Sammanfattning Enligt EU-direktiv måste miljöövervakningen av grundvattenförekomster i Sverige förbättras och de som leder arbetet med detta är Sveriges geologiska undersökning (SGU). Syftet med projektet presenterat i denna rapport var att förenkla detta arbete genom att ta fram en metod för att lättare kunna avgöra om befintliga provtagningsplatser för grundvattenövervakning, miljöövervakningsstationer, är representativa för hela förekomsten samt att förenkla arbetet med att ta fram nya miljöövervakningsstationer. Projektet skulle besvara frågan: går det att med hjälp av en enkel konceptuell modell avgöra om förekomstens inventerade provtagningsplatser och miljöövervakningsstationer är representativa? Metoden som användes för att genomföra detta var att väsentlig information om konceptuella modeller och dess innehåll tillhandahölls genom litteraturstudier. Konceptuella modeller togs sedan fram för tre grundvattenförekomster i Sverige vilka var Alby (Västernorrlands län), Taxingeåsen-Taxinge (Stockholms län) samt Tranhult-Kåperyd (Jönköpings län). Samtliga förekomster var isälvsavlagringar, riskklassade enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) samt inventerade av SGU under 2015. På grund av att viss information var svår att ta fram var vissa begränsningar nödvändiga att göra under projektets gång. Modellerna som togs fram innehåller information om förekomsternas geologi, dess påverkanskällor, befintliga miljöövervakningsstationer, provtagningsplatser inventerade av SGU under 2015 samt flödesriktningar. När de konceptuella modellerna var fullständiga utvärderades befintliga miljöövervakningsstationer och nya platser att utföra miljöövervakning på föreslogs då tillräcklig information om vattenkvalitetens variation fanns. Slutsatsen som drogs var att enkla konceptuella modeller framtagna i detta projekt kunde användas till att ge en översiktlig bild av förekomsten och med viss osäkerhet bedöma befintliga miljöövervakningsstationers representativitet.

Vatten är en begränsad resurs och tillgången påverkas av klimatförändringar och ökad vattenanvändning. Tidvis råder vattenbrist i Sverige och under åren från 2016 har situationen varit ansträngd i delar av landet. Turistnäringen är beroende av vatten och påverkar tillgången. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur turistnäringen hanterat vattensituationen i verksamheterna. En enkät och fyra intervjuer användes som metod för undersökningen och insamling av data gjordes genom verksamheter med logi-inriktning på Öland. Det konstaterades att det fanns en generell medvetenhet om situationen. Information om att vara sparsam med vatten gavs till gästerna i hög grad och visade att 96 % aktivt informerade gästerna om vattensituationen. Tekniska lösningar i olika omfattning hade vidtagits för anpassning till vattenbrist. Lösningar som snålspolande kranar och duschmunstycken, att samla på vatten samt snålspolande toaletter var vanligt förekommande. Förhoppningen med den här uppsatsen är att inspirera till förändringar i vattenhanteringen och att verksamheter fortsätter minska vattenanvändningen för att delta i att säkra vattentillgången. / Water is a limited resource and the access is affected by impacts of climate change and as water use is increasing. Water shortages sometimes occur in Sweden and during recent years the situation has been strained in parts of the country. The tourist industry is dependent on water and also has an impact on accessibility. The purpose of the study was to investigate how the tourist industry have adapted to the water situation. A survey and four interviews were used to collect data through accommodation oriented enterprises on Öland, south east Sweden. It was found that there was a general awareness of the situation. Information were given to the guests to a great extent and 96 % were actively informing guests about the situation. Technical solutions to varying degrees has been implemented in order to adapt to water shortages. Common solutions were low-flow taps and shower heads, water saving and low-flush toilets. The hope with this paper is to inspire changes in water management and that enterprises continue to reduce water use to participate in securing the water supply.

Åar är en vattenresurs som är starkt beroende av den omgivande landmiljön för att fungera väl. Liksom andra vattenresurser betraktas de idag inte enbart som en resurs, utan har även konstaterats vara ett arv som måste skyddas och försvaras. För att möjliggöra detta krävs metoder för att kunna bedöma åars tillstånd och kommunicera resultaten till beslutsfattare och intressenter, för att på så sätt skapa en god vattenförvaltning. Metoderna behöver inte enbart inkludera ån i sig, utan även innefatta den omgivande landmiljön då dessa är beroende av varandra. Metoden Landscape Character Assessment går ut på att dela in landskapet i landskapskaraktärsområden och landskapskaraktärstyper. Genom att klassificera landskapet och dess karaktär möjliggör Landscape Character Assessment bedömningar av olika slag, men har tidigare inte utvecklats för att inkludera åar. I denna uppsats utvecklas därför ett nytt klassificeringssystem för användning av Landscape Character Assessment avsett för åar, som appliceras på Fibyån utanför Uppsala. Genom detta undersöks hur ån kan bedömas och planeras ur ett vattenförvaltningsperspektiv.  Klassificeringen av Fibyån diskuteras utifrån en lista över miljöproblem och påverkanskällor som identifierats för det vattendistrikt vari Uppsala ingår. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan visuella attribut i åns olika karaktärsområden och de miljöproblem som präglar området, samt visar på potential för användning av metoden för framtida planering och förvaltning av Fibyån.

