ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi. Detta för att få en bredare förståelse för respondenternas upplevelser samt förklaringar utifrån teorierna. Slutsatsen berörde diskussioner gällande hur intervjurespondenterna lever med ADHD idag, hela utvecklingsprocessen som diagnosen gav upphov till samt omgivningens syn på ADHD som något avvikande. Utvecklingsprocessen som respondenterna genomlevde innan de accepterade diagnosen som en del av sin identitet gav upphov till en modell som tydligare förklarar de faser respondenterna upplevde. Detta från att diagnosen sattes tills de anammat diagnosen och även använde sig av den i positiva ändamål, exempelvis att arbeta med andra som har ADHD.

Bakgrund: Narkotikarelaterade dödsfall har de senaste åren ökat markant. Den vanligaste behandlingsformen för personer med missbruksproblematik av opioider är läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatmissbruk, med andra ord en LARO-behandling. Eftersom behandlingen medicinerar klienter med ett substitutionspreparat anses det trots stort vetenskapligt stöd vara en kontroversiell behandling som fortsätter vara väl omdiskuterad. Syfte: Studien syftar till att undersöka de sociala effekterna av en LARO-behandling utifrån ett klientperspektiv. Metod: I studien granskas tolv artiklar med en kvalitativ ansats bestående av intervjuer som berör ämnet och delas in i teman. Resultat: De sociala effekter som identifierats som vitala för klienter som genomgår en LARO-behandling är på dennes sociala relationer samt sysselsättning. / Background: Drug related deaths has increased significantly during the past years. The most common form of treatment for opioid dependence is medication assisted treatment, MAT. Since the treatment includes substitution medication for clients it is considered a controversial method that continues to be well debated, even though it has great scientific support. Aim: The study aims to investigate the social effects of MAT from a client perspective. Method: The study reviews twelve articles with a qualitative approach consisting interviews related to the main subject which is divided into themes. Results: Social relationships and occupation has been identified as most vital social effects for clients in MAT.

Finanskrisen 2008–2009 medförde förödande konsekvenser för hela globen förra decennietvilka sipprade in och orsakade rippeleffekter på oväntade områden. Uppsatsens syfte kommervara att undersöka ett outforskat område, nämligen finanskrisens kausala inverkan påstudieresultat. Studien kommer ämna att använda instrument som mäter finanskrisens effektmot respektive kommun tillsammans med difference-in-difference metoden för att mäta omkommuner med hög exponering mot konjunkturkänsliga branscher presterar relativt sämre påde nationella proven i engelska, svenska, matematik och genomsnittligt meritvärde jämförtmed kommuner med låg exponering. Resultatet var att difference-in-difference estimateten förmatematik och genomsnittligt meritvärde var negativa och statistiskt signifikanta menpräglades av osäkerhet.

This research paper illustrates the social effects of social media and selfie posting on older age generations. These generational groups are called “Baby-boomers” and “Baby-busts” and are born before the existence of Internet and social media and therefore have had to adapt to the online context. The goal of this study is to make comparison between younger and older generations in terms of experiences, beliefs and feelings they encounter when posting and observing self-photos.  By using Semi-structured Qualitative interviews, which is set up as an interview guide based on questions designed to give open ended answers, we had the possibility to obtain a deeper understanding of the topic studied. This study has shown different perspectives of how generations born before the Internet era have adapted to social platforms and how they understood the selfie culture. Results identified have proven older age generations have higher level of self-esteem and prefer posting real and honest selfies, whereas the younger ones are interested in their looks and appearance on social media and they value their popularity by the number of likes received for their self-photos. As we discovered that likes and followers have no value for participants in our study, we concluded there is no reason like popularity seeking beneath their selfie posting habits. The target group in this study is instead using social media accounts as a source of inspiration, communication channel or a marketing tool for their professional life.

