Sammanfattning Enligt EU-direktiv måste miljöövervakningen av grundvattenförekomster i Sverige förbättras och de som leder arbetet med detta är Sveriges geologiska undersökning (SGU). Syftet med projektet presenterat i denna rapport var att förenkla detta arbete genom att ta fram en metod för att lättare kunna avgöra om befintliga provtagningsplatser för grundvattenövervakning, miljöövervakningsstationer, är representativa för hela förekomsten samt att förenkla arbetet med att ta fram nya miljöövervakningsstationer. Projektet skulle besvara frågan: går det att med hjälp av en enkel konceptuell modell avgöra om förekomstens inventerade provtagningsplatser och miljöövervakningsstationer är representativa? Metoden som användes för att genomföra detta var att väsentlig information om konceptuella modeller och dess innehåll tillhandahölls genom litteraturstudier. Konceptuella modeller togs sedan fram för tre grundvattenförekomster i Sverige vilka var Alby (Västernorrlands län), Taxingeåsen-Taxinge (Stockholms län) samt Tranhult-Kåperyd (Jönköpings län). Samtliga förekomster var isälvsavlagringar, riskklassade enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) samt inventerade av SGU under 2015. På grund av att viss information var svår att ta fram var vissa begränsningar nödvändiga att göra under projektets gång. Modellerna som togs fram innehåller information om förekomsternas geologi, dess påverkanskällor, befintliga miljöövervakningsstationer, provtagningsplatser inventerade av SGU under 2015 samt flödesriktningar. När de konceptuella modellerna var fullständiga utvärderades befintliga miljöövervakningsstationer och nya platser att utföra miljöövervakning på föreslogs då tillräcklig information om vattenkvalitetens variation fanns. Slutsatsen som drogs var att enkla konceptuella modeller framtagna i detta projekt kunde användas till att ge en översiktlig bild av förekomsten och med viss osäkerhet bedöma befintliga miljöövervakningsstationers representativitet.

Grundvatten och dess varierande nivåer kan potentiellt få en stor inverkan både på byggnaderoch dess omgivning och kan innebära risker som upplyftande krafter, skred och ras. Baseratpå detta är det av vikt att kunna förutsäga extrema grundvattennivåer, kallat dimensionerandegrundvattennivåer. Däremot görs sällan mätningar under en längre tid, vilket krävs för att fastställasannolikheten av en viss grundvattennivå. För att kunna prognostisera den dimensionerandegrundvattennivån har den så kallade Chalmersmodellen utvecklats. Modellen utgår från attsätta korta mätningar från ett grundvattenrör vid en observationsplats (observationsrör) i relation till en lång mätserie från ett grundvattenrör vid en referensplats (referensrör). Enligtmetoden ska val av referensrör baseras på att det är likartade förhållanden mellan de två platserna, att de ligger inom 50 km från varandra och att mätningar i referensröret utförts i mer än 20 år. Denna studie syftar att utreda med vilken tillförlitlighet som Chalmersmodellen kan prognostisera grundvattennivåer som kan förekomma inom en viss återkomsttid. Fokus är på hur valet av referensrör som är placerade vid olikartade hydrogeologiska förhållanden påverkar Chalmersmodellens resultat. Studien utförs som en fallstudie, med utgångspunkt i utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm vid Sockenplan och Station Sofia. Utgångspunkten i Chalmersmodellen är att använda grundvattennivåmätningar från observationsplatsen tillsammans med mätningar från en ostörd miljö vid en referensplats. Beräkningar görs genom att utföra databehandling och beräkningar i Python i enlighet med beskrivningar från Chalmersmodellen och utvärderas genom att jämföras mot en liknande metod kallad extremvärdesanalys. Karakterisering av platserna vid observationsrören och referensrören används för att utvärdera hur stor inverkan olika hydrogeologiska egenskaper (akvifertyp och topografiskt läge) har på beräkningarna av den dimensionerande grundvattennivån. Resultaten visar att Chalmersmodellen generellt underskattar dimensionerande grundvattennivåer. Modellen har även varierande storleksordning av noggrannheten och därmed är det svårt att fastställa förväntad noggrannhet med Chalmersmodellen. Studien visar även att om observationsrör och referensrör är placerade vid en sluten akvifer kan en högre tillförlitlighet förväntas och osäkerheten i tillförlitligheten tycks öka för öppna akviferer. Slutligen om referensrör och observationsrör väljs utifrån att likartade hydrogeologiska egenskaper och samvariation mellan respektive grundvattennivåer, kan högre precision förväntas enligt denna studie. / Groundwater can potentially have a great impact on both constructions and the surrounding areas, and high groundwater levels can involve risks such as uplifting forces and landslide. Due to these risks it is important to predict and estimate the probability of extreme groundwater levels. However, when the necessary long term measurements are not available alternative methods are needed, like the Chalmers model. The Chalmers model is used for calculating extreme ground water levels, by combining a short measurement series from an observation well with the data from a reference well. For the results to be as accurate as possible, the two wells must share similar characteristics. The aim of this study is to investigate the Chalmers model when predicting the groundwater level for a specific return period. Focus will be on how the choice of different reference wells, with different characteristics, will influence the accuracy of the model.  