inverkan på luftföroreningarnas hälsoeffekter, exempelvis: följa vilka effekter inverkan av pollen ger på luftföroreningarnas hälsoeffekter samt mäta och följa vilka hälsoeffekter ozon ger, både på kort och lång sikt. Fortsätta följa hälsoeffekterna av partiklar från slitage av däck och vägbana. Inkludera partikelsammansättning och ursprung vid bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter. Fokusera särskilt på känsliga grupper. Jobba med kommunikation och samarbeten för att bättre nå ut med och göra informationen användbar.

<p>I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. </p><p>Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. </p><p>Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1. Användningen av statistiska hjälpmedel i samband med recipientkontrollen är inte så utbredd på SMHI idag. Därför ansåg jag att denna aspekt var särskilt intressant att titta närmare på. I studien ger jag förslag till analysmetoder (Mann-Whitneys test, Kendalls tau samt trendtest enligt Mann-Kendall) som kan bli användbara i recipientkontrollarbetet. </p><p>I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vilka möjligheter och begränsningar som visat sig med de analysmetoder som tagits upp. Diskussionsdelen avslutas med några konkreta förslag till förbättringar på just SMHI:s redovisning av recipientkontrollen.</p>

I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1. Användningen av statistiska hjälpmedel i samband med recipientkontrollen är inte så utbredd på SMHI idag. Därför ansåg jag att denna aspekt var särskilt intressant att titta närmare på. I studien ger jag förslag till analysmetoder (Mann-Whitneys test, Kendalls tau samt trendtest enligt Mann-Kendall) som kan bli användbara i recipientkontrollarbetet. I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vilka möjligheter och begränsningar som visat sig med de analysmetoder som tagits upp. Diskussionsdelen avslutas med några konkreta förslag till förbättringar på just SMHI:s redovisning av recipientkontrollen.

Many of the present problems that we are facing arise as unanticipated side-effects of our own actions. Moreover, the solutions implemented to solve important problems often create new problems. To avoid unintended consequences, understanding complex systems is essential in devising policy instruments and in improving environmental management. Thus, this thesis investigated systems modeling approaches to under- stand complex systems and monitor the environmental performance of management actions. The overall aim of the work was to investigate the usefulness of different systems modeling approaches in supporting environmental management. A driver- based, pressure-oriented approach was adopted to investigate systems modeling tools. Material/substance flow analysis, environmental footprinting, input-output analysis, process-based dynamic modeling, and systems dynamics modeling approaches were applied in different cases to investigate strengths and weaknesses of the tools in generating an understanding of complex systems. Three modeling and accounting approaches were also tested at different systems scales to support environmental mon- itoring. Static modeling approaches were identified as fundamental to map, account, and monitor physical resource metabolism in production and consumption systems, whereas dynamic modeling showed strengths in understanding complex systems. The results suggested that dynamic modeling approaches should be conducted on top of static analysis to understand the complexity of systems when devising and testing policy instruments. To achieve proactive monitoring, a pressure-based assessment was proposed instead of the mainstream impact/state-based approach. It was also concluded that the LCA community should shift the focus of its assessments to pressures instead of impacts. / Många nuvarande miljö- och utvecklingsproblem har uppstått som oförutsedda biverkningar av människans egna handlingar. De lösningar som prövats har i sin tur ofta skapat  nya problem. Det därför viktigt att förstå hur komplexa system fungerar och att utforma styrmedel och ledningssystem som minimerar risken för oönskade bieffekter. Den här avhandling har använt olika modelleringsmetoder för att öka förståelsen för komplexa system och bidra med kunskaper om hur miljöprestanda och förvaltningsåtgärder kan följas upp på ett mer effektivt sätt. Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka användbarheten av olika modelleringsmetoder för att effektivisera den fysiska resurshanteringen i samhället. I arbetet har ett flödesbaserat och aktörsinriktat arbetssätt (pressure based and driver oriented approach) använts i modelleringen.  Material- och substansflödesanalys, miljöfotavtryck, input-output analys, processbaserad dynamisk modellering och systemdynamiska modelleringsmetoder studerades för att undersöka styrkor och svagheter hos de olika metoderna/verktygen.  Tre olika modellerings- och redovisningsmetoder för att stödja miljöövervakning testades också i olika systemskalor. Statiska modelleringsmetoder (räkenskaper) identifierades som grundläggande för att kartlägga, kontoföra och övervaka den fysiska resursmetabolismen i produktions- och konsumtionssystem, medan dynamisk modellering visade sin styrka i att skapa förståelse för komplexa system. Resultaten pekar på att dynamiska modelleringsmetoder bör användas som ett komplement till statiska analyser för att förstå komplexiteten i systemen när man utformar och testar styrmedel. För att uppnå proaktiv övervakning bör flödesbaserade räkenskaper utnyttjas i större utsträckning i stället för den vanliga tillstånds- och påverkansövervakningen (state/impact monitoring). En viktig slutsats är därför att LCA-samfundet bör flytta fokus i sina bedömningar från påverkan till flöden. / <p>QC 20160830</p>

Kemikalier utgör en grundläggande beståndsdel av det senindustriella samhället, och en omfattande produktion av kemikalier brukar allmänt anses som en nödvändig förutsättning för teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt. I Sverige ledde miljölarmen om DDT, PCB och kvicksilver på 1960- och 1970-talet till inrättandet av ett system för kemikaliekontroll som brukar framhållas som ett av världens främsta. Avhandlingen undersöker detta kontrollsystem och dess logik. Detta görs genom textanalys av propositioner, statliga utredningar, rapporter från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, samt genom intervjuer med anställda på sistnämnda myndigheter. Analysen identifierar kemikaliekontroll i Sverige som ett system genomsyrat av motsättningar, vilka bottnar i en epistemologisk paradox som innebär att ju mer kunskap som ackumuleras om kemikalier, desto mer ökar osäkerheten. Den konstanta ökningen av världens kemikalieproduktion, i kombination med kemikaliers epistemologiska komplexitet, placerar kontrollmyndigheterna i en omöjlig sits. Samtidigt visar avhandlingen att myndigheterna är delaktiga i att upprätthålla detta kontrollsystem som till stor del är ett system av simulerad kontroll. Dels förmedlar kontrollsystemet genom sin blotta existens intrycket av kontroll, och dels fungerar vissa centrala regulatoriska begrepp som signaler om kontroll, trots att de visar sig vara ihåliga. På så vis blir osäkerhet inom kontrollsystemet alltid ett undantag, trots att den är så utbredd. / Chemical substances have become an inextricable feature of the late-industrial society, deemed necessary for the welfare, technological development and economic growth that large parts of the world have come to expect. In Sweden, the identification in the 1960s and 1970s of DDT, PCB and mercury as serious environmental threats led to the establishment of a system of chemicals control which is widely held to be one of the most advanced in the world. The thesisexamines this control system, its possibilities, its problems and its logic, through text analysis of state reports, governmental propositions, the reports of the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) and the Swedish Chemicals Agency (SCA), and interviews with employees at these agencies. The analysis shows chemicals control in Sweden to be a system pervaded with contradictions, which may be explained by an epistemological paradox at its core: that the accumulation of knowledge only serve to increase uncertainty. The constant increase of chemicals production, in combination with the highly unpredictable character of chemicals in the environment, puts the monitoring agencies in an impossible situation, always working against the tide. The thesis also shows, however, that the agencies are themselves an important part of maintaining a system of control that is to a large extent simulated. This in the sense that the system, by its very existence as well as by the circulation of regulatory concepts and principles within it which are in fact without much substance, always signals control, and constitute uncertainty as the exception.