En stor del av jorden består av vatten och hela 7% av biodiversiteten på jorden är stödd av färskvattensystem. Detta gör dessa system till mycket värdefulla och det är viktigt att en hållbar utveckling främjas för att inte äventyra dessa system. Vattenkraft och dammar utgör idag ett av de största hoten för den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Då effekterna på miljön av vattenkraftverk blivit alltmer uppmärksammade och nya krav ställs på att vattenkraftverk ska följa EU:s miljökrav kommer avveckling och utrivning av vattenkraftverk och dammar troligtvis att bli vanligare. Syftet med studien är att undersöka hur allmänheten ser på att avveckla och riva ut vattenkraften och dammar i Nyköpingsån, detta kan bidra med en bild av huruvida befolkningen bemöter förändring i närområdet och en förbättrad kunskap kring hur olika faktorer påverkar riskuppfattning hos medborgare. Enkätstudie har genomförts, enkäten har varit tillgänglig via internet och totalt kom 51 svar in. Datat analyserades med hjälp av korstabeller och chi-två test. Resultatet visade att det geografiska avståndet inte hade någon signifikant påverkan. Utbildningsnivån hade inte heller någon signifikant påverkan även om en något lägre riskuppfattning hos individer med högre utbildningsnivå fanns. Nuvarande elavtal hade en signifikant påverkan på riskuppfattningen. Studien visade att individer uppfattar risk på olika sätt, för framtida studier skulle det vara önskvärt att fördjupa med kvalitativ studie. / A large part of the earth consists of water and 7% of all biodiversity on earth is supported by freshwater systems. This makes these systems very valuable, and it is important that sustainable development is promoted as not to jeopardize these systems. Hydropower and dams are among the biggest threats to biodiversity in lakes and rivers. As the effects on the environment from hydropower gained more attention and new requirement are set on hydropower to meet EU: s environmental requirements, removal of hydropower and dams will likely become more common. The purpose of this study is to investigate how the public perceives the removal of hydropower and dams, this could contribute to a picture of how the public meets change in the local area and improve knowledge of how different factors affect the risk perception among citizens. A survey was conducted, the survey was accessible through internet and a total of 51 was received. The data were analysed with the help of crosstabs and chi-square test. The results showed that the geographical distance did not have a significant effect on risk perception. The level of education did not have a significant effect though a slightly lower risk perception among individuals with higher education levels existed. Currants electricity contract did have a significant effect on the risk perception.

I takt med ett allt hårdare klimat på arbetsmarknaden och ett ökat tryck på individen i arbetslivet har forskningen börjat titta närmare på positiva och hälsofrämjande effekter av kultur- och fritidsrelaterade effekter kopplat till arbetet. Föreliggande kvalitativa studie undersöker upplevelser och erfarenheter av kulturaktiviteter ur ett medarbetarperspektiv inom två större organisationer, samt försöker synliggöra effekter av kultur kopplat till arbetet både för individen och organisationen. Resultatet pekar dels på sociala effekter som känslan av samhörighet och trivsel samt god arbetsmiljö och välbefinnande, kopplade till att delta i kulturaktiviteter tillsammans med sina kolleger och arbetskamrater. Vidare beskrivs effekter genererade mer direkt av själva innehållet i kulturaktiviteter, med betoning på konstnärliga uttrycksformer, som fördjupade tankar och reflektioner, avslappning, kreativitet och ett innovativt klimat. Utifrån både sociala och innehållsmässiga upplevelser och erfarenheter av kultur uppstår olika former av samtal och kommunikation på arbetsplatsen. Kommunikation som kommer att utgöra en central del i de värdeskapande processer som genereras av kultur kopplat till arbetet både för den enskilde individen och organisationen som helhet. Tid framstår också som en avgörande faktor för hur kulturaktiviteter förmedlas och når ut till den enskilde medarbetaren inom organisationen. Här pekar resultatet på värdet av att organisationen erbjuder ett brett spektrum av kulturrelaterade aktiviteter, både enkla och mer utmanande, i syfte att fånga så många medarbetare som möjligt. / Along with increased strain on the individual in many of today´s work settings the positive impact of cultural activities on health and well-being at work has achieved increased attention among scholars. The present qualitative study focus on experiences from cultural activities from a co-worker´s perspective within two major organizations. It also aims at pointing at effects from culture activities at work both from an individual and organizational perspective. The result indicates social effects such as cohesiveness, positive work environment and well-being from taking part in cultural activities together with colleagues. Furthermore the result points at the mere content of culture activities related to fine arts, as something that generates reflections, detachment, creativity and an innovative approach within the organizational body. As an effect of these two categories of experiences from cultural activities various forms of communication emerge at work. This communication appears to be a central part of the processes that generate different kinds of value from culture for the individual as well as the organization. Time resources also turn out to be crucial to the way employees take part in culture activities related to work. The result emphasizes the value and importance of a broad spectra of cultural-related activities distributed within the organization in order to reach out to everyone of its employees.

