Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ”öka arealen ädellövskog”. Syftet med stödet var att bevara och öka förutsättningarna för biologisk mångfald. Skogsstyrelsen ansvarade för stödet. Syftet med denna studie var att utvärdera resultatet av de ädellövsplanteringar som genomförts med hjälp av LBP-stödet ”öka arealen ädellövskog” med avseende på det biologiska resultatet, hur de olika marksägarna uppfattat stödet (LBP), i vilken mån Skogstyrelsens agerande hos markägaren bidragit till intresset för ädellövsplanteringen och huruvida det finns ett samband mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget hos skogsägaren. Studien omfattade en totalundersökning av anlagda ädellövskogsplanteringar under åren 2009 till 2011 i Västra Götaland och Hallands län. Arbetet bestod av dels en fältinventering och dels intervjuer. Av 31 inventerade ädellövsplanteringarna ansågs enligt studiens definition 71 % vara godkända. Av alla planteringarna bedömdes 16 % godkända och lyckade. Studien visade att markägarnas uppfattning och inställning till LBP-stödet var mycket positivt. Utan stödet hade de flesta ädellövsplanteringarna inte blivit förverkligade. Majoriteten av markägarna med godkända bestånd ansåg att LBPstödet haft stor eller mycket stor betydelse för att beståndet blev planterat med ädellöv. 80 % av markägarna angav att de intill hus ville ha lövträd, d v s innan kännedom om att LBP-stödet fanns att söka hade de haft ett intresse för ädellövskog på sina marker. Skogsstyrelsen bidrog främst genom det ekonomiska stödet till ökat intresse och förverkligande av en redan befintlig idé. Mellan det biologiska resultatet och det egna intresset och engagemanget enligt markägarnas svar framkom i studien att fler av markägarna vars föryngringar var godkända hade som målsättning med skogsinnehavet att främja en bra miljö, hade tidigare ha aktivt gynnat lövträd/lövskog, tyckte att omfattningen av skötselåtgärder var som förväntat, avsåg med planteringen bredda sitt produktionsutbud och hade ett ekonomiskt interesse med sitt skogsinnehav. / The Rural Development Programme (LBP), which was financed by the EU, included assistance to landowners to "increase the area of breadleaved forest." The purpose of the aid was to preserve and improve the conditions for biodiversity. Swedish Forest Agency was responsible for the financial support. The purpose of this study was to evaluate the biological results of the plantations made with financial support (from LBP), to find out how the landowners perceived the financial support ,to what extent Swedish Forest Agency contributed to the landowners interest in their plantations, and if there is a relationship between the biological result and the landowners,  interest and involvement.  Out of 31 investigated plantations 71 % was considered to be approved according   the study's definition and, 16 % was considered approved and successful. The majority of the landowners considered that the LBP support had a significant influence on the choice to plant broadleaved trees. Swedish Forestry Agency contributed mainly to the increased interest by the financial support. Compared to all landowners, the proportion of landowners with approved plantation was larger that had the goal to favour a good enviroment, that earlier actively had promoted deciduous forest, considered the extent of silvercultural measures to be as expected, and that intended to broaden their range of products from the forest.

<p>Many species and hence biodiversity depend on old, large oaks (Quercus robur) with hollow trunks. The populations of oak-living organisms have to migrate to a nearby old oak in order to survive the death of the host. The oak district south of Linköping, Sweden, is unique in area and the number of old oaks. It is anyway doubtful whether regeneration of oak will secure future continuity. Oaks are light-demanding and thrive in open pastures. Grazers also pose a problem, eating acorns and seedlings not protected by e.g. thorny shrubs. This is a study of regeneration of young oaks in the oak district and the influence of management, light conditions and thorny shrubs. There were less grown-up oaks up to 40 cm diameter than between 40 and 80 cm in grazed areas. The occurrence of oak seedlings was very low in dark un-grazed areas. Seedlings were much more common under than outside of oak canopies regardless of management. Ground coverage was lower at seedlings than in random plots. In grazed areas the density of seedlings was 30 times higher in thorny shrub than outside, but few seedlings were higher than 80 cm. The study showed that thorny shrubs are vital for establishment and survival of oak seedlings in grazed areas. It also showed that there is a risk of gaps in oak age distribution in the oak district. Management should spare thorny shrub and help seedling establishment outside of oak canopies, were oak seedlings are more likely to become trees.</p>

