När EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnå god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) 2004, där det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en länsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, på grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, utfärdat åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade åt kommuner, varav punkt 37 lyder:   ”Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status”   Även om kommuner ska få stöd av länsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten när det gäller vattenfrågor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits. Frågan har endast kort behandlats i riktlinjedokument och handböcker inriktade på planering utanför området. Trots detta har kommunala vattenplaner skapats i olika kommuner, där man sett behovet av ett övergripande dokument som tagit upp den miljömässiga situationen gällande det kommunala vattnet. I de vattenplaner som behandlas i examensarbetet, Västerås, Örebros och Upplands Väsbys kommunala vattenplaner har de gått efter praxis och diskuterat fram i arbetsgrupper var den bör innehålla. Alla kommunala vattenplaner har stort sett samma upplägg: övergripande information om vattenförekomsterna, den kemiska och ekologiska status som råder i vattenförekomsterna, miljökvalitetsnormer vilka beskriver den kemiska och ekologiska status som ska råda, och åtgärder. iv Syftet med denna studie var att genom samtal med inblandade i utvecklandet av de kommunala vattenplanerna beskriva vad som bör ingå i en kommunal vattenplan, för att bygga upp riktlinjer för vad en kommunal vattenplan ska behandla. För att vägledningen ska innehålla värdefulla tips skedde samtal kring problematiken kring arbetsgången under de aktuella kommunala vattenplanerna. För att se om de kommunala vattenplanerna har fått en kommunal förankring skedde dialog med personer som inte varit involverade under vattenplansutformandet, för att få en uppfattning om de kommunala vattenplanerna inverkat på annan planering. Då uppföljning är viktigt för att se till att åtgärderna utförs och har effekt, togs även detta upp under samtalen.  Uppföljning av åtgärderna sker i alla tre kommuner, men de skiljer sig något. I Västerås finns en grupp som samlar information om åtgärdernas status, där man hittills funnit att vissa åtgärdsutföranden är självgående, medan vissa är stillastående. I Örebro har det bestämts att uppföljning av åtgärderna ska ske 2015, genom att undersöka effekter av åtgärderna. I Upplands Väsby finns en extern åtgärdsdatabas där åtgärderna registreras och status läggs in. I både Västerås och Upplands Väsby har problematik kring de involverades arbetsmässiga bakgrund uppkommit, genom att olika synsätt och intressen har påverkat arbetsgången. I Örebro var det planerat att den kommunala vattenplanen skulle ingå i den kommunala översiktsplanen, men då översiktsplanen nästan var klar vid den kommunala vattenplanens framtagande blev den kommunala vattenplanen ett eget dokument.  Örebro tog 2002 fram en kommunal vattenplan, vilken innehöll åtgärder som ansågs vara för svävande, vilket ledde till en utveckling av en ny vattenplan 2010. Uteblivande av tidig politisk initering av Upplands Väsbys kommunala vattenplan 2005 gjorde att den aldrig blev godkänd. Detta togs i beaktande vid utformandet av den nya kommunala vattenplanen som är på gång under 2014. För att undvika att personers bakgrund blir för avgörande bör arbetet ske efter utformade riktlinjer som tydliggör innehållet. Då undviks antalet frågeställningar och motsättningar som kan uppkomma under planeringsskedet. Det är viktigt att den kommunala vattenplanen blir förankrad politiskt för att garantera planens kommunala värde och inverkan på övrig vattenrelaterad planering. För att underlätta uppföljning av åtgärder bör de redan i planeringsskedet garanteras en mätbar uppföljning, där åtgärdens storlek och tidspann bestäms innan de utförs. Projektledaren för Västerås vattenplan lade fram vikten av att också veta den föroreningsmängd i kg som måste reduceras, och vilka åtgärder som kan tillfredsställa reduktionsbehovet. Uppföljningsarbetet måste ingå som en naturlig del av vattenplansutvecklandet, istället för att se det som extra arbete efter en färdig kommunal vattenplan. Åtgärdsplanering måste avhandla tidsplan och ansvar för att främja det kommande uppföljningsarbetet.   