The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text. In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose. The standards we have are being designed based on our values, which differ. The standards, problems and values that are created are not always the only or best way to relate to a concept. It is that this work should take a position in the countryside. And the critical discourse analysis is used not only to examine the texts and discourses, but also to contribute to the debate on the ways and tools we should use for shaping a better society. / Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att främja en hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Översiktsplanen ska exempelvis ge anvisningar om riksintressen och beskriva hur kommunen ska följa upp nationella och regionala mål som till exempel EU:s miljökvalitetsnormer. Eftersom kommunen i övrigt har stor frihet att utforma planen efter eget tycke och att den innehåller kommunens politiska vision blir det också görligt att göra en diskursanalys av planens text.I diskursanalysen kommer även artiklar och dokument skrivna av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för fysisk planering att ingå. Syftet med diskursanalysen är att se om det finns skillnader i hur landsbygden beskrivs och om det finns några brister i hur planeraren tolkar landsbygdsprogrammet. Vidare ska analysen resultera i verktyg som är anpassade till de normerna vi skapar och väljer.De normer vi har konstrueras utifrån våra värderingar, vilka skiljer sig åt. De normer, problem och värderingar som skapas är inte alltid det ända eller lämpligaste sättet att förhålla sig till ett begrepp. Det är det detta arbete ska ta ställning till i fråga om landsbygden. Och den kritiska diskursanalysen används inte bara för att granska texter och diskurser utan också för att för att bidra i diskussionen om vilka sätt och verktyg vi bör använda för forma att bättre samhälle. / <p>FM2412</p>

Environmental subsidies are used as incitements to farmers for development of sustainable land use. In 2014, applications for funding constructed wetlands were not available. This paper examines the environmental consequences of this lack of funding in one intensively cultivated region Skåne län, southern Sweden. A review of wetland applications between year 2007-2013 show that the average rate of applications has been 31 projects per year with a wetland size of 4,48 ± 1,61ha per project (mean±95% CI). Based on interviews, the result suggests that the lack of funding in one year leads to between 102 and 140 ha of constructed wetlands that is not built. This correspond to a total loss of increased nitrogen retention capacity between 6,0 and 91,7 tons/year and a loss of increased phosphorus retention capacity between 0,17and 2,1 tons/year in the drainage basins of Skåne. Further the interviews show that continuity of environmental regulations and funding is important for the farmers’ interest in environmental measures. It is concluded that the total loss of increased retention capacity is small compared to the annual transport of nitrogen and phosphorus in the drainage basins. However, changes and interruptions in regulations reduce the confidence in authorities among farmers. This may have more negative, long term effects by ceasing the interest for environmental measures.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skyddet för biologisk mångfald på global nivå, inom EU och på nationell nivå. Vidare syftar framställningen till att belysa odlingslandskapets biologiska mångfald, hoten mot densamma samt miljöersättningars effektivitet som styrmedel för att hejda förlusten av biologisk mångfald. För att besvara syftet har en rättsdogmatisk metod använts, vilken kompletterats med en rättsekonomisk analys för att utröna huruvida miljöersättningar kan anses vara effektiva. Hoten mot den biologiska mångfalden i odlingslandskapet består dels av ett intensiverat jordbruk, vilket berövar arter sina livsmiljöer genom förändrat bruk av marken, dels av att jordbruk läggs ner. För att vända trenden med minskad biologisk mångfald behöver variationen öka där jordbruket är intensivt, och i områden där jordbruket läggs ner krävs åtgärder som bidrar till att jordbruket fortsätter. Miljöersättningar är ett ekonomiskt styrmedel som används för att minska förlusten av biologisk mångfald i odlingslandskapet. Vad som kan konstateras gällande detta styrmedel är att det har betydelse för bevarandet av mångfalden i odlingslandskapet, men att det hade kunnat vara utformat på ett effektivare sätt, till exempel genom att vara värde- och resultatbaserade istället för kostnads- och åtgärdsbaserade / The purpose of the thesis is to investigate the protection of biodiversity at the global level, within the EU and in Swedish law. Furthermore, the presentation aims to shed light on the biological diversity of the cultivated landscape, the threats to it and the effectiveness of environmental payments as a means of controlling the loss of biodiversity. In order to answer the purpose, a traditional legal analysis has been used, which has been supplemented by a legaleconomic analysis to determine whether environmental payments can be considered an effective policy instrument. The threats to biodiversity in the cultivation landscape consist partly of intensified agriculture, which deprives the species of their habitats by changing the use of the land and partly of the fact that agriculture is abandoned. In order to reverse the trend of reduced biodiversity, the variation needs to increase where agriculture is intensive, and in areas where agriculture is closed down, measures that contribute to the continuation of agriculture are necessary. Environmental compensation is an economic policy instrument used to reduce the loss of biodiversity in the agricultural landscape. The results of the study indicates that economic compensation indeed is an important instrument to preserve diversity in the cultivation landscape, but that it should be designed in a more efficient way, for example by being based on value and result rather than cost and action as is the case today.

Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ”öka arealen ädellövskog”. Syftet med stödet var att bevara och öka förutsättningarna för biologisk mångfald. Skogsstyrelsen ansvarade för stödet. Syftet med denna studie var att utvärdera resultatet av de ädellövsplanteringar som genomförts med hjälp av LBP-stödet ”öka arealen ädellövskog” med avseende på det biologiska resultatet, hur de olika marksägarna uppfattat stödet (LBP), i vilken mån Skogstyrelsens agerande hos markägaren bidragit till intresset för ädellövsplanteringen och huruvida det finns ett samband mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget hos skogsägaren. Studien omfattade en totalundersökning av anlagda ädellövskogsplanteringar under åren 2009 till 2011 i Västra Götaland och Hallands län. Arbetet bestod av dels en fältinventering och dels intervjuer. Av 31 inventerade ädellövsplanteringarna ansågs enligt studiens definition 71 % vara godkända. Av alla planteringarna bedömdes 16 % godkända och lyckade. Studien visade att markägarnas uppfattning och inställning till LBP-stödet var mycket positivt. Utan stödet hade de flesta ädellövsplanteringarna inte blivit förverkligade. Majoriteten av markägarna med godkända bestånd ansåg att LBPstödet haft stor eller mycket stor betydelse för att beståndet blev planterat med ädellöv. 80 % av markägarna angav att de intill hus ville ha lövträd, d v s innan kännedom om att LBP-stödet fanns att söka hade de haft ett intresse för ädellövskog på sina marker. Skogsstyrelsen bidrog främst genom det ekonomiska stödet till ökat intresse och förverkligande av en redan befintlig idé. Mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget enligt markägarnas svar framkom i studien att fler av markägarna vars föryngringar var godkända hade som målsättning med skogsinnehavet att främja en bra miljö, hade tidigare ha aktivt gynnat lövträd/lövskog, tyckte att omfattningen av skötselåtgärder var som förväntat, avsåg med planteringen bredda sitt produktionsutbud och hade ett ekonomiskt interesse med sitt skogsinnehav. / The Rural Development Programme (LBP), which was financed by the EU, included assistance to landowners to "increase the area of breadleaved forest." The purpose of the aid was to preserve and improve the conditions for biodiversity. Swedish Forest Agency was responsible for the financial support. The purpose of this study was to evaluate the biological results of the plantations made with financial support (from LBP), to find out how the landowners perceived the financial support ,to what extent Swedish Forest Agency contributed to the landowners interest in their plantations, and if there is a relationship between the biological result and the landowners,  interest and involvement.  Out of 31 investigated plantations 71 % was considered to be approved according   the study's definition and, 16 % was considered approved and successful. The majority of the landowners considered that the LBP support had a significant influence on the choice to plant broadleaved trees. Swedish Forestry Agency contributed mainly to the increased interest by the financial support. Compared to all landowners, the proportion of landowners with approved plantation was larger that had the goal to favour a good enviroment, that earlier actively had promoted deciduous forest, considered the extent of silvercultural measures to be as expected, and that intended to broaden their range of products from the forest.