Ett vattenvårdsprojekt samlar ofta många intressenter som drivs av åtskilda intressen som kan behöva samverka för att nå gemensamma målbilder och acceptans i samhället. Ekonomiska, miljömässiga, sociala och politiska dimensioner har identifierats av Stockholm Water Institute för att nå en hållbar vattenförvaltning och ett ökat fokus på samverkan kring vattenvårdsprojekt riktas idag av myndigheter och aktörer. Rapporten visar att en strategisk samordning genom kartläggning av intressenter och systematisk tillämpning av analysverktyg på ett tidigt stadium kan identifiera och utveckla prioriterade åtgärder och samverkanspotential för att nå effektiva åtgärder för ett vattenvårdsprojekt. / A watercare project often brings several stakeholders who are driven by separate interests an need to collaborate to achieve common goals and assure acceptance in society. Economic, environmental, social and political dimensions have been identified by Stockholm Water Institute as dimentions to achieve a sustainable water management. An increased focus on collaboration for watercare projects is today asked by authorities and actors. The report shows that a strategic coordination through mapping stakeholders and systematic use of analysis tools in an early stage can identify and develop priority measures and identify the potential of collaboration to achieve effective measures for a watercare project. / <p>Redovisningen genomfördes på zoom</p>

<p>Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ”god status” senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi. För Sveriges del kommer det att innebära en förändring i den nuvarande vattenförvaltning och många aktörer kommer att påverkas. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om olika aktörers i den svenska vattenförvaltningen syn på implementeringen av vattendirektivet. Studien omfattar åtta kvalitativa intervjuer med personer som var och en representerar olika aktörer i dagens vattenförvaltning. Resultatet från intervjuerna visar att aktörerna anser att det finns en klar fördel med att hantera vattenfrågorna avrinningsområdesvis, som direktivet föreskriver. Andra fördelar med direktivet är att det kommer att skapas en ny organisation som på ett strategiskt sätt hanterar vattenfrågorna. Direktivet ses som ett bra verktyg för att förbättra vattnets kvalitet, men hur framgångsrikt direktivet kommer att bli, beror i stor utsträckning på hur Sverige väljer att arbeta med implementeringen. Att få till stånd en fungerande samverkan mellan aktörerna ses som svårt. Detta kan bero på att vattnet är en allmän resurs, som många aktörer riktar resursanspråk på. För att få allmänheten involverade i vattenarbetet krävs en bland annat en arena där alla kan komma till tals.</p>

Vattenförsörjningen på Gotland består till stor del av vattenuttag från täkter baserade på grundvatten både ur allmänna täkter och enskilda brunnar. Gotlands grundvatten är på grund av berggrunden och ofta tunna jordlager känsligt för föroreningar och förändringar i klimatet. Idag är datainsamlingen gällande grundvattenkemin begränsad och det är önskvärt att informationen och kunskapen om Gotlands grundvatten ökar. Detta gäller framför allt Gotlands 14000 enskilda vattentäkter där analysresultaten idag inte är tillgängliga för myndigheter att använda i exempelvis miljömålsuppföljningar och i vattenförvaltningsarbetet. Därför syftar detta arbete till att ta fram ett förslag på hur ett tillgängliggörande av analysresultat kan gå till och vilka användningsområden som finns för dessa, och förhoppningsvis ligga till grund för ett praktiskt genomförande på Gotland. Vattenlaboratoriet på Gotland, SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) och Länsstyrelsen fick svara på riktade frågor gällande deras del i detta arbete. Sammanställningen gjordes utifrån deras svar och resulterade i två förslag och ett medgivandeformulär. Slutsatsen är att det i dagsläget finns möjlighet att applicera och starta en datainsamling av analysresultat som kan vara till betydande hjälp i vattenförvaltningsarbetet på Gotland. Det kommer att underlättas framöver när Vattenlaboratoriet får nytt datasystem. / The water supply on Gotland mainly consists of withdrawal from groundwater wells both for public and private use. The groundwater on Gotland is especially vulnerable for contamination and effects of climate change because of the geology and thin soil layer. The data collection regarding the quality of the groundwater is limited today and it is desirable that information and knowledge about the groundwater improves. Primarily, this concerns Gotland’s 14000 private wells where analysis results are not available for authorities to use, for example, for work with environmental goals and water management. Therefore, this work aims to produce a proposition on how to make analysis results available and which use and applications they can have, and hopefully this can be a starting point for a practical implementation on Gotland. The Water laboratory on Gotland, SGU (Geological Survey of Sweden) and the County Administrative Board answered a questionnaire about their area of work and involvement in this. The answers provided a basis for this work, resulting in two suggestions on how to make the analysis results available and in a consent form. In summary, it is possible to start to collect data on analysis results, which can be of importance and use in the water management on Gotland. This will be more easily implemented and easier when the Water laboratory get their new computer system.