Illegal gold mining in the Amazon forest has increased dramatically since 2005 with the rise in the price of gold. The use of chemicals such as mercury, which facilitate the gold extraction, increases the toxicity of the soil and can enter the food chain, leading to health problems for the inhabitants, and causes the environmental scourge we know today. In addition, the massive increase in these activities favours deforestation and impacts on protected areas such as indigenous areas and natural reserves. Organisations and governments from Peru, Brazil and French Guyana in particular, are trying to regulate these activities, but the area to cover being very large, by the time illegal exploitation is detected it is often too late to react. The idea of this thesis is to evaluate whether it is possible to automate the task of detecting these illegal gold mines using open satellite images and deep learning. In order to answer this question, this report includes the creation of new datasets, as well as the evaluation of two techniques which are object detection using RetinaNet and semantic segmentation using U-Net. The influence of image spectral bands is also studied in this thesis. The numerous trained models are all evaluated using the Dice Coefficient and Intersection over Union metrics, and each comparison is supported by the statistical sign-test. The report shows the superiority of the segmentation model for the binary classification of illegal mines. However, it is suggested to first use RetinaNet to find out more precisely whether the mine is legal or illegal, and then to use U-Net if the mine is illegal in order to make a more precise segmentation. It also shows and illustrates the importance of using the right image spectral bands which greatly increases the accuracy of the models. / Den illegala guldutvinningen i Amazonas har ökat dramatiskt sedan 2005 i och med att guldpriset stigit. Användningen av kemikalier, exempelvis kvicksilver, underlättar guldutvinningen men ökar giftigheten i marken och kan komma in i näringskedjan. Detta leder till hälsoproblem för invånarna och orsakar det miljöplågeri som vi känner till i dag. Dessutom leder den massiva ökningen av dessa verksamheter till ytterligare avskogning i skyddade områden, vilket exempelvis påverkar ursprungsområden och naturreservat. Organisationer och regeringar i Peru, Brasilien och Franska Guyana försöker att reglera denna verksamhet, men eftersom det område som ska täckas är mycket stort är det ofta för sent att agera när olaglig exploatering upptäcks. Syftet med denna avhandling är att utvärdera om det är möjligt att automatisera uppgiften att upptäcka dessa illegala guldgruvor med hjälp av öppna satellitbilder och djup inlärning. För att besvara denna fråga omfattar denna rapport skapandet av nya datamängder samt utvärderingen av två tekniker som är objektsdetektering med hjälp av RetinaNet och semantisk segmentering med hjälp av U-Net. Inflytandet av bildens spektralband studeras också i denna avhandling. De tränade modellerna utvärderas alla med hjälp av Dice-koefficienten och Intersection over Union-måtten, och varje jämförelse stöds av det statistiska sign-testet. Rapporten visar att segmenteringsmodellen är extremt överlägsen när det gäller binär klassificering av illegala gruvor. Det föreslås dock att man först använder RetinaNet för att mer exakt ta reda på om gruvan är laglig eller olaglig, och sedan använder U-Net om gruvan är olaglig för att göra en mer exakt segmentering. Rapporten visar och illustrerar också vikten av att använda rätt bildspektralband, vilket ökar modellernas noggrannhet avsevärt