Many species and hence biodiversity depend on old, large oaks (Quercus robur) with hollow trunks. The populations of oak-living organisms have to migrate to a nearby old oak in order to survive the death of the host. The oak district south of Linköping, Sweden, is unique in area and the number of old oaks. It is anyway doubtful whether regeneration of oak will secure future continuity. Oaks are light-demanding and thrive in open pastures. Grazers also pose a problem, eating acorns and seedlings not protected by e.g. thorny shrubs. This is a study of regeneration of young oaks in the oak district and the influence of management, light conditions and thorny shrubs. There were less grown-up oaks up to 40 cm diameter than between 40 and 80 cm in grazed areas. The occurrence of oak seedlings was very low in dark un-grazed areas. Seedlings were much more common under than outside of oak canopies regardless of management. Ground coverage was lower at seedlings than in random plots. In grazed areas the density of seedlings was 30 times higher in thorny shrub than outside, but few seedlings were higher than 80 cm. The study showed that thorny shrubs are vital for establishment and survival of oak seedlings in grazed areas. It also showed that there is a risk of gaps in oak age distribution in the oak district. Management should spare thorny shrub and help seedling establishment outside of oak canopies, were oak seedlings are more likely to become trees.

<p>A study of the generations problematic in museums of work and local folklore societies, principally run through volunteer work. Illustrative examples are Ödestugu local folklore society and Husqvarna Factory Museum in Småland (Sweden). The empirical study consists of interviews with active people and inquiry among societymembers and workers at the factory. An analysis of interest, engagement and the view of the future is made and concepts like professionalisation and change are discussed. By way of conclusion the coming generation problem is discussed in relation to professionalisation, the historical development, volunteer work, economy and national projects.</p> / <p>En undersökning av återväxten inom arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar, vilka främst drivs utifrån ideellt arbete. Fallstudier är Ödestugu hembygdsförening och Husqvarna Fabriksmuseum i Småland. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med aktiva samt enkätundersökningar bland föreningsmedlemmar och fabriksanställda. En analys av intresse, engagemang och synen på verksamheternas framtid sker utifrån begrepp som professionalisering och förändring. Avslutningsvis diskuteras återväxtproblematiken i relation till professionalisering, den historiska utvecklingen, ideellt arbete, ekonomi och nationella projekt. </p>

A study of the generations problematic in museums of work and local folklore societies, principally run through volunteer work. Illustrative examples are Ödestugu local folklore society and Husqvarna Factory Museum in Småland (Sweden). The empirical study consists of interviews with active people and inquiry among societymembers and workers at the factory. An analysis of interest, engagement and the view of the future is made and concepts like professionalisation and change are discussed. By way of conclusion the coming generation problem is discussed in relation to professionalisation, the historical development, volunteer work, economy and national projects. / En undersökning av återväxten inom arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar, vilka främst drivs utifrån ideellt arbete. Fallstudier är Ödestugu hembygdsförening och Husqvarna Fabriksmuseum i Småland. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med aktiva samt enkätundersökningar bland föreningsmedlemmar och fabriksanställda. En analys av intresse, engagemang och synen på verksamheternas framtid sker utifrån begrepp som professionalisering och förändring. Avslutningsvis diskuteras återväxtproblematiken i relation till professionalisering, den historiska utvecklingen, ideellt arbete, ekonomi och nationella projekt.

