Vatten är vår viktigaste naturresurs och sedan EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft år 2000 har vattenfrågor fått allt större uppmärksamhet. Likväl tas rent dricksvatten lätt för givet och skydd av vattenresurser prioriteras sällan i samhällsplaneringen. Det behöver därför finnas en samordnad och långsiktig planering för de vattenresurser som används eller i framtiden kan komma att användas för dricksvattenförsörjning. Genom en vattenförsörjningsplan kan dessa vattenresurser i större utsträckning synliggöras och prioriteras. Syftet med detta arbete är att utreda vilka aspekter som bör beaktas och vilka strategier som är verkningsfulla för att ta fram och implementera regionala vattenförsörjningsplaner. I arbetet har en sammanställning av befintliga regionala vattenförsörjningsplaner gjorts och ett antal intervjuer genomförts. En vattenförsörjningsplan bör dels beskriva vilka vattenresurser som finns, men också hur det nuvarande och framtida vattenbehovet ser ut. Vattenbehovet bör sedan ligga till grund för vilka vattenresurser som ska betraktas som viktigast för vattenförsörjningen. För att ge en rättvisande bild av vattenbehovet behöver hänsyn tas till bland annat bristområden och hur behovet varierar över tid. En viktig faktor för att en regional vattenförsörjningsplan ska implementeras effektivt också på lokal nivå är att det finns en bred förankring. Länsstyrelsen och kommunerna bör tillsammans lägga grunden för arbetet och även andra aktörer bör vara delaktiga. Det behöver också finnas ett politiskt stöd. Detta arbete visar att det hos både länsstyrelser och kommuner finns en vilja att arbeta strategiskt med sin vattenförsörjning. Resursbrist, bristande kommunikation, samordningssvårigheter och otydliga riktlinjer kan emellertid försvåra eller fördröja arbetet. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna bidra med viss vägledning i arbetet med att ta fram, implementera och följa upp regionala vattenförsörjningsplaner.

I Stockholms regionala vattenförsörjningsplan har vattenresurser i Stockholmsregionenundersökts och prioriteras utifrån deras betydelse för länets vattenförsörjning nu och i framtiden. Sex av de högprioriterade vattenresurserna i Norrvattens verksamhetsområde har valts ut eftersom de saknar befintligt vattenskydd eller har vattenskydd som behöver revideras. Vid införande eller utökande av vattenskydd kan intressekonflikter uppståmed aktörer som är verksamma inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. I detta arbete används Arc-GIS för att undersöka utvalda intressekonflikter. I första hand undersöks åkerarealen inom modellerade vattenskyddsområden och kostnader för att ersätta jordbrukare vid försvårad markanvändning i samband med vattenskydd. Utöver analysen kring jordbruksmark identifieras, utreds och riskklassificeras intressekonflikter med vattenskydd för riskobjekten vägar, järnvägar, industrier och övrig bebyggelse. Naturskyddsområden är inkluderade men ses inte som en intressekonflikt med vattenskydd. Naturskyddsområden innebär ett ytterligare skydd för vattentäkten. Resultatet visar att Röåsen-Bergby i Norrtälje kommun är den vattenresurs i norra Stockholmsregionen med flest enskilda intressekonflikter. Grundvattenmagasinet har både ovanpå och i nära omgivning stora arealer åkermark, tungt trafikerade vägar och betydande bebyggelse med både industrier och bostäder. För de sammankopplade grundvattenmagasinen Uppsalaåsen-Toresta/ Lindormsnäs finns måttliga arealer åkermark nära magasinet och en förhöjd risk från väg, järnväg, industri och övrig bebyggelse. Ytvattentäkten Fysingen har stora arealer omgivande åkermark. Ytvattnet ligger nära E4 och har vältrafikerade järnvägar, men sjön är skyddad till större del av vattenskydd som införts för närliggande åsar och innehar ett naturskydd vilket minskar risken för påverkan från omgivande riskobjekt. Ytvattentäkten Erken har högsta prioritet i Stockholms regionala vattenförsörjningsplan men sammanlagt få riskobjekt. Erken har mindre arealer åkermark närmast sjön samt många naturreservat och ett befintligt vattenskydd. Ytvattentäkten Largen har utifrån avgränsningen endast en mycket liten åkerareal och får lägst rang utifrån valda parametrar men har utöver åkermark stora arealer skogsmark och en närliggande grundvattentäkt som väntas bli påverkade vid införande av eventuellt vattenskydd. Föreslagna vattenskyddsområden, kostnader för ersättning vid försvårad markanvändning, och riskklassificering är framtaget utifrån tillgängliga kartunderlag och modeller utan att mätningar har gjorts. Detta resulterar i att resultatet får ses som en vägledning för att belysa problematiken i samband med införande eller utökande av vattenskydd för dessa områden men där hydrogeologiska undersökningar är rekommenderat för vidare utredning. / The County administrative board in Stockholm has produced a water plan for region Stockholm that contains a prioritization for all water resources in the region based on the reservoir's importance for present and future water production. From the resources with highest or high priority a selection has been made of resources that lack or need to update their water protection area. Three groundwater reservoirs and three surface water reservoirs were selected in the region that Norrvatten provides water for. When a water protection area is established or renewed conflicts of interest occur within the surrounding area. By using Arc-GIS an analysis can be made of the competing interests in the area. This is performed by combining layers provided by swedish institutions such as Länsstyrelsen, SGU, Naturvårdsverket and cutting them down to reasonable shapefiles and extract necessary information. This thesis focuses on the conflict of interest with agriculture and identifying and classifying risk objects as roads, railroads, industries and housing areas around the water resources. Agriculture land area is measured and costs are calculated to get a general overview how expensive it will be to compensate landowners that can't use their land due to restrictions in the suggested water protection area. Identifying and risk classifying risk objects has been done forroads, railroads, industrial and housing areas in the suggested waterprotaction area. The analysis shows that the groundwater reservoir at Röåsen-Bergby is the water resource that has the most conflicts of interest of the selected water reservoirs. Röåsen-Bergby has big areas of land used for agriculture, neerby roads with heavy traffic and large urban areas. A combined analysis has been made for groundwater reservoirs Uppsalaåsen-Toresta and Uppsalaåsen-Lindormsnäs. In this area there are big areas of agricultural land close to the reservoirs and also roads, railroads, industry and housing areas that provide an increased risk for pollution. The surface water Fysingen is protected by nearby water protection areas and a nature protection area but is still subject to conflict of interest with large land areas of agriculture and heavily trafficked roads and railroads that provides increased risk for pollution to the lake. The surface water Erken has the highest priority in the regional water plan but has few risk objects except a heavily trafficked road and some housing areas. Based on the initial analysis Largen only had small areas of housing as conflict of intrest. Suggested water protection areas, cost to compensate landowners, and risk classification has been produced with available maps and models without any new measurements. Which means that the result must be looked at as a guidance that shows that problems can occur when establishing or renewing water protection areas. For the selected areas a hydrogeological investigation has to be done to make it possible to draw better conclusions.