Internet of Things (IoT) and Machine Type Communication (MTC) have got more momentum in the last few years but still, need to be penetrated with their full swing in our daily life. This can be possible with general framework that provides global network coverage. Non-terrestrial networks comprised of satellites and aerial platforms are expected to provide next-generation communication services in underserved and un-served areas by ensuring the quality of service that cannot be covered by existing terrestrial networks owing to economical and geographical limitations. The aim of this thesis is to formulate a set of massive and critical MTC use cases such as global environment monitoring, tracking of shipping containers and smart agriculture, and assess their comprehensive requirements like data size, sensor node density and uplink capacity and discuss possible network architectures and deployments focusing on satellite or aerial networks. A rigorous discussion on different network architectures to address the requirements have been presented, that involve (1) Low Earth Orbit (LEO) satellite based network, (2) High Altitude Platform (HAP) based network, and (3) HAP and UAV based network. The proposed network architectures have been simulated and analyzed using MATLAB tools for respective use cases in terms of required number of satellites or aerial platforms. The criteria for selection of network architectures for the use cases are based on the minimum number of satellites or aerial platforms. The results show that LEO constellation consisting of 260 satellites are feasible concerning deployment and management for global environment monitoring network. Similarly, 1440 LEO satellites provide global coverage for tracking of shipping containers. Smart agriculture use case requires high throughput, and hence HAP and UAV integrated network architecture is more realistic for a fully autonomous system as compared to other network architectures. Cooperative control and management of set of agricultural machines can be performed at the UAV. Simulation results show that single UAV can be capable of commanding and controlling the agricultural smart machines in one square kilometer crop field and can send the summary of events to the central station via a HAP. / Internet of Things (IoT) och maskintypkommunikation (MTC) har fått mer fart under de senaste åren men måste fortfarande penetreras med sin fulla sväng i vårt dagliga liv. Detta kan vara möjligt med allmän ramverk som ger global nätverkstäckning. Icke- markbundna nät bestående av satelliter och flygplattformar förväntas tillhandahålla nästa generations kommunikationstjänster i undervärdiga och obetjänade områden genom att säkerställa kvaliteten påtjänster som inte kan täckas av befintliga marknät pågrund av ekonomiska och geografiska begränsningar. Syftet med den här avhandlingen är att formulera en uppsättning massiva och kritiska MTC-användningsfall som global miljöövervakning, spårning av fraktcontainrar och smart jordbruk, och utvärdera deras omfattande krav som datastorlek, sensornoddensitet och upplänkkapacitet och diskutera möjliga nätverk arkitekturer och distributioner med fokus påsatellit- eller flygnät. En rigorös diskussion om olika nätverksarkitekturer för att möta kraven har presenterats, som involverar (1) Low Earth Orbit (LEO) satellitbaserat nätverk, (2) High Altitude Platform (HAP) baserat nätverk, och (3) HAP och UAV baserat nätverk. De föreslagna nätverksarkitekturerna har simulerats och analyserats med MATLAB-verktyg för respek- tive användningsfall i termer av det nödvändiga antalet satelliter eller flygplattformar. Kriterierna för val av nätverksarkitekturer för användningsfallen är baserade pådet minsta antalet satelliter eller flygplattformar. Resultaten visar att LEO-konstellationen bestående av 260 satelliter är möjlig när det gäller distribution och hantering för globalt miljöövervakningsnätverk. Påliknande sätt ger 1440 LEO-satelliter global täckning för spårning av fraktcontainrar. Småjordbruksanvändningsfall kräver hög kapacitet, och följaktligen är HAP och UAV integrerad nätverksarkitektur mer realistisk för ett helt autonomt system jämfört med andra nätverksarkitekturer. Kooperativ kontroll och hantering av jordbruksmaskiner kan utföras vid UAV. Simuleringsresultat visar att en enda UAV kan vara kapabel att kommandera och kontrollera jordbrukssmarta maskiner i ett kvadratkilometer grödningsfält och kan skicka sammanfattningen av händelser till centralstationen via HAP.

