In Sweden there are 1894 small-scale hydropower plants in operation, which together generate 4.3 TWh of electricity per year according to Swedish hydropower compound (SVKF, 2011). This corresponds to the annual consumption of about 860,000 Swedish households (based on an annual consumption of 5000 kWh). In the mid-1950s there were around 4000 small-scale hydropower plants in operation in Sweden before cheap fossil fuels and uranium competed with them, in the current situation only 1,894 of these are in use. If slumbering small hydropower plants once again would be taken into use and some new ones are built, we would be able to extract about 7 TWh of renewable electricity from these annually in Sweden, representing about 1.4 million households. The thesis intends to calculate and construct a hydroelectric power plant at the existing dam in Olofsfors and give suggestions on how the power station should run during the time that fish migration is greatest in Leduån. The turbine and generator to the station in Leduån at Olofsfors is designed by the height of the fall and the water flow through the dam. The turbine selected for the station is a CK-1000RM turbine with a 4-pole 250 kW generator from Cargo & power turbine Sweden AB, which is expected to deliver 1.2 GWh per year. To facilitate the fish migration from the birth- and breeding place to the sea, the plan is to put down a 1.5 m high plate at the intake to prevent the surface water to flow through the turbine. Then you reduce the flow through the turbine to increase the flow of water through the fish ladder. This is done because the fish during their migration often swims at depth of 1 m and the fish also follows the main stream of the water. Fish migration is solely controlled by the temperature in the water. This means that you can predict when the migration takes place and perform the actions to reduce water flow through the turbine and prevent surface water passing through the turbine with the plate.

Ett vattenvårdsprojekt samlar ofta många intressenter som drivs av åtskilda intressen som kan behöva samverka för att nå gemensamma målbilder och acceptans i samhället. Ekonomiska, miljömässiga, sociala och politiska dimensioner har identifierats av Stockholm Water Institute för att nå en hållbar vattenförvaltning och ett ökat fokus på samverkan kring vattenvårdsprojekt riktas idag av myndigheter och aktörer. Rapporten visar att en strategisk samordning genom kartläggning av intressenter och systematisk tillämpning av analysverktyg på ett tidigt stadium kan identifiera och utveckla prioriterade åtgärder och samverkanspotential för att nå effektiva åtgärder för ett vattenvårdsprojekt. / A watercare project often brings several stakeholders who are driven by separate interests an need to collaborate to achieve common goals and assure acceptance in society. Economic, environmental, social and political dimensions have been identified by Stockholm Water Institute as dimentions to achieve a sustainable water management. An increased focus on collaboration for watercare projects is today asked by authorities and actors. The report shows that a strategic coordination through mapping stakeholders and systematic use of analysis tools in an early stage can identify and develop priority measures and identify the potential of collaboration to achieve effective measures for a watercare project. / <p>Redovisningen genomfördes på zoom</p>

Ekodukter ses som en lösning på vägarnas barriäreffekter för faunan. Genom att minska viltolyckor och fragmenteringen av djurens habitat, blir vägarna säkrare och naturen mer sammankopplad. Dock är planeringen av ekodukterna viktig för att optimera djurens användning av dessa. I denna fallstudie undersöks planeringen av tre ekodukter i Sverige, med fokus på vilka åtgärder som tas för att göra ekodukterna så effektiva som möjligt. Studien har ett perspektiv på ekodukternas ursprungliga planering i vägplan, samt på uppföljningen av denna översiktsplan. Ett teoretiskt ramverk har utarbetats för att tolka planåtgärderna, och bistå metoden i studien, kvalitativ innehållsanalys, med att identifiera belägg i vägplanerna. Resultatet visar på att fokus i vägplanerna till stor del ligger på dess lokalisering i landskapet och hur angränsande vegetation kan bevaras, men även på hur människor påverkas av ekodukten. Uppföljningen i översiktsplanerna finns, men kan förbättras.