Ett vattenvårdsprojekt samlar ofta många intressenter som drivs av åtskilda intressen som kan behöva samverka för att nå gemensamma målbilder och acceptans i samhället. Ekonomiska, miljömässiga, sociala och politiska dimensioner har identifierats av Stockholm Water Institute för att nå en hållbar vattenförvaltning och ett ökat fokus på samverkan kring vattenvårdsprojekt riktas idag av myndigheter och aktörer. Rapporten visar att en strategisk samordning genom kartläggning av intressenter och systematisk tillämpning av analysverktyg på ett tidigt stadium kan identifiera och utveckla prioriterade åtgärder och samverkanspotential för att nå effektiva åtgärder för ett vattenvårdsprojekt. / A watercare project often brings several stakeholders who are driven by separate interests an need to collaborate to achieve common goals and assure acceptance in society. Economic, environmental, social and political dimensions have been identified by Stockholm Water Institute as dimentions to achieve a sustainable water management. An increased focus on collaboration for watercare projects is today asked by authorities and actors. The report shows that a strategic coordination through mapping stakeholders and systematic use of analysis tools in an early stage can identify and develop priority measures and identify the potential of collaboration to achieve effective measures for a watercare project. / <p>Redovisningen genomfördes på zoom</p>

<p>Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. </p><p>Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. </p><p>Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.</p>

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie. Miljöhistoria, samhällsutveckling och synen på miljö utgör den teoretiska förankring som metoden knyter an till. Kopplingar görs också till konsekvenser av samhällsutvecklingen. Arkivmaterial och intervjuer har använts som konkreta redskap för insamlingen av empirin i studien. Det framkommer en bild där regional omsorg om vatten mest handlat om rätten till att äga och nyttja vatten med exempel på en historiskt våldsam hantering. Inom länsstyrelsen kom under 1800-talet diknings- och regleringstillstånd att prägla förvaltningen. Den tidigare dominansen av agrara intressen började tidigt 1900-tal att ge vika för allmänintresse av vattenkraftutbyggnaden. Först vid 1900-talets mitt börjar ett uttalat intresse för vård av vattnet skönjas. Industrisamhällets snabba utveckling med rationalisering inom jordbruket, resursförbrukning och ökande konsumtion hade lett till utsläpp och hantering som skadat naturmiljön. Övergödning och negativa effekter i vattenmiljöerna genom vattenreglering är sådana skador. Intentionen att idag motverka konsekvenserna av de mänskliga verksamheterna görs bl.a. med hjälp av mål, lagar och ekonomiska medel. För området Roxen och Glan etablerades på 1980-talet ett regionalt intresse för vattenkvalitet avseende övergödning m.m. Reningsverk och miljöopinion är faktorer som både regionalt och nationellt lyckas åstadkomma dämpning av de grövsta effekterna under senare delan av 1900-talet. Inför en framtida regional omsorg om vatten syns både hopp och farhågor. På ett regionalt plan finns erfarenhet och kunskap som viktiga tillgångar där dialog och samverkan framstår som delar i framgångsrik förvaltning. Samtidigt uppvisar utvecklingen att tidigare tillväxttendenser lett till allvarliga konsekvenser för vattenmiljön vilka bara delvis har lindrats. Studien visar att, trots att inte mål, medel eller vilja saknats, så uppfattar man problemen i vattenmiljön med övergödning och effekter av vattenreglering som fortsatta problem. Det förefaller som om krånglig lagstiftning och ekonomiska lösningar försvårar genomförandet av planerade åtgärder. Som jag ser det framstår, för en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, två "nivåer" av lösningar. En rent formmässig, som bygger på optimism inför kunskap och tekniska framsteg som gjorts inom ramen för våra samhällssystem. Den andra sidan är just beroendet till kunskapen och framstegen, som delvis är skulden till vad som skett. Det ter för framtiden osäkert och komplext att sätta tilltro till. För att möjliggöra en framtida meningsfull regional omsorg om vatten, behövs allmänt en förändrad syn på relationen till natur där i högre grad fel och problem i det mänskliga systemet beaktas, istället för att fokusera på problemen i miljön.

En stor del av jorden består av vatten och hela 7% av biodiversiteten på jorden är stödd av färskvattensystem. Detta gör dessa system till mycket värdefulla och det är viktigt att en hållbar utveckling främjas för att inte äventyra dessa system. Vattenkraft och dammar utgör idag ett av de största hoten för den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Då effekterna på miljön av vattenkraftverk blivit alltmer uppmärksammade och nya krav ställs på att vattenkraftverk ska följa EU:s miljökrav kommer avveckling och utrivning av vattenkraftverk och dammar troligtvis att bli vanligare. Syftet med studien är att undersöka hur allmänheten ser på att avveckla och riva ut vattenkraften och dammar i Nyköpingsån, detta kan bidra med en bild av huruvida befolkningen bemöter förändring i närområdet och en förbättrad kunskap kring hur olika faktorer påverkar riskuppfattning hos medborgare. Enkätstudie har genomförts, enkäten har varit tillgänglig via internet och totalt kom 51 svar in. Datat analyserades med hjälp av korstabeller och chi-två test. Resultatet visade att det geografiska avståndet inte hade någon signifikant påverkan. Utbildningsnivån hade inte heller någon signifikant påverkan även om en något lägre riskuppfattning hos individer med högre utbildningsnivå fanns. Nuvarande elavtal hade en signifikant påverkan på riskuppfattningen. Studien visade att individer uppfattar risk på olika sätt, för framtida studier skulle det vara önskvärt att fördjupa med kvalitativ studie. / A large part of the earth consists of water and 7% of all biodiversity on earth is supported by freshwater systems. This makes these systems very valuable, and it is important that sustainable development is promoted as not to jeopardize these systems. Hydropower and dams are among the biggest threats to biodiversity in lakes and rivers. As the effects on the environment from hydropower gained more attention and new requirement are set on hydropower to meet EU: s environmental requirements, removal of hydropower and dams will likely become more common. The purpose of this study is to investigate how the public perceives the removal of hydropower and dams, this could contribute to a picture of how the public meets change in the local area and improve knowledge of how different factors affect the risk perception among citizens. A survey was conducted, the survey was accessible through internet and a total of 51 was received. The data were analysed with the help of crosstabs and chi-square test. The results showed that the geographical distance did not have a significant effect on risk perception. The level of education did not have a significant effect though a slightly lower risk perception among individuals with higher education levels existed. Currants electricity contract did have a significant effect on the risk perception.