During the last three decades, a number of studies based on national environmental monitoring data have found increased concentrations of total organic carbon (TOC) in surface waters in much of the northern hemisphere including Sweden. There are many hypothesis of what has been the main cause of this trend, including changes in land use, decreased atmospheric deposition of acidifying compounds and climate change. Different hypothesis may have different implications for quantifying pre-industrial levels and for future predictions of TOC concentrations, which in turn will have different implications for water classification according to the European Water Framework Directive, water management and drinking water treatment. To analyse the long term effects of industrialisation and climate change on TOC in surface waters there is a need for long term time series of data. Since environmental monitoring data in Sweden only extends back to the mid-1980s, other techniques must be used in order to reconstruct data. In this study, sediment cores from 17 lakes along a climatic and deposition gradient in Sweden were collected and analysed with visible near infrared spectroscopy (VNIRS), an analytical technique that makes it possible to reconstruct historic surface water concentrations of TOC to pre-industrial conditions. A previous study with VNIRS showed that TOC concentrations declined in response to sulfate deposition until peak sulfur deposition in 1980, and thereafter increased as a result of sharp reductions of sulfate emissions. It was noted that the rate of increase of TOC after 1980 was faster than the rate of decrease due to sulfate deposition before 1980. The purpose of this study was therefore to explore the hypothesis that increasing TOC concentrations have not only been due to recovery from acidification, but also due to changes in climate. It was possible to analyse the long term effects of industrialisation and climate change on surface water TOC by analysing the reconstructed TOC data together with climate data from the beginning of the 1900s, modelled data of atmospheric sulfate deposition and environmental monitoring data, with uni- and multivariate analysis methods. It was found that the recent increase in TOC concentrations could be explained by both decreases in acidifying atmospheric deposition and increased precipitation, while temperature may have a decreasing effect on TOC. It was also found that the rate of increase of TOC-concentrations has been faster in the colder northern parts of Sweden and slower in the warmer south. The results imply that TOC concentrations will continue to rise to unpreceded levels and should be of concern for drinking water treatment plants that will need to adapt their treatment processes in the future. / Under de senaste tre årtiondena har ett flertal studier baserade på data från nationella miljöövervakningsprogram rapporterat ökande koncentrationer av organiskt kol (TOC) i ytvatten på norra halvklotet inklusive Sverige. Det finns många hypoteser om vad som ligger bakom trenden, till exempel förändringar i markanvändning, minskad atmosfärisk deposition av försurande ämnen och klimatförändringar. Olika förklaringar till vad som ligger bakom den ökande trenden ger konsekvenser vid kvantifiering av förindustriella nivåer och för förutsägelser om framtida koncentrationer, vilket i sin tur ger konsekvenser för vattenklassificering enligt Ramvattendirektivet, vattenförvaltning och dricksvattenberedning. För att kunna analysera de långsiktiga effekterna av industrialisering och klimatförändringar på TOC i ytvatten behövs långa tidsserier av data. Då den svenska miljöövervakningen endast sträcker sig tillbaka till mitten av 1980-talet måste andra tekniker användas för att rekonstruera data. I den här studien har sedimentproppar från 17 sjöar längs en klimat- och depositionsgradient analyserats med visible near infrared spektroskopi (VNIRS), en analysteknik som gör det möjligt att rekonstruera TOC-koncentrationer i ytvatten till förindustriell tid. En tidigare studie med VNIRS visade att TOC-koncentrationer sjönk till följd av försurande nedfall fram till 1980 då nedfallet kraftigt minskade, varefter koncentrationer av TOC började öka. Det noterades i studien att ökningen av TOC efter 1980 varit snabbare än vad minskningen var före 1980 på grund av försurande nedfall. Syftet med den här studien var därför att undersöka hypotesen att den senaste tidens ökning av TOC inte bara berott på minskat nedfall av försurande ämnen, utan även på grund av klimatförändringar. Det var möjligt att undersöka de långsiktiga effekterna av industrialisering och klimatförändringar på TOC i ytvatten genom att analysera rekonstruerad TOC data, klimatdata från början av 1900-talet, modellerad sulfatdepositionsdata och miljöövervakningsdata med uni- och multivariata analysmetoder. Resultaten visade att den senaste tidens ökning av TOC kunde förklaras med både en minskande deposition av försurande ämnen och en ökad nederbörd, medan ökande temperaturer kan ha haft en minskande effekt på TOC. Resultaten visade även att förändringshastigheten av TOC-koncentrationer varit snabbare i de norra, kalla delarna av Sverige och långsammare i de varmare södra. Resultaten indikerar att koncentrationer av TOC kommer att öka till nivåer som aldrig tidigare skådats, vilket är något vattenreningsverk kommer att behöva anpassa sina reningsmetoder till i framtiden.