The main purposes of this study were to 1) quantify bacterial production in winter during ice conditions, and 2) to compare these production measures with values measured from summer and open water conditions in three humic lakes situated in northern Sweden. Another purpose of this study was to 3) examine whether clear-cutting significantly affected bacterial production or water chemistry in two lakes situated in catchments were a large part of the forest had been removed through logging compared to an undisturbed reference lake. In winter (March/April 2014), the bacterial production ranged from 0, 7 - 2, 2 µgC/L/day and in the summer of 2013 the production values was 4 – 10 times higher. The main reason for lower bacterial production in winter was ascribed to lower water temperatures as well as to older and more recalcitrant DOC, as there were no significant differences in total dissolved nitrogen or DOC concentration or -quality, that could explain a lower production compared to summer. It was not possible to detect any effects of the clear-cutting using the approach of only comparing between the lakes situated in clear-cut watersheds, with an undisturbed reference lake.

Knuthöjdsmossens naturreservat är beläget i Hällefors, Örebro län och är känd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget Piteå. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, järnspår och slipspån. Mellan åren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i området, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att återuppta provtagningarna, därtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpåverkan avfallsupplaget Piteå har på området Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer från ytvattenproverna från åren 1994-2009 analyserades samt så insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner. Resultaten visade på metallkoncentrationer i ytvattnet där zink-, nickel- och koppar bedömdes som höga enligt Naturvårdsverkets riktvärden. Detta styrktes även genom den kompletterande jordskanningen av två områden intill avfallsupplaget Piteå. Även resterande tungmetallekoncentrationer från vattenprovtagningen visade på Tydliga till Mycket stora avvikelser utefter Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, tungmetallhalterna jämfördes även med resultat från närliggande lokala sjöar som bedöms ha god ekologisk status. Detta gav ett tillräckligt underlag att påstå att avfallsupplaget Piteå har en miljöpåverkan på området Knuthöjdsmossen.

This thesis raises the problem with acid mine drainage around the closed mine Finngruvan.The purpose of the investigation was to compare metal content in surface water in the areaand its catchments between year 2010 and 2003, also to make calculation of specific runoffand metal load, furthermore determine the recipients in the area. Surface water samplingwhere preformed at the same place as 2003 and also at a few other places of interest. Adigital elevation file were used in GIS to calculate the area of the watersheds in the region,observations in the field where also made. The collected data were used to make comparisons,calculations and conclusions. The result showed that the surface water 2010 had somewhatlower metal concentrations. The metal load calculation shows that most metals leak in thesouthern basin, but significant leakage also occurs in the western basin. The receptors in theregion are Hånsjön, Abbortjärn and Garphytteån. Conclusion to confirm the results in thisinvestigation, continuous surface water sampling is needed.

The availability of nutrients is the foundation of our ecosystems both on land and in the sea. The processes that control the surplus of nutrients and the biogeochemical cycle are linked to several important environmental issues and therefore important to know. At present, there is an excess of nutrients in our waters, mainly due to anthropogenic activities such as agriculture, emissions from operations or forestry. The abundance of nutrients leads to an overproduction of plant and zooplankton, which in turn creates problems such as oxygen deprivation, impaired depth of vision, changes in species composition and thus also changes in the structure of ecosystems. This study aims to increase the knowledge of which factors affect how nutrients are transported from land to sea. The focus is on the transport and uptake of macronutrients in a smaller catchment area with little anthropogenic influence. The study is based on analytical results from sampling surface water in the Forsmark area located on the coast of Uppland. The starting point has been to investigate how the availability of dissolved nitrogen, phosphorus, carbon and silicon differs in Lake Bolundsfjärden, its inflow and outflow, as well as which key factors control the mobility and transport of nutrients in the catchment area.  The study has been carried out by analysing data from previous samplings in the area. The sampling has been carried out by SKB (Svensk kärnbränslehantering AB) for approximately 20 years as part of their research on nuclear fuel disposal. Relevant parameters from the sampling results were compiled and have been statistically analyzed through Spearman's correlation tests as well as Wilcoxon signed ranked tests. The key factors that have a major impact on the uptake and transport of nutrients are temperature, alkalinity, and pH. These parameters are part of the biogeochemical cycle and vary with the seasons of a temperate climate. Silicon, nitrogen and phosphorus co-vary with several seasonal parameters, while the DOC content in surface water is only indirectly affected by the seasons mainly in the form of precipitation and snowmelt.  Over the past two decades, the annual nutrient flow has remained relatively stable for phosphorus and silicon, while nitrogen and DOC show rising trends, a likely explanation being ongoing climate change with more extreme weather.