Abstract I hela Europa har idegranen problem med återväxten. Olika återväxthämmande faktorer påverkar föryngringen i olika stadier, och det är aldrig bara en anledning till att föryngringen inte lyckas. Idegranen är skuggtålig men behöver ljus. Den gynnas av lövfällande bestånd då den drar nytta av vårens öppna krontak. I bristen på ljus stannar de yngre plantorna av i utvecklingen, dessa dör eller äts upp och föryngringen uteblir. Nästan alla naturligt förekommande äldre plantor (&gt; 2 år) betas. Bete av idegran är idag ett stort problem för föryngringen då rådjurens matsmältning klarar av idegran. I Stockholms norra skärgård är det framför allt betet som hämmar plantornas utveckling. Idegranen har problem med sin återväxt och detta sägs vara ett karaktärsdrag för arten.

Poor prognosis for high-risk neuroblastoma patients makes it necessary to find novel treatmentstrategies. This work aims to understand the cell cycle behavior of various high-riskneuroblastoma cell lines following chemotherapy treatment. Here, we mapped the expressionof cell cycle dependent proteins, p21 and p27, in seven high-risk neuroblastoma celllines. All cell lines showed an overall impaired growth following doxorubicin treatment.However, regrowth was observed in all cell lines between day 6 to 15 by forming colonies.The expression of p21 and p27 was measured in all cell lines showing an upregulationof p21 in 3 out of 5 p53 mutated cell lines while it was downregulated in the 2 cell lineswith a p53 wild type. Furthermore, inhibition assays using inhibitors of CHK1/2, p21 ,andSKP2 were performed. The results were promising as the CHK1/2 inhibitor reduced cellviability in all tested cell lines, while the p21 inhibitor had an effect in 3 out of 6 testedcell lines and the SKP2 inhibitor in 4 out of 6 tested cell lines. Confluency measurementover 15 days showed impaired growth following treatment with the CHK1/2 inhibitor for3 out of 6 tested cell lines and p21 inhibitor in 1 out of 6 tested cell lines. The obtainedresults were encouraging and might aid in finding a novel treatment strategy preventingresistance and relapse in neuroblastoma. However, further studies are needed in order tovalidate the efficacy and safety of these promising drugs in neuroblastoma patients. / Dålig prognos för högrisk neuroblastompatienter gör det nödvändigt att hitta nya behandlingsstrategier.Detta arbete syftar till att förstå cellcykelbeteendet hos olika högrisk neuroblastomcellinjerefter kemoterapibehandling. I denna studie kartlades uttrycket av cellcykelberoendeproteinerna, p21 och p27, i sju högrisk neuroblastomcellinjer. Alla cellinjervisade en total nedsatt tillväxt efter doxorubicinbehandling. Återväxt observerades emellertidmellan dag 6 och 15 genom bildandet av kolonier. Uttrycket av p21 och p27 mättesi alla cellinjer. Resultaten visade en uppreglering av p21 i 3 av 5 p53-muterade cellinjermedans det nedreglerades i de två cellinjerna med en p53-vildtyp. Vidare utfördes inhiberingsanalysermed användning av hämmare mot CHK1/2, p21 eller, SKP2. Resultatenär lovande då CHK1/2-hämmaren reducerade cellviabiliteten i alla testade cellinjer, medanp21-hämmaren hade en effekt i 3 av 6 testade cellinjer och SKP2 i 4 av 6 testadecellinjer. Konfluensmätning under 15 dagar visade nedsatt tillväxt efter behandling medCHK1/2-hämmaren för 3 av 6 testade cellinjer och p21-hämmare i 1 av 6 testade cellinjer.De erhållna resultaten är lovande och kan hjälpa till att hitta en ny behandlingsstrategi somförhindrar resistens och återfall i neuroblastom. Ytterligare studier behövs emellertid föratt validera effektiviteten och säkerheten för dessa lovande läkemedel hos neuroblastompatienter.