<p>I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt. Insatserna inom åtgärdskod 125 är trots stora möjligheter relativt enkelspåriga. Av totalt 456 beviljade ärenden (2007-2009) och totalt 16 327 000 kronor utgör i princip allt, med några få undantag, lantmäteriförrättningar rörande ny- eller omprövning av vägsamfälligheter och gemensamhetsanläggningar. En omprövning kan, genom uppdaterade andelstal och nya stadgar, underlätta för framtida samverkan inom de föreningar som förvaltar Sveriges enskilda vägar. Med tanke på att Sveriges enskilda vägar är ett komplement till de allmänna vägarna bör det ligga ett stort intresse i att hålla dessa vägar och dess förvaltande föreningar i bra skick. Trots detta är nyttan med både åtgärdskoden och ny- eller omprövning av vägsamfälligheter/GA på olika sätt ifrågasatt.</p> / <p>In this comparison study regarding infrastructure (action code 125) the focus of the analysis has above all been on the County administrations implementation of the Rural Development Programme 2007-2013. Special emphasis has been made against the County administrations strategies of implementation and priorities, processing, the granted cases and their amounts, budget and its utilization rate, limitations on the support per case and rejected cases. In the comparison there has been made interviews with all of the County administrations, except for Uppsala County. The Rural Development Programme is equally funded by the EU and Sweden and enables, through action code 125, financial support to a number of different activities. Activities where there for example is a lack of knowledge, cooperation, or money. The aim for the support is to improve the competitiveness of the agricultural-, reindeer- and forestry sectors. Support is given to a maximum of 50 percent of the eligible costs of a project. The activities in action code 125 are, in spite of high potential of diversity, relatively simplistic. Of a total of 456 granted cases (2007-2009) and 16 327 000 million kronor basically all, with a few exceptions, are related to new and review of road associations and joint facilities (cadastral procedures). A review can, through updated share index and new statutes, contribute to an easier future cooperation of the associations that manage Sweden's private roads. Given that Sweden's private roads are a complement to the public roads, there should be a strong interest in keeping these roads and the associations that manage them in a good condition. Nevertheless the benefits, of both the action code and new and review of road associations and joint facilities, are in various ways challenged.</p>

I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt. Insatserna inom åtgärdskod 125 är trots stora möjligheter relativt enkelspåriga. Av totalt 456 beviljade ärenden (2007-2009) och totalt 16 327 000 kronor utgör i princip allt, med några få undantag, lantmäteriförrättningar rörande ny- eller omprövning av vägsamfälligheter och gemensamhetsanläggningar. En omprövning kan, genom uppdaterade andelstal och nya stadgar, underlätta för framtida samverkan inom de föreningar som förvaltar Sveriges enskilda vägar. Med tanke på att Sveriges enskilda vägar är ett komplement till de allmänna vägarna bör det ligga ett stort intresse i att hålla dessa vägar och dess förvaltande föreningar i bra skick. Trots detta är nyttan med både åtgärdskoden och ny- eller omprövning av vägsamfälligheter/GA på olika sätt ifrågasatt. / In this comparison study regarding infrastructure (action code 125) the focus of the analysis has above all been on the County administrations implementation of the Rural Development Programme 2007-2013. Special emphasis has been made against the County administrations strategies of implementation and priorities, processing, the granted cases and their amounts, budget and its utilization rate, limitations on the support per case and rejected cases. In the comparison there has been made interviews with all of the County administrations, except for Uppsala County. The Rural Development Programme is equally funded by the EU and Sweden and enables, through action code 125, financial support to a number of different activities. Activities where there for example is a lack of knowledge, cooperation, or money. The aim for the support is to improve the competitiveness of the agricultural-, reindeer- and forestry sectors. Support is given to a maximum of 50 percent of the eligible costs of a project. The activities in action code 125 are, in spite of high potential of diversity, relatively simplistic. Of a total of 456 granted cases (2007-2009) and 16 327 000 million kronor basically all, with a few exceptions, are related to new and review of road associations and joint facilities (cadastral procedures). A review can, through updated share index and new statutes, contribute to an easier future cooperation of the associations that manage Sweden's private roads. Given that Sweden's private roads are a complement to the public roads, there should be a strong interest in keeping these roads and the associations that manage them in a good condition. Nevertheless the benefits, of both the action code and new and review of road associations and joint facilities, are in various ways challenged.