Syftet med den här studien var att undersöka skummet som bildas på ytan i flockningskammare för kemisk fällning vid dricksvattenberedning i Kommunalförbundet Norrvattens ytvattenverk Görvälnverket. Skummet som bildas sprayas sönder med vatten och följer med vidare i reningsprocessen. För Norrvatten är det intressant att veta om det finns PFAS eller andra miljögifter i skummet för att en eventuell avskiljning av skummet skulle kunna vara aktuellt. Målet var att svara på följande frågor: 1. Under vilka förutsättningar bildas skum i flockningskammare för kemisk fällning på Görvälnverket? 2.Vad skulle det betyda för vattenkvaliteten om skummet avskiljs? 3.Vilka möjligheter finns det för Görvälnverket att avskilja skummet?  Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) uppdagas på flera ställen i samhället och t ex i dricksvatten hittas förhöjda halter. Det har observerats att PFAS orsakar skada på både djur och människors hälsa. PFAS har en hydrofil (vattenlöslig) och en hydrofob (olöslig i vatten) ände. De egenskaperna gör att de kan agera som ett ytaktivt ämne och förekomma i naturligt eller processrelaterat skum och kan också därför avskiljas med hjälp av t ex skumfraktionering.  Det genomfördes två provtagningar vid olika tillfällen för att mäta halten av PFAS11 och totalt organiskt kol (TOC) i skummet. Två enkäter skickades ut, en till skiftingenjörer på Görvälnverket och den andra till vattenverk i Sverige. En flödesmätning av sprayvattnet utfördes samt en analys av mätdata från Görvälnverket.  Resultatet bekräftade halter av PFAS11 i skummet, 2600 ng/l vid första provtagningstillfället och vid andra 3200 ng/l. TOC-halten vid andra tillfället var 180 mg/l TOC. Enkätsvaren påvisade att det skummar mest på våren i Görvälnverket och att andra ytvattenverk också har skumbildning i flockningskammare. Under ett år går det åt nästan 22 miljoner liter vatten för att spraya sönder skummet som istället skulle kunna distribueras. Dataanalys visade att det finns ett samband mellan TOC och konduktivitet.  Slutsatsen är att avskiljning av skummet skulle ge en förbättrad vattenkvalitet då flotation inte är i bruk. Ett förslag på en sugfunktion presenteras som en möjlig avskiljningsmetod. Vidare undersökning för under vilka förutsättningar det bildas skum behöver utföras. / The aim of this study was to investigate the foam formed on the surface of a flocculation chamber for chemical precipitation, which is a step in the preparation of drinking water in the Norrvatten local federation's surface water plant Görvälnverket. The foam that is formed is removed by spraying with water and hence the material in the foam follows the treatment process. Norrvatten are interested to know whether PFAS or other environmental toxins are present in the foam so that a possible removal of the foam could be considered. The objective was to answer the following questions: 1. Under what conditions is foam formed in flocculation chambers for chemical precipitation at Görvälnverket? 2.What would be the impact on water quality if the foam was removed? 3. What are the possibilities for Görvälnverket to remove the foam?  Poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS) are found in many places in society and examples of elevated levels include drinking water. PFAS has been observed to cause harm to both animal and human health. PFAS have a hydrophilic (water-soluble) and a hydrophobic (water-insoluble) end. These properties allow them to act as surfactants and to be present in natural or process-related foam and can therefore also be separated by e.g. foam fractionation.  Two samples were taken at different times to measure the PFAS11 and total organic carbon (TOC) content of the foam. Two surveys were sent out, one to engineers at Görvälnverket and other to waterworks in Sweden. A flow measurement of the spray water was carried out as well as an analysis of the measurement data from Görvälnverket.  The result confirmed levels of PFAS11 in the foam, 2600 ng/l at the first sampling point and 3200 ng/l at the second. The TOC content at the second occasion was 180 mg/l TOC. The survey responses showed that foaming is most common in spring at Görvälnverket and that other surface water plants also have foaming in flocculation chambers. In a year, almost 22 million litres of water are used to spray the foam, which could be distributed instead. Data analysis showed that there is a correlation between TOC and conductivity.  It is concluded that removal of the foam would improve the water quality when the flotation step is not in use. A proposal for a suction feature is presented as a possible removal method. Further investigations on under what conditions foaming is formed needs to be carried out.