Vägledningen beskriver dels vad en kommunal vattenplan bör innehålla, men tar även upp frågor utanför själva dokumentutformningen: politisk initiering, finansiering, datahämtning, åtgärdsval och prioritering av områden. Då ett värde på reduktionsbehovet anses viktig ingår ett beskrivande av två modeller, LakeMab och Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns betingsberäkning, som två exempel för att kontrollera reduktionsbehov för fosfor. Kommunerna måste själva avgöra vilken modell de ska använda, då komplexitet måste vägas med den tid och kunskap som finns att tillgå. / The aim of this thesis has been to, mainly because of EU requirements on Sweden concerning the chemical and ecological quality for both surface- and groundwater through the Water Framework Directive (2000/60/EC), produce a guide for municipal water plans. Municipal water plans are a planning basis for reaching the environmental quality standards, which describe the quality a water body should have at a certain time.  The guidelines were developed based on an examination of what the Water Framework Directive means for municipalities and their responsibilities, and the study of earlier municipal water plans made. Dialogues were held with people who participated in the working groups to answer what a municipal water plan should contain, and also the problems encountered both during the work and after the municipal water plan was made. To get a good idea of how the municipal water plans impact on other planning, dialogues were held with other professionals who work in the field. Focus was to examine the monitoring of the municipal water plans, in order to see how well the proposed measures to achieve the environmental quality standards embodied in practice.   Results showed that the municipalities did not receive adequate guidance, and have followed earlier practice. Municipalities must get educated about what a municipal water plan means through definition and guidance of an appropriate authority. The importance of follow-up measures must gain more space in the process in order to promote the goal: to reach the required status before or by the deadline. The measures must be measurable and have a timetable. In order to make the amount in kg for a pollutant to be reduced in a body of water, the quantity should be determined, for example by modeling. The guidance in this thesis for the formulation of municipal water plans provides a basis for future water planning processes with suggestions on what a municipal water plan should treat: a brief description of the water situation in the municipality or municipalities, the chemical and ecological status today, the objectives to be achieved and what actions to be taken to achieve them. The economic and labor conditions in each municipality, as well as the river basin characteristics, mean that a municipal water plan will always be unique.

Åar är en vattenresurs som är starkt beroende av den omgivande landmiljön för att fungera väl. Liksom andra vattenresurser betraktas de idag inte enbart som en resurs, utan har även konstaterats vara ett arv som måste skyddas och försvaras. För att möjliggöra detta krävs metoder för att kunna bedöma åars tillstånd och kommunicera resultaten till beslutsfattare och intressenter, för att på så sätt skapa en god vattenförvaltning. Metoderna behöver inte enbart inkludera ån i sig, utan även innefatta den omgivande landmiljön då dessa är beroende av varandra. Metoden Landscape Character Assessment går ut på att dela in landskapet i landskapskaraktärsområden och landskapskaraktärstyper. Genom att klassificera landskapet och dess karaktär möjliggör Landscape Character Assessment bedömningar av olika slag, men har tidigare inte utvecklats för att inkludera åar. I denna uppsats utvecklas därför ett nytt klassificeringssystem för användning av Landscape Character Assessment avsett för åar, som appliceras på Fibyån utanför Uppsala. Genom detta undersöks hur ån kan bedömas och planeras ur ett vattenförvaltningsperspektiv.  Klassificeringen av Fibyån diskuteras utifrån en lista över miljöproblem och påverkanskällor som identifierats för det vattendistrikt vari Uppsala ingår. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan visuella attribut i åns olika karaktärsområden och de miljöproblem som präglar området, samt visar på potential för användning av metoden för framtida planering och förvaltning av Fibyån.

