<p>The aim of this study was through applying a new perspective reach the people who during medieval time lived and worked on the farm. On the basis of my previously study and a gender perspective this study have compared general literature with local and then interpreted the farm from a local context. The questions raised here concerns division of work and spatial distribution on the farm as well as local impact on gender constructions.This study resulted in interesting problems within the archaeology itself but also in significant details about the farm. No gender restrictions could be seen in the houses except in Hus 1 were a smaller space, which probably used as storage or a workshop had been restricted tomales. Instead the buildings social space mainly consisted of a mixed gender environment. Furthermore, the women on the farm worked with food preparation and cooking as well as textile handicrafts, while the men’s work consisted of hunting, fishing, stone knapping, blacksmith and wood work. An impact from the local law could also been seen on the farm.</p>

The aim of this study was through applying a new perspective reach the people who during medieval time lived and worked on the farm. On the basis of my previously study and a gender perspective this study have compared general literature with local and then interpreted the farm from a local context. The questions raised here concerns division of work and spatial distribution on the farm as well as local impact on gender constructions.This study resulted in interesting problems within the archaeology itself but also in significant details about the farm. No gender restrictions could be seen in the houses except in Hus 1 were a smaller space, which probably used as storage or a workshop had been restricted tomales. Instead the buildings social space mainly consisted of a mixed gender environment. Furthermore, the women on the farm worked with food preparation and cooking as well as textile handicrafts, while the men’s work consisted of hunting, fishing, stone knapping, blacksmith and wood work. An impact from the local law could also been seen on the farm.

På Avanäset, Fårö, har naturliga processer skapat ett unikt landskap som domineras av flygsand och långa sandstränder. Denna studie har syftet att klassificera och kartera Avanäsets flygsandsområde och genom detta skapa en landskapsklassificeringskarta på Avanäset. Landskapsklassificeringen utgår från ett integrerat kulturgeografiskt och naturgeografiskt perspektiv för att göra en helhetsklassificering över området. Den överliggande metoden till klassificeringen är en hierarkisk metod, genom att skapa en klassificering med flera lager, från topografi och flygsanden/berggrunden som baslager och arbeta sig upp genom geomorfologiska formerna till mänsklig aktivitet på översta lagret. Arbetet med klassificeringen har gjorts genom användandet av ett GIS-system som tillåter skapande av avancerade kartproduktioner med flera lager. Flygsanden delas in i tre landskapsenheter där det största området på Avanäset upptas av sekundära flygsandslandskap. På det sekundära flygsandslandskapet hittas de dynformationer såsom parabeldyner som är typiska för landskapsenheten. Det primära flygsandslandskapet är skapat vid kustlinjen där den befinner sig idag eller har befunnit sig under Avanäsets utveckling. Det primära flygsandslandskapet domineras av linjära dynformationer, så kallade ’foredunes’. Det minsta området är agrarlandskap på flygsand som är präglat av människornas användning av flygsandsladskapet. Här syns spåren genom utplanade dynformationer där marken använts till lantbruket. Förutom flygsanden återfinns även mindre områden av kalkstensuddar och strandvallsavlagringar på Avanäset.

I denna uppsats diskuteras jakten och nyttjandet av säl på Gotska Sandön, med utgångspunkt i en osteologisk analys av säl- och människoben från en begravningsplats på öns norra kust. Diskussionen inkluderar dessutom jämförelser med arkeologiska lokaler och etnografiska beskrivningar från öar som Gotland, Stora Karlsö, Fårö och Runö. Människobenen kommer från en individ och har daterats till 1400-talet e.Kr. Resultatet av den osteologiska analysen, jämfört med etnografiska källor, indikerar att individen kan ha varit en säljägare. Sälbenen talar om att gråsäl har jagats, och att jakten har inkluderat gamla sälar och sälhanar. Dessa sälar har jagats för sitt skinn och späck snarare än för sitt kött. Sälbenens förekomst på begravningsplatsen kan bero på en förkristen tradition, att de har misstagits för människoben eller att de har varit avfall från den närliggande medeltida boplatsen på Säludden. / This essay discusses the hunting and use of seals on Gotska Sandön, based on an osteological analysis of seal and human bones from a cemetery on the northern coast of the island. The discussion includes comparisons with archaeological sites and ethnographical descriptions from islands such as Gotland, Stora Karlsö, Fårö and Ruhnu. The human bones come from one individual and has been dated to the 15th century AD. The results of the osteological analysis, compared with ethnographical sources, indicate that the individual may have been a seal hunter. The seal bones indicate that grey seal was hunted, and that the hunt included old seals and male seals. These seals were hunted for their skin and blubber rather than their meat. The seal bones may have been buried in the cemetery because of a pre-Christian tradition, them being mistaken for human bones, or them being waste from the nearby medieval settlement on Säludden.