Under sommaren 2014 bröt den största skogsbranden ut i modern svensk historia. Branden startade i närheten av Sala och totalt brann cirka 14 000 ha. Till följd av klimatförändringar förväntas medeltemperaturen öka och nederbörden minska under sommarhalvåret i Sverige, vilket ökar risken för skogsbränder. Skogsbränder kan ha betydande effekter för akvatiska ekosystem och ett flertal studier av skogsbränders effekter har visat på förhöjda halter av näringsämnen, bas- och anjoner. Det branddrabbade området domineras av skogsmark, öppna torvmarker samt sjöar. Området har påverkats av ett intensivt skogsbruk och försurning. Med syfte att analysera brandens hårdhet och dess vattenkemiska effekter, utvärderades och klassificerades brandhårdheten. Analysen indikerade att ökad brandintensitet orsakat ökad brandhårdhet samt att skogsbeklädda dikade torvområden varit känsligare än öppna torvmarker. I området provtogs nio bäckar och tio sjöar. Under de första tre månaderna efter branden observerades höga halter av ammoniumkväve och sulfat i samtliga bäckar och i de flesta sjöarna inom det branddrabbade området. I Gärsjöbäcken var medianhalterna av ammoniumkväve 79 gånger högre efter branden. De höga ammoniumkvävehalterna medförde höga nitratkvävehalter till följd av nitrifikation. Surhet bedöms ofta genom pH och ANC (Acid neutralicing capacity) som är ett vattens förmåga att neutralisera en stark syra. Den initiala sulfatpulsen orsakade en sänkningav ANC i samtliga bäckar. Efter pulsen ökade ANC till följd av ökat läckage av kalium, kalcium och magnesium efter branden. Buffertkapaciteten varierade i bäckarna och i Myckelmossbäcken observerades högst sulfathalter och lägst ANC-värden. I april var ANC fortfarande lägre i Myckelmossbäcken än i övriga bäckar. Totalfosforhalterna ökade efter branden men inte i samma utsträckning som ammoniumkvävehalterna. Korrelationsanalyser gjordes mellan brandhårdhet och vattenkemiska parametrar. Maxhalterna av ammoniumkväve korrelerade positivt med svedd öppen torvmark och hårt brända kronor i skogsbeklädd torvmark. Det indikerade att när organiskt material förbränndes i öppna och skogsbeklädda torvmarker vid måttliga förbränningstemperaturer ökade läckaget av ammoniumkväve. / During the summer of 2014 the largest wildfire in Swedish modern history occurred. The fire was ignited in a forest close to the Swedish town Sala and incinerated a total of 14 000 ha. The frequency of wildfires is expected to increase, due to effects of climate change such as increased temperature and decreased precipitation during the summer months. Wildfires can have a considerable impact on aquatic ecosystems and previous studies of wildfires have shown elevated concentrations of nutrients, cat- and anions. The area of the fire mainly consists of forestland, peatland and lakes and has been affected by acidification and intensive forestry. To assess the fire severity and the effects on the water chemistry, the fire severity was analyzed and classified. The analysis indicated that increased fire intensity caused increased fire severity and that drained forested areas were more vulnerable to fire than undrained peatland. Measurements of water chemistry were conducted at nine streams and ten lakes inside the affected area. During the initial three months of the post-fire period large peaks of ammonium-nitrogen and sulphate were observed in the streams and in a majority of the lakes. In the stream Gärsjöbäcken the median concentrations of ammonium-nitrogen were 79 times higher after the fire. Due to nitrification the elevated concentrations of ammonium-nitrogen caused elevated concentrations of nitrate-nitrogen. ANC (Acid Neutralizing Capacity) and pH are often used to assess the acidity in surface waters, where ANC is the water’s ability to neutralize a strong acid. The initial peak of sulphate caused a drop in ANC but after the peak had past ANC increased due to elevated concentrations of base cations. The measured streams and lakes had different buffering capacity and in one stream Myckelmossbäcken the highest concentrations of sulphate and weakest buffering capacity were observed. In April ANC were still lower in Myckelmossbäcken than in other measured streams. Correlation analysis of fire severity and water chemistry indicated that the maximum concentrations of ammonium-nitrogen increased with severely burned canopies in drained forested peatlands and in scorched open peatland.