The water and sewage company in Dar es Salaam, Tanzania has expressed a lack of integrated development plan for their service area. The current planning does not combine the social, economic and environmental stakeholders. This project investigated how rapid urbanisation and Tanzania’s vision of going from a low to middle-income country before 2025 will affect the water demand together with an investigation of the sustainability of the water supply in the city, Dar es Salaam. Furthermore, the study also investigated the collected historical data from the city’s biggest water supplier, Ruvu river, to examine if there are any changes in waterflow. The study used previous research, collaboration with students and interviews with the stakeholder and experts to collect information and estimate historical patterns. With the software, Water And Evaluation Planning (WEAP), the study processed the historical data to simulate future scenarios with aim on sustainability and development mentioned above. The study shows an increased demand in the future as a result of both urbanisation and economic growth and unmet demand in all scenarios. From the historical data the study shows a small decrease in total quantity and an upgoing trend of the peaks that occur during the biggest annual rainy season. Lastly, the study finds a need of looking at the current sources of supply to achieve sustainable utilization of the resource. / Det här projektet undersöker hur en snabb urbanisering och Tanzanias vision att gå från låg- till mellaninkomstland kan komma att påverka efterfrågan på färskvattnet i Dar es Salaam fram till 2030. Från historisk flödesdata från stadens största vattengivare, Ruvu floden undersöks om det går att utläsa några ändringar i flödena sedan 1980 fram till 2010. Fortsättningsvis diskuteras även hur ett hållbart nyttjande går att åstadkomma. Information och historisk data samlades från litteratursök, intervjuer och med samarbete med studenter och vatten- och sanitetsföretaget i staden. För att undersöka framtiden för stadens vattentillgång och efterfråga användes simulationsprogrammet Water And Evaluation Planning (WEAP) som genom att processerna historisk data, kan simulera liknande variationer i framtiden. Programmet gör det också möjligt för användaren att undersöka parallella scenarios med ändrade flöden och efterfråga. Studien visar att efterfrågan på vatten kommer att öka i alla scenarios och omött efterfrågan i alla scenarios. Studien finner att för hållbart nyttjande av denna resurs kräves mer undersökningar eller alternativ för att säkra tillgången på färskvattnet. De historiska data samlade från floden visar en liten nedåtgående trend i flödesmängd och en uppåtgående trend på mängd vatten som kommer under årets största regnperiod.​

Detta examensarbete har utvecklat en modell som är riktad till att hjälpa kommuner att snabbare och enklare kunna identifiera problem med lokala sjöar. Modellen skapar ett informationsunderlag om kemiska föroreningar till och i sjön, natur- och kulturvärden i sjöns närområden och värdeobjekt för ekosystemtjänster kopplade till sjön. Detta är applicerbat på alla sjöar i Sverige, oavsett storlek eller plats. För att utveckla en så bra modell som möjligt för ändamålet har Knivsta kommun varit med och gett insikt i vilka behov som finns från deras håll. Genom att modellera avrinningsområden och karterat markanvändning för alla sjöar i Knivsta har föroreningstransporter kunnat räknas ut med hjälp av StormTac-modellen. Vidare användning av avrinningsområden och kartskikt med natur- och kulturvärden från olika myndigheter har både en potential för naturvärden och möjliga kulturmiljövärden dokumenterats. Utöver detta har dessutom värdeobjekt för ekosystemtjänster i alla sjöars närområden identifierats. Modellens resultat och det underlag det utgör ämnar vara grunden för flertalet styrdokument i form av vattenplaner och åtgärdsprogram. Dessa styrdokument hoppas snabbare leda till att känsliga och mer utsatta sjöar restaureras och bevaras. Eftersom modellen enbart är baserad på digital data är rekommenderad användning för preliminära undersökningar eller som ett första steg i vidare arbete med sjöar. De sjöar som har störst behov av åtgärder är de sjöar som i första hand rekommenderas fältbesök och provtagning i för att konfirmera modellresultat. Valet att använda den relativt osäkra StormTac-modellen ansågs vara bra i och med den preliminära naturen av modellen då den ger bäst resultat för områden i stadsmiljö och mer osäkra för områden med mycket naturmiljöer. Gällande ekosystemtjänsterna rekommenderas vidare studier, helst i fält, då jämförelser av värdeobjekt inte går att kvantifiera. Sjön Valloxen anses vara i störst behov av ett åtgärdsprogram. Detta baserat på att en del föroreningar överskridits och ett mycket högt antal natur- och kulturvärden identifierats i sjöns avrinningsområde. Utöver Valloxen så var Branthammarsjön den sjö som var mest förorenad. / This thesis constructs a model that is aimed at helping municipalities to a quicker identification of problems with local lakes. It creates a basis of information on pollutant transport, natural and cultural values and ecosystem services that is equal for all lakes, regardless of size or location. To be able to match the needs of a municipality the model was created in accordance with Knivsta kommun. By modelling the catchments for all lakes in Knivsta, subsequent land use within these was mapped and used as input in the StormTac watershed-based model which resulted in pollutant transport. Through further use of data from both county and government sources on both cultural and natural values within these catchments an assessment was made. This assessment looks at not only the natural and cultural values, but also tries to identify objects of value for ecosystem services in the region. The results of the model and the resulting basis aims to be the foundation for both policy documents in regards to future water plans and also for action programs for lakes that need measures of restoration. Since the model is only reliant on digital information it is recognized to be a preliminary tool for identifying lakes that are most in need for field studies or sampling. Only after said studies can a more definitive conclusion be drawn. The use of the StormTac-model was found to be a good match for lakes with largely urban land use within its catchments, and less good for forested catchments. In regards to ecosystem services it was concluded that only comparing objects of value was not recommended and further studies, preferably in the field, were needed. The lakes that require further studies based on model results in regards to pollutants is Branthammarsjön, in regards to natural values – Valloxen and in regards to cultural values – Valloxen. The study concluded that lake Valloxen should have priority in receiving an action program.

