Åar är en vattenresurs som är starkt beroende av den omgivande landmiljön för att fungera väl. Liksom andra vattenresurser betraktas de idag inte enbart som en resurs, utan har även konstaterats vara ett arv som måste skyddas och försvaras. För att möjliggöra detta krävs metoder för att kunna bedöma åars tillstånd och kommunicera resultaten till beslutsfattare och intressenter, för att på så sätt skapa en god vattenförvaltning. Metoderna behöver inte enbart inkludera ån i sig, utan även innefatta den omgivande landmiljön då dessa är beroende av varandra. Metoden Landscape Character Assessment går ut på att dela in landskapet i landskapskaraktärsområden och landskapskaraktärstyper. Genom att klassificera landskapet och dess karaktär möjliggör Landscape Character Assessment bedömningar av olika slag, men har tidigare inte utvecklats för att inkludera åar. I denna uppsats utvecklas därför ett nytt klassificeringssystem för användning av Landscape Character Assessment avsett för åar, som appliceras på Fibyån utanför Uppsala. Genom detta undersöks hur ån kan bedömas och planeras ur ett vattenförvaltningsperspektiv.  Klassificeringen av Fibyån diskuteras utifrån en lista över miljöproblem och påverkanskällor som identifierats för det vattendistrikt vari Uppsala ingår. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan visuella attribut i åns olika karaktärsområden och de miljöproblem som präglar området, samt visar på potential för användning av metoden för framtida planering och förvaltning av Fibyån.

På Avanäset, Fårö, har naturliga processer skapat ett unikt landskap som domineras av flygsand och långa sandstränder. Denna studie har syftet att klassificera och kartera Avanäsets flygsandsområde och genom detta skapa en landskapsklassificeringskarta på Avanäset. Landskapsklassificeringen utgår från ett integrerat kulturgeografiskt och naturgeografiskt perspektiv för att göra en helhetsklassificering över området. Den överliggande metoden till klassificeringen är en hierarkisk metod, genom att skapa en klassificering med flera lager, från topografi och flygsanden/berggrunden som baslager och arbeta sig upp genom geomorfologiska formerna till mänsklig aktivitet på översta lagret. Arbetet med klassificeringen har gjorts genom användandet av ett GIS-system som tillåter skapande av avancerade kartproduktioner med flera lager. Flygsanden delas in i tre landskapsenheter där det största området på Avanäset upptas av sekundära flygsandslandskap. På det sekundära flygsandslandskapet hittas de dynformationer såsom parabeldyner som är typiska för landskapsenheten. Det primära flygsandslandskapet är skapat vid kustlinjen där den befinner sig idag eller har befunnit sig under Avanäsets utveckling. Det primära flygsandslandskapet domineras av linjära dynformationer, så kallade ’foredunes’. Det minsta området är agrarlandskap på flygsand som är präglat av människornas användning av flygsandsladskapet. Här syns spåren genom utplanade dynformationer där marken använts till lantbruket. Förutom flygsanden återfinns även mindre områden av kalkstensuddar och strandvallsavlagringar på Avanäset.