The occurrence and source distribution of organic micropollutants (OMPs) have been investigated in Swedish surface waters, in 23 rivers connected to the lakes Vänern, Vättern and Mälaren, 3 Wastewater treatment plants (WWTPs) and 3 Drinking water plants (DWTPs) located in the middle of Sweden was sampled. Compounds such as pharmaceuticals, industrial chemicals, pesticides, personal care products, hormones, Per- and polyflouroalkyl substances (PFASs), isoflavones, stimulants and parabens were selected. The analysis was done by using solid phase extraction (SPE) and Ultra-performance liquid chromatography tandem mass spectrometry (UPLC-MS/MS). Of the 121 studied compounds 91 was detected in concentration levels varying between a few ng/L up to 160 µg/L in wastewater effluent. The detected concentrations of 80 compounds in surface water from rivers varied from low ng L-1up to 3.3 µg/L, 43 OMPs within the range from low ng/L up to 370 ng/ L could be detected in the lakes and 35 OMPs could be found in levels from low ng/L up to 2.9 µg/L in the drinking water. The number of detected compounds and concentration levels clearly decreases from wastewater influent to effluent, rivers, lakes and lastly to drinking water. The concentration levels of OMPs in the surface water samples varied between sampling sites and the three lakes making it clear that Lake Mälaren is the most contaminated one out of these three. OMPs such as antibiotics, antidepressants and personal care products were most frequently detected in all samples. The highest total OMP concentration levels were found in Enköping river (79 µg/L), Lövsta river (33 µg/L), Ösan (16 µg/L) and Lillån (13 µg/L). A risk assessment for drinking water with regard to human health was conducted for two compounds by calculating the Benchmark Quotient (BQ) using drinking water equivalent levels (DWELs). Two compounds, carbamazepine and bezafibrate, was selected based on detection frequency and available toxicity data. While bezafibrate didn’t show any indications of risk to human health, carbamazepine had a BQ of 1.47 which indicates a risk to human health when humans are exposed to these concentration levels over a period of a lifetime. / Genom att använda en målanalys har förekomsten och fördelningen av organiska mikroföroreningar i svenska ytvatten studerats. Vattenprover från 23 vattendrag som antingen mynnar ut i eller börjar i någon av sjöarna Vänern, Vättern eller Mälaren, tre avloppsreningsverk och tre dricksvattenverk i mellersta Sverige har samlats in. Ämnen så som läkemedel, industriella kemikalier, pesticider, hudvårdsprodukter, hormoner, högflorerade ämnen (PFAS), isoflavoner, stimulanter och parabener valdes ut och analyserades med hjälp av fastfasextraktion och vätskekromatografi kopplad till masspektrometer (UPLC-MS/MS).Av de 121 utvalda ämnena kunde 91 av dessa detekteras i koncentrationer som varierade mellan några få ng L-1upp till 160 µg/L i utgående avloppsvatten. I vattendragen kunde 80 av de organiska mikroföroreningarna detekteras i koncentrationer mellan låga ng/L upp till 3.3 µg/L medan endast 43 kunde detekteras i sjöarna inom koncentrationsintervallet låga ng/L till 370 ng/L. Slutligen detekterades 29 mikroföroreningar i dricksvattnet där koncentrationerna varierade mellan några få ng/L upp till 2.9 µg/L. Resultatet visar att antalet detekterade organiska mikroföroreningar och deras respektive koncentrationer tydligt minskar vid jämförelse av de olika matriserna från ingående avloppsvatten till utgående, vattendrag, sjöar och slutligen i dricksvattnet. I ytvattenproverna varierade koncentrationsnivåerna av organiska mikroföroreningar mellan de olika vattendragen och det var tydligt att Mälaren är mer kontaminerad än Vänern och Vättern. Det gick också att se tydliga trender i vilka ämnen som vanligen detekterades i de olika proverna, särskilt bland läkemedlen då ämnen som är antibiotika-klassade eller hör till gruppen antidepressiva var vanligast förekommande. De högsta totala koncentrationerna av organiska mikroföroreningar kunde hittas i Enköpingsån (79 µg/L), Lövstaån (33 µg/L), Ösan (16 µg/L) samt Lillån (13 µg/L). Dessa fyra vattendrag är därmed de mest förorenade i denna studie och kan därför ses som särskilt förorenade. En riskanalys med hänsyn till människors hälsa gjordes på dricksvattnet genom att beräkna en referenskvot (BQ) med hjälp av ekvivalenta dricksvatten-nivåer (DWELs). De två ämnena karbamazepin och bezafibrat valdes på grund av deras detektionsfrekvens (FD) och tillgänglighet av toxicitetsdata. Bezafibrat visade ingen potentiell risk medan karbamazepin hade ett BQ-värde på 1,47 vilket indikerar en potentiell risk till människors hälsa om man utsätts för de funna koncentrationerna under hela sin livstid.

Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) är konstjordframställda substanser som har haft brett användning i en rad konsumentprodukter. En av de mest kända användningarna är som en av beståndsdelarna i brandsläckningsskum. På grund av många användningsområden är PFAS vitt sprida i miljön. En av de mest studerade PFAS- ämnena är PFOS (perfluoroktansulfonat) som i likhet med andra högfluorerade ämnen har visat sig vara mycket svårt nedbrytbart och bioackumulerbart. Studier pekar på att exponering för PFOS kan leda till sjukdom som cancer samt immunsystemet påverkas. Denna studie syftar till att kartlägga förekomst och effekter av perfluoroktansulfonat inom den sydvästra delen av gruvindustriområdet i Kiruna där företaget Luossavaara-Kiirunavaara AB bedriver delar av sin verksamhet. Huvudfokus i kartläggningen har lagts på modellering av spridning från deponi till ytvatten samt belastning på recipienten Mettä-Rakkurijärvi där överskott av processvatten bräddas. Vidare har exponeringsbedömning via intag av fisk från samma recipient ingått i kartläggningen. Spridning av förorening till ytvatten har modellerats genom beräkning med svenska Naturvårdsverkets spridningsmodell. För bedömning av belastningsnivå på recipient har det akvatiska fotavtrycket beräknats och jämförts mot verktyg framtaget av Statens geotekniska institut. Exponeringsbedömning via intag av fisk omfattar 4- och 12 åriga barn samt män och kvinnor och tre konsumtionsscenarion där som låg fiskkonsumtion anses 1 gång per månad, mellan – 1 gång per vecka och hög – 2 till tre gånger per vecka. Modellering av spridning av perfluoroktansulfonat tyder på att de halter som potentiellt kan finnas i mark mest troligt överstiger det preliminära riktvärdet för PFOS i mark (0,02 mg/kg TS). Medelhalten baserad på modellering från detekterade halter i grundvatten är 0,035 mg/kg TS och övre konfidensgränsen av medelvärdet 0,086mg/kg TS. Vid modellering som inkluderar ej kvantifierade analysdata blir resultatet något lägre. Vidare tyder resultaten på att spridningen är i dagsläget begränsad till området nedanför deponin och de halter som förväntas i ytvatten överskrider inte den nuvarande miljökvalitetsnormen 0,65 ng/l. Det akvatiska fotavtrycket som lämnas på recipient via bräddning av processvatten ligger mellan 0, 06 och 0,22 m3/s vilket tyder på att belastningen är hög. Ingen av de scenarion som ingick i exponeringsbedömning av fisk visar på att enbart via detta intag kommer det nuvarande värde för tolerabelt dagligt intag 0,15 µg/kg-dag att överskridas. Den största delen av riskkartläggningen har baserats på data från tidigare undersökningar och resultaten från denna studie bör ses som en grund för mer fördjupade undersökningar där stor fokus bör ligga på processvatten och de föroreningshalter som tillkommer till processvattnet via infiltration av grundvatten.

Perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en grupp ämnen som de senaste åren har uppmärksammats för dess persistenta, bioackumulerande och toxiska egenskaper för människor och djur. Det är känt att brandövningsplatser där det filmbildande skummet AFFF har använts utgör betydande punktkällor för PFAS. Förutom att förorena marken vid brandövningsplatserna kan PFAS spridas med grundvattnet, vilket har orsakat förorenade dricksvattentäkter på ett flertal platser i Sverige. Hydrogeologiska modeller kan användas för att modellera grundvattnets flöden och medföljande föroreningar. Syftet med examensarbetet är att med en hydrogeologisk modell undersöka föroreningsspridning och transporttider av PFAS-ämnet perfluoroktansulfonat (PFOS) från en brandövningsplats till ytvatten och grundvattentäkter i Bredåkradeltat, väster om Kallinge i Blekinge. Den hydrogeologiska modellen skapades i Visual MODFLOW och transportmodelleringen gjordes med MT3D99 och MODPATH. Modellen kunde reproducera uppmätta grundvattennivåer, med en korrelationskoefficient (R) på 0,98 mellan modellerade och uppmätta nivåer. Med antagandet försumbar adsorption visade modellresultaten att en föroreningsplym med hög PFOS-koncentration (~90.000 ng/l) spreds från brandövningsplatsen till ett våtmarksområde väster om Klintabäcken, och vidare till dalen längs Klintabäcken med lägre koncentrationen (0–4.000 ng/l). Enligt modellen spreds dock inte föroreningen lika långt som uppmätta värden visar. När PFOS väl har nått Klintabäcken bedöms den kunna spridas snabbt med ytvattnet mot grundvattentäkterna, för att sedan infiltrera ned i isälvsmaterialet nära aktiva grundvattentäkter. Transporttiden av PFOS från brandövningsplatsen till Klintabäcken beräknades till sex år för den bäst kalibrerade modellen, vilket betyder att grundvattentäkterna kan ha varit förorenade sedan slutet av 1980-talet eller början av 1990-talet. Beräkningar av masstransport indikerar att runt 3,5 kg PFOS flödar genom Klintabäcken varje år, och att det mesta av den mängden kommer från området vid brandövningsplatsen. Trots förenklingar av Bredåkradeltats komplexa geologi och svårigheter att nå konvergens i modellen bedöms den kunna reproducera hydrogeologiska egenskaper inom deltat, samt föroreningsplymens spridning från brandövningsplatsen till Klintabäcken.