It is a truth, universally acknowledged, that a rural area in possesion of few active happenings must be in want of development. Or, at the very least, it is a widespread understanding that rural areas in Europe are often in need of rural development following decades of urbanisation and financial strain. The European Union has as a result launched the Rural Development Programme, a structured programme which is partly financed by the Eu but launched on a national level. In Sweden, the most recent Rural Development Programme started in 2014 and will end in 2022. Now, when this current programme period is nearing its end, there is a great chance of evaluating for the next programme period. There has also never been an in-depth evalution of the Swedish Rural Development Programme on a local Swedish level. Thus, the aim of this thesis was to study rural development by carrying out a case study in the municipality of Ljungby and studying how the Swedish Rural Development Programme has impacted the rural development in the rural areas of Ljungby municipality. Interviews and document studies were executed to collect data for the analysis, and through content analysis several themes arose. The importance of establishing service nodes, the tedious task of administering and how this affects the effectiveness in national agenices, as well as the lack of communication between actors who really ought to be collaborating are all part of the resulting themes.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland. Utvärderingen genomfördes som en kvantitativ intervjustudie genom telefonintervjuer med 50 deltagare från vattenkvällarna. Resultatet visade att informationen var lärorik och på en lagom nivå samt att muntlig information och praktiska förevisningar var de informationskällor som gav mest. Användningsgraden varierade beroende på hur mycket kunskap de hade sedan tidigare och om de har vattendrag på den egna fastigheten. Flertalet ansåg att det delvis skett en förändring av deras synsätt och framtida brukande av skog. Majoriteten hade ett bra helhetsintryck. / As the state authority of forestry the purpose of the Swedish Forest Agency is to transfer forest policy into practice. Therefore, it has to obtain knowledge of its efforts and their effects on forestry. A tool to measure such effects is evaluation. Through evaluating these effects the Swedish Forest Agency can develop and improve its future projects. The aim of this study was to evaluate the effects of the Forestry and Water project run by the Swedish Forest Agency in the district of Östergötland, supported by the Rural Development Program, on participants with respect to increased knowledge, usefulness and experience of the Water seminars. The evaluation was made as a quantitative interview study and data was gathered through phone interviews with 50 participants in the Water seminars. The results showed that the information was worthwhile and distributed at an appropriate level. Furthermore, oral presentations and practical advices were the most suitable way of gaining information. The usefulness varied among participants depending on previous knowledge as well as if they had waters on their own forestry properties. Several participants thought that the seminars to some degree had changed their approach and thoughts about future forestry. The general impression of the water seminars was good for a majority of the participants.

Conventional agriculture has impacts on the environment such as soil degradation, biodiversity loss and pollution of ecosystems, which could be enhanced further by climate change. The effects can be more or less extensive depending on whether adaptation is carried out. Agriculture in Sweden is controlled by EU- and national regulations that set the rules and possibilities for adaptation through financial and advisory support. This study aimed to examine what impacts climate change will impose on the agriculture in Sweden, as well as how the theoretical and practical side of the adaptation measures available through policy regulations, is perceived on farm level. The question of research was: ‘How sufficient are the agricultural policy regulations in enabling Swedish farmers to adapt to climate change?’, which was investigated by interviewing Swedish farmers. The results were analyzed through the theoretical framework adaptive capacity, as a criterion for successfully enabling climate change adaptation. The results showed that several barriers exist within the regulations which can obstruct adaptation due to bureaucratic complexity and a gap between theory and practice in regard to the effectiveness of measures. The results also showed that economic, human and social capital included in the adaptation capacity concept can be strengthened for better adaptation. The discussion presented several points of improvement for regulations to adopt a practical farm-perspective in order to enable farmers to adapt to climate change. / Konventionellt jordbruk har negativa effekter på miljön, såsom markförstöring, förlust av biologisk mångfald och förorening av omgivande ekosystem, vilket kan förvärras av klimatförändringar. Effekterna kan bli mer eller mindre omfattande beroende på om anpassning genomförs. Jordbruket i Sverige styrs av Europeiska- och nationella lagar som anger regler och möjligheter för anpassning genom ekonomiska och rådgivande stöd. Studien syftade till att undersöka vilka konsekvenser klimatförändringarna kan innebära för jordbruket i Sverige, samt hur den teoretiska och praktiska sidan av anpassningsåtgärder tillgängliga genom regelverket, uppfattas på gårdsnivå. Frågeställningen för undersökningen var således: ‘Hur tillräckliga är existerande regelverk i att möjliggöra svenska jordbrukares anpassning till klimatförändringar?’. Forskningsfrågan undersöktes genom en intervjustudie med svenska lantbrukare. Resultatet analyserades genom det teoretiska ramverket Anpassnings-kapacitet som är ett kriterium för att möjliggöra klimatanpassning. Resultatet visade att det existerar hinder inom regelverket som begränsar anpassning på grund av byråkratisk komplexitet samt en klyfta mellan teori och praktik gällande utvecklingen och effekten av åtgärder, vilket gav slutsatsen att regelverkets ansträngningar i att möjliggöra anpassning är överlag otillräckliga. Resultatet visade att ekonomiskt, human- och socialt kapital som ingår i konceptet Anpassnings-kapacitet kan stärkas för att bättre anpassning ska ske. Diskussionen presenterar flera förbättringar för att regelverket ska kunna anta ett gårds-perspektiv för att göra det möjligt för lantbrukare att anpassa sig till klimatförändringarna.