[Context] Social impact refers to the positive and negative consequences of any organization on the environment and society. One actor in the social impact landscape is the impact investor who expects financial return for their investments as well as positive social impact. Although the impact investor plays a crucial role in the social impact capital market by financing organizations that explicitly address social and environmental problems, the academic literature regarding impact investing has yet to develop especially from the investor perspective. One reason for the lack of academic research in this field is that the impact investor stands at a crossroad, between social impact and social enterprise research. [Purpose] Therefore, the purpose of this research is to determine the current state of impact investment processes as well as the challenges that investors face and, lastly, the role of social impact measurement within the impact investing process. [Findings] An exploratory multi-case study was conducted with semi-structured interviews which resulted in eight interviews from impact investors across four countries and within different focus areas in the social impact landscape. The findings show that impact investors face a variety of challenges based on the stage of their portfolio enterprises, the alignment of the social enterprise’s business model with their social impact mission, the horizon of their investments and, last but not least, their investment exit strategies. As for the role of social impact measurement in the investment process, the findings show that the majority of impact investors measure the impact of their investments although the method of measurement varies while the remaining investors, that do not measure social impact, illustrate the challenges that come with measuring impact in their personal contexts such as the difficulty of measuring the impact of an early stage social enterprise that may be susceptible to pivots. / [Kontext] Social påverkan avser de positiva och negativa konsekvenserna av alla organisationer på miljön och samhället. En aktör i det sociala påverkanslandskapet är påverkansinvesterare som förväntar sig ekonomisk avkastning för sina investeringar samt positiva sociala effekter. Även om påverkansinvesterare spelar en avgörande roll på kapitalmarknaden för social påverkan genom att finansiera organisationer som uttryckligen behandlar sociala och miljömässiga problem, har den akademiska litteraturen angående impact investering ännu inte utvecklats särskilt ur investerarperspektivet. En anledning till bristen på akademisk forskning inom detta område är att påverkansinvesterare står vid en korsning mellan social påverkan och social företagsforskning. [Syfte] Syftet med denna forskning är därför att undersöka det aktuella tillståndet för effekterna av investeringsprocesser samt de utmaningar som investerare står inför och slutligen rollen för mätning av sociala effekter i effekten av investeringsprocessen. [Resultat] En undersökande multifallstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer som resulterade i åtta intervjuer från påverkansinvesterare i fyra länder och inom olika fokusområden i det sociala påverkanslandskapet. Resultaten visar att påverkansinvesterare möter olika utmaningar baserat på affärsfas i deras portföljföretag, anpassningen av det sociala företagets affärsmodell med deras sociala påverkan, deras investeringshorisont och, sist men inte minst, deras investeringsutgångsstrategier . När det gäller rollen för mätning av sociala konsekvenser i investeringsprocessen visar resultaten att majoriteten av påverkansinvesterare mäter effekterna av sina investeringar även om mätmetoden varierar medan de återstående investerarna, som inte mäter social påverkan, illustrerar de utmaningar som komma med att mäta påverkan i deras personliga sammanhang, såsom svårigheten att mäta effekterna av ett tidigt skede socialt företag som kan vara känsligt för svängningar.