Vattenförsörjningsproblemen är stora i Stockholms läns kustområden. Enskilda brunnar försörjer invånarna med grundvatten, dock är förutsättningarna dåliga för större uttag. I takt med ett ökat permanentboende i den peri-urbana skärgården ökar även behovet av vatten, som är människans absolut viktigaste resurs. Ett ökat uttag hotar med högre risk för saltvatteninträngning och sinade brunnar. Vattenbrist lär kunna bli allt vanligare även i takt med klimatförändringarna. För att säkra en framtida hållbar utveckling för skärgården måste därför alternativa lösningar på vattenförsörjningsfrågan hittas.  Många av de större öarna i skärgården har naturliga vattenreservoarer också ovan mark i form av sötvattensjöar. Arbetets huvudsyfte har därför varit att undersöka möjligheten till att kunna nyttja dessa vattenlager som en del i öarnas vattenförsörjning. Fokus för arbetet har legat på att kartlägga vattenbehovet idag och i framtiden, vilka vattentillgångar som finns samt hur dessa kan användas och implementeras utifrån dagens vattenproduktion på tre valda öar, Ornö, Svartsö och Vindö.  Genom intervjuer och kontakter med öbor samt litteratur- och fältstudier har resultaten kunnat visa att vattenförsörjningen från sjöarna idag som mest endast ligger på cirka 10 procent av den totala förbrukningen. Vidare bedöms möjligheten vara god till att kunna utöka användningen av sjöar på öarna i vattenförsörjningssyfte. Särskilt gäller detta oligotrofa sjöar i närheten av bebyggelse. Samtidigt kan det finnas många olika intressen för en sjö i skärgården och vattenförsörjningen är en stor kostnadsfråga. Upprättande av gemensamma, kombinerade vattenlösningar anses vara gynnsamt, med ett renat sjövatten sommartid som kan avlasta grundvattenreservoarerna. / The water supply problems are large in Stockholm County's coastal areas. Individual wells supply the inhabitants with groundwater, however, the conditions are poor for larger outlets. In step with an increase in permanent housing in the peri-urban archipelago, the need for water, which is man's most important resource, is also increasing. An increased outlet threatens with a higher risk of saltwater penetration and drained wells. Water shortage is likely to become more common even in step with climate change. In order to secure a future sustainable development for the archipelago, alternative solutions to the water supply issue must therefore be found.  Many of the larger islands in the archipelago also have natural water reservoirs above ground in the form of freshwater lakes. The main purpose of this study has therefore been to investigate the possibility of being able to use these water reservoirs as part of the islands' water supply. The focus of the study has been on mapping the water demand today and in the future, what water resources are available and how these can be used and implemented based on current water production on three selected islands, Ornö, Svartsö and Vindö.  Through interviews and contacts with islanders as well as literature and field studies, the results have been able to show that the water supply from the lakes today constitutes at most only about 10 percent of the total consumption. Furthermore, the opportunity to be able to increase the use of lakes on the islands for water supply purposes is considered to be good. This mainly applies to oligotrophic lakes in the vicinity of built-up areas. However, there can be many different interests for a lake in the archipelago and the water supply is a major cost issue. Establishment of joint, combined water solutions is considered beneficial, with purified water from lakes in the summertime that can relieve the groundwater reservoirs.