Vattenförvaltning innebär upprättandet av förvaltningsplaner för hur vattenförekomster ämnas hanteras. I samband med att hela avrinningsområden är den vedertagna skalan att genomföra vattenförvaltning på uppstår det problem när avrinningsområden överskrider administrativa gränser, särskilt nationella sådana. Denna studie ämnar att utreda hur formerna för internationellt gränsöverskridande vattenförvaltning kan se ut genom att undersöka Torneälvens avrinning – ett internationellt avrinningsdistrikt. Studien frågar sig hur den nationella kontexten påverkar en internationell vattenförvaltning. Det är även av intresse för studien hur samarbetsorganisationer kan verka i denna förvaltningsform, samt vilken uppföljning som går att se i projekt- och plandokument. Genom en kvalitativt analyserande fallstudie appliceras ett “soft space”-perspektiv på den internationella vattenförvaltningen i Torneälven. Analysen visar på en informalitet i plandokument trots etablerade förvaltningsformer. Den nationella kontexten beror dels på institutionaliseringen av den allmänna vattenförvaltningen samt på mellanstatliga relationer. Studien finner även potential i samarbetsorganisationer och konstruktiv uppföljning.

Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ”god status” senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi. För Sveriges del kommer det att innebära en förändring i den nuvarande vattenförvaltning och många aktörer kommer att påverkas. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om olika aktörers i den svenska vattenförvaltningen syn på implementeringen av vattendirektivet. Studien omfattar åtta kvalitativa intervjuer med personer som var och en representerar olika aktörer i dagens vattenförvaltning. Resultatet från intervjuerna visar att aktörerna anser att det finns en klar fördel med att hantera vattenfrågorna avrinningsområdesvis, som direktivet föreskriver. Andra fördelar med direktivet är att det kommer att skapas en ny organisation som på ett strategiskt sätt hanterar vattenfrågorna. Direktivet ses som ett bra verktyg för att förbättra vattnets kvalitet, men hur framgångsrikt direktivet kommer att bli, beror i stor utsträckning på hur Sverige väljer att arbeta med implementeringen. Att få till stånd en fungerande samverkan mellan aktörerna ses som svårt. Detta kan bero på att vattnet är en allmän resurs, som många aktörer riktar resursanspråk på. För att få allmänheten involverade i vattenarbetet krävs en bland annat en arena där alla kan komma till tals.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.

Vatten är grunden för allt liv på jorden och en livsviktig resurs för både människor, djur och växtlighet. Trots det tenderar människor att se vatten som en oändlig resurs och tar tillgången på rent dricksvatten för givet. I Sverige används både grundvatten samt ytvatten från vattendrag och sjöar till dricksvatten. Tillgången på sötvatten påverkas av förändringar i klimatet och under de senaste åren har somrarna i de södra delarna av Sverige varit ovanligt torra och varma samtidigt som det har fallit mindre nederbörd än vad som är normalt. Detta har tidvis medfört en osäkerhet kring tillgången på dricksvatten. Syftet med studien som gjordes var att kartlägga allmänhetens kunskap och medvetenhet kring yt-och grundvattenbrist i framförallt de östra delarna av Blekinge län och undersöka ifall denna uppfattning stämde överens med ansvariga offentliga verksamheters strategi och information kring vattenbrist. I studien genomfördes två intervjuer med ansvariga verksamheter för vattenförvaltning i Blekinge län samt en allmän enkätundersökning som metod för att kartlägga allmänhetens kunskap kring vattenbrist. Utifrån resultaten från enkätundersökningen kunde det konstateras att den allmänna medvetenheten kring vattenbrist i Blekinge län generellt sett var god och att utgångspunkten för att människor skulle vara beredda att förändra sina dagliga vanemönster såg relativt hoppfull ut. Däremot framgick det att majoriteten av de respondenter som svarade på enkätundersökningen skulle önska mer information från ansvariga offentliga verksamheter gällande vattenbrist och tydligare riktlinjer för hur man kan gå tillväga för att hushålla med dricksvatten. / Water is the basis of all life on Earth and a vital resource for humans, animals and plants. Despite this, the public tends to see water as an endless resource and many people often take the supply of drinking water for granted. The access of fresh water is affected by climate change and in the last couple of years, the summers in the southernmost parts of Sweden have been unusually dry and warm and meanwhile there has been less precipitation than usual. This has occasionally led to an uncertainty regarding access to drinking water. The purpose of the study was to estimate the awareness of the public regarding surface and groundwater scarcity, particularly in the eastern parts of Blekinge county, and to examine if this awareness overlapped with public authorities' strategies and information about water scarcity. The study consisted of two interviews with responsible water management authorities in Blekinge and a general survey as a means to clarify the public's knowledge about water scarcity. Based on the results of the survey it was determined that the general awareness of water scarcity in Blekinge is generally good. Furthermore, the outlook for changed behaviour among the public on daily habit basis look promising. However, the majority of the respondents in the survey would wish for more information from responsible public authorities regarding water scarcity and more distinct guidelines on how to save drinking water.