<p>I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. </p><p>Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. </p><p>Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1. Användningen av statistiska hjälpmedel i samband med recipientkontrollen är inte så utbredd på SMHI idag. Därför ansåg jag att denna aspekt var särskilt intressant att titta närmare på. I studien ger jag förslag till analysmetoder (Mann-Whitneys test, Kendalls tau samt trendtest enligt Mann-Kendall) som kan bli användbara i recipientkontrollarbetet. </p><p>I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vilka möjligheter och begränsningar som visat sig med de analysmetoder som tagits upp. Diskussionsdelen avslutas med några konkreta förslag till förbättringar på just SMHI:s redovisning av recipientkontrollen.</p>

<p>Recipientkontrollen har som ett viktigt mål att följa förändringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belägga trender. Det är därför viktigt att utformade recipientkontrollprogram är tillräckligt kraftfulla för att kunna påvisa dessa miljöförändringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att med hjälp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförändring. Mer specifikt undersöks om det finns några statistiska bevis på en uppåtgående eller nedåtgående trend i det datamaterial som insamlats från recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att få en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet från Motala Ströms vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera. I denna studie analyseras enbart de sjöar som ingår i recipientkontrollprogrammet samt nio variabler som är kopplade till övergödningsproblematiken. Dessa variabler är siktdjup, syrgashalt, fosfat-P, totalfosfor, Nitrat+Nitrit-N, ammonium, totalkväve, klorofyllhalt och kvävefosforkvot. Resultatet från trendanalysen visar att det finns en signifikant trend i 36 utav 132 genomförda trendanalyser. Skattningen av styrkan visar att framför allt variablerna syrgas, Nitrat+Nitrit-N, ammonium och klorofyll bör utvärderas närmare vad gäller provfrekvens och tidsperiod om dessa fortsättningsvis ska ingå i recipientkontrollprogrammet.</p>

Recipientkontrollen har som ett viktigt mål att följa förändringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belägga trender. Det är därför viktigt att utformade recipientkontrollprogram är tillräckligt kraftfulla för att kunna påvisa dessa miljöförändringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att med hjälp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförändring. Mer specifikt undersöks om det finns några statistiska bevis på en uppåtgående eller nedåtgående trend i det datamaterial som insamlats från recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att få en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet från Motala Ströms vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera. I denna studie analyseras enbart de sjöar som ingår i recipientkontrollprogrammet samt nio variabler som är kopplade till övergödningsproblematiken. Dessa variabler är siktdjup, syrgashalt, fosfat-P, totalfosfor, Nitrat+Nitrit-N, ammonium, totalkväve, klorofyllhalt och kvävefosforkvot. Resultatet från trendanalysen visar att det finns en signifikant trend i 36 utav 132 genomförda trendanalyser. Skattningen av styrkan visar att framför allt variablerna syrgas, Nitrat+Nitrit-N, ammonium och klorofyll bör utvärderas närmare vad gäller provfrekvens och tidsperiod om dessa fortsättningsvis ska ingå i recipientkontrollprogrammet.

I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1. Användningen av statistiska hjälpmedel i samband med recipientkontrollen är inte så utbredd på SMHI idag. Därför ansåg jag att denna aspekt var särskilt intressant att titta närmare på. I studien ger jag förslag till analysmetoder (Mann-Whitneys test, Kendalls tau samt trendtest enligt Mann-Kendall) som kan bli användbara i recipientkontrollarbetet. I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vilka möjligheter och begränsningar som visat sig med de analysmetoder som tagits upp. Diskussionsdelen avslutas med några konkreta förslag till förbättringar på just SMHI:s redovisning av recipientkontrollen.