A case study will be conducted on two station sites (Sockenplan and Station Sofia) for the extension of the metro in the southern part of Stockholm, Sweden, upon which the Chalmer model will be implemented. The different characteristics of the obeservation and reference wells are tested to evaluate the accuracy of the model. The accuracy will be evaluated by using extreme value analysis as an alternative calculation model, assumed to be more precise, and compare the difference in extreme groundwater levels. The measurements used as reference in the Chalmers model are public data from The Geological Survey of Sweden, SGU, for groundwater levels. Data processing and calculations are performed in python. This study highlights the difficulties in determining the accuracy of the Chalmers model when predicting extreme groundwater levels, and no specific expected accuracy has been determined. Generally, the model appears to underestimate extreme grounwater levels. Furthermore, if the observation well and reference well are located by a confined aquifer and between inflow- and outflow areas, a higher precision can be expected. The uncertainty of the model increases with an unconfined aquifer. The results also imply that if the reference well and the observation well are selected based on similar hydrogeological characteristics, a covariation of groundwater levels over time and between highest and lowest level, a higher accuracy can be expected.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras. Arbetet med att utarbeta riktlinjer skulle inbegripa staten, länsstyrelserna och kommunerna vilka skulle föra en dialog med planer, utredningar och riktlinjer. Arbetet utmynnade i en lagreglering av riktlinjerna som blev hushållningsbestämmelserna i naturresurslagen, NRL. NRL angav skydd för verksamhetsanknutna och geografiskt anknutna riksintressen. Under 90-talet infördes riksintressena i MB. De har kritiserats för att brista i tillämpningen och att systemet inte är anpassat till dagens situation. Regeringen har därför startat en utredning med uppdraget att se över riksintressena. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit governancelitteratur som beskriver hur förskjutningar i samhällsstyrningen sker genom samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Även plan- och miljöparadigmen som företräder expertkunskap och kommunikation som sätt att ta fram rätt beslut. I studien görs en fallstudie på två koncessionsansökningar (ansökningar om att få bedriva gruvverksamhet), Rönnbäcken och Stekenjokk, där båda fall berör en konflikt mellan framför allt rennäringen och mineralnäringen. En kvalitativ innehållsanalys används med hjälp av analyskategorier från governancelitteraturen för att ställa upp och studera beslutsdokumenten kring ärendena. Analysen av de två fall som studerats visar att en viss förskjutning i samhälls- styrningen skett där privata aktörer initierar processen att utpeka riksintressen för värdefulla ämnen eller material. I övrigt är processen dock centralt styrd med statliga myndigheter som fattar beslut om att peka ut riksintressen och bevilja eller avslå bearbetningskoncession för gruvetableringar. Inom ramen för paradigmen konstateras också att olika instanser i processen tar beslut inom de olika tankemönstren vilket får effekten att beslut grundas på olika kriterier. Utifrån studiens frågeställningar konstateras att konflikter råder och kommer bl.a. till uttryck genom att aktörer bedömer påtaglig skada olika. Riksintressesystemet har en tydlig ärendegång hos statliga myndigheter för prövningen av koncessioner, men skiljer sig åt mellan ärendena. Effekten av att bevarande- och exploateringsintressen ligger under samma paragraf, riskerar att skapa samma problem som fanns vid riksplaneringens tillkomst där bevarandeintressen inte tillmättes något skydd mot exploateringsintressen. Till slut dras slutsatsen att intentionerna inte följs eftersom regeringen i ett ärende beviljat en gruvetablering trots att gruvan anses som kortsiktig markanvändning. Långsiktighet och bevarandeintressen skulle i intentionerna ges starkare skydd, men i ena fallet är det trots allt tydligt att den ekonomiska betydelsen av fyndigheten inom riksintresset för värdefulla ämnen eller material väger tyngre än andra riksintressena inom området.