Vatten är vår viktigaste naturresurs och sedan EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft år 2000 har vattenfrågor fått allt större uppmärksamhet. Likväl tas rent dricksvatten lätt för givet och skydd av vattenresurser prioriteras sällan i samhällsplaneringen. Det behöver därför finnas en samordnad och långsiktig planering för de vattenresurser som används eller i framtiden kan komma att användas för dricksvattenförsörjning. Genom en vattenförsörjningsplan kan dessa vattenresurser i större utsträckning synliggöras och prioriteras. Syftet med detta arbete är att utreda vilka aspekter som bör beaktas och vilka strategier som är verkningsfulla för att ta fram och implementera regionala vattenförsörjningsplaner. I arbetet har en sammanställning av befintliga regionala vattenförsörjningsplaner gjorts och ett antal intervjuer genomförts. En vattenförsörjningsplan bör dels beskriva vilka vattenresurser som finns, men också hur det nuvarande och framtida vattenbehovet ser ut. Vattenbehovet bör sedan ligga till grund för vilka vattenresurser som ska betraktas som viktigast för vattenförsörjningen. För att ge en rättvisande bild av vattenbehovet behöver hänsyn tas till bland annat bristområden och hur behovet varierar över tid. En viktig faktor för att en regional vattenförsörjningsplan ska implementeras effektivt också på lokal nivå är att det finns en bred förankring. Länsstyrelsen och kommunerna bör tillsammans lägga grunden för arbetet och även andra aktörer bör vara delaktiga. Det behöver också finnas ett politiskt stöd. Detta arbete visar att det hos både länsstyrelser och kommuner finns en vilja att arbeta strategiskt med sin vattenförsörjning. Resursbrist, bristande kommunikation, samordningssvårigheter och otydliga riktlinjer kan emellertid försvåra eller fördröja arbetet. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna bidra med viss vägledning i arbetet med att ta fram, implementera och följa upp regionala vattenförsörjningsplaner.

Vattenförvaltning innebär upprättandet av förvaltningsplaner för hur vattenförekomster ämnas hanteras. I samband med att hela avrinningsområden är den vedertagna skalan att genomföra vattenförvaltning på uppstår det problem när avrinningsområden överskrider administrativa gränser, särskilt nationella sådana. Denna studie ämnar att utreda hur formerna för internationellt gränsöverskridande vattenförvaltning kan se ut genom att undersöka Torneälvens avrinning – ett internationellt avrinningsdistrikt. Studien frågar sig hur den nationella kontexten påverkar en internationell vattenförvaltning. Det är även av intresse för studien hur samarbetsorganisationer kan verka i denna förvaltningsform, samt vilken uppföljning som går att se i projekt- och plandokument. Genom en kvalitativt analyserande fallstudie appliceras ett “soft space”-perspektiv på den internationella vattenförvaltningen i Torneälven. Analysen visar på en informalitet i plandokument trots etablerade förvaltningsformer. Den nationella kontexten beror dels på institutionaliseringen av den allmänna vattenförvaltningen samt på mellanstatliga relationer. Studien finner även potential i samarbetsorganisationer och konstruktiv uppföljning.