This paper will discuss whether you can detect a possible alteration in views of archaeological artefacts during the 1900’s until 2014 by local history societies and what their views are today. It will also discuss other aspects that can have contributed to potential changed views on the artefacts. The other aspects that will be investigated are heritage conservation, politics, museums/policies and disposal of archaeological artefacts. This paper will also discuss the Swedish definition of the concept “archaeological artefacts”, and if newspapers have contributed to a different view of archaeological artefacts. The conclusions of this paper are that local history societies have different views of archaeological artefacts, but not all of them have a changed view and some of them have similar views to other history societies. One more thing detected might be a drift between the public and the archaeologists which may have been affected by politics? These aspects have contributed to a different view but in different ways and not always at the same time. Newspaper have been a contributor to changed views because they spread information that is not always correct or fair and therefore misguide the general population – for example the definition of an archaeological artefact. Disposal of archaeological artefacts does not happen as often in Swedish museums as newspaper articles make it seem and the local history societies do not approve of disposal but concede that if it must happen, albeit with good documentation. A final conclusion is that things change when time passes, and so do views and opinions, but not always as much as one may think.

I denna studie har hembygdsföreningar studerats utifrån deras roll inom besöksnäringen. Mer specifikt har två hembygdsföreningar i Värmland jämförts med varandra. Detta för att kunna se vilka utmaningar som finns, samt på vilka sätt historia förmedlas för att locka besökare. Mitt syfte har varit att studera hembygdsföreningars utmaningar och möjligheter för att positionera sig på besöksnäringens arena med hjälp av strategier för att förmedla kulturarv. Studien bidrar då till en ökad förståelse av kulturarvsturism och hembygdsföreningar. Mina frågeställningar har grundat sig i att ta reda på hembygdsföreningars generella utmaningar inom besöksnäringen och vad som krävs för att de ska kunna bli en starkare aktör inom besöksnäringen. De har även handlat om hur hembygdsföreningar fokuserar på att locka besökare och vilka strategier som kan stärka verksamheternas utveckling. Studien tar upp viktiga begrepp som kulturarv, ekomuseum, storytelling och evenemang som är kopplade till hembygdsföreningars verksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med respondenter från hembygdsföreningar och offentliga organisationer, vilket även kompletterats med innehållsanalys från flera av respondenternas hemsidor och dokument. Datainsamlingen har genererat information om hur hembygdsföreningar arbetar med sina verksamheter samt hur offentliga organisationer samverkar med hembygdsföreningarna på olika sätt. Jag har utgått ifrån en tematisk analys för att kunna se närmare på mönster, likheter och skillnader i hembygdsföreningarnas verksamheter. Resultatet av min studie visar att Brunskogs- och Kristinehamns & Varnums hembygdsföreningar har både likheter och skillnader i hur dem arbetar. Brunskog har många fördelar av att de är en större förening i jämförelse med Kristinehamns & Varnum. Däremot står alla hembygdsföreningar inför liknande utmaningar. Studien visar att det ideella arbetet är utmanande då det är svårt att locka nya medlemmar samt att kunna utveckla hembygdsgårdarna, med brist på resurser. De människor som är främst involverade inom hembygdsföreningarna är äldre människor, vilket gör att föreningarna har en sämre digital närvaro och en sämre kännedom i samhället. Främst är det yngre människor som inte känner till hembygdsföreningar, men de behövs för att kunna fortsätta bevarandearbetet och bidra med nya kunskaper. Studien visar även att beroende på hembygdsföreningars resurser och kunskaper lockas besökare på flera olika sätt. Marknadsföring, storytelling och evenemang är viktiga strategier i att locka besökare. Strategierna utvecklar även hur kulturarv förmedlas. / In this study, local community associations have been studied based on their role in the hospitality industry. More specifically, two local community associations in Värmland have been compared with each other. This is to be able to see what challenges there are, and in what ways history is conveyed to attract visitors. My purpose has been to study the challenges of local community associations and opportunities to position themselves in the arena of the hospitality industry with the help of strategies for communicating cultural heritage. The study then contributes to an increased understanding of cultural heritage tourism and local associations. My questions have been based on finding out the local challenges of local community associations in the hospitality industry and what is required for them to be able to become a stronger player in the hospitality industry. They have also been about how local associations focus on attracting visitors and what strategies can strengthen the development of the businesses. The study addresses important concepts such as cultural heritage, eco-museum, storytelling and events that are linked to the activities of local associations. The study was conducted through qualitative interviews with respondents from local associations and public organizations, which was also supplemented with content analysis from several of the respondents' websites and documents. The data collection has generated information about how local associations work with their activities and how public organizations collaborate with local associations in different ways. I have started from a thematic analysis to be able to take a closer look at patterns, similarities and differences in the activities of the local associations. The results of my study show that Brunskogs- and Kristinehamns & Varnums local associations have both similarities and differences in how they work. Brunskog has many advantages in that they are a larger association in comparison with Kristinehamns & Varnum. However, all local associations face similar challenges. The study shows that the non-profit work is challenging as it is difficult to attract new members and to be able to develop the homesteads, with a lack of resources. The people who are mainly involved in the local community associations are older people, which means that the associations have a poorer digital presence and a poorer knowledge of society. It is mainly younger people who do not know about local associations, but they are needed to be able to continue the conservation work and contribute with new knowledge. The study also shows that depending on the resources and knowledge of local community associations, visitors are attracted in several different ways. Marketing, storytelling and events are important strategies in attracting visitors. The strategies also develop how cultural heritage is conveyed.

<p>A study of the generations problematic in museums of work and local folklore societies, principally run through volunteer work. Illustrative examples are Ödestugu local folklore society and Husqvarna Factory Museum in Småland (Sweden). The empirical study consists of interviews with active people and inquiry among societymembers and workers at the factory. An analysis of interest, engagement and the view of the future is made and concepts like professionalisation and change are discussed. By way of conclusion the coming generation problem is discussed in relation to professionalisation, the historical development, volunteer work, economy and national projects.</p> / <p>En undersökning av återväxten inom arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar, vilka främst drivs utifrån ideellt arbete. Fallstudier är Ödestugu hembygdsförening och Husqvarna Fabriksmuseum i Småland. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med aktiva samt enkätundersökningar bland föreningsmedlemmar och fabriksanställda. En analys av intresse, engagemang och synen på verksamheternas framtid sker utifrån begrepp som professionalisering och förändring. Avslutningsvis diskuteras återväxtproblematiken i relation till professionalisering, den historiska utvecklingen, ideellt arbete, ekonomi och nationella projekt. </p>

A study of the generations problematic in museums of work and local folklore societies, principally run through volunteer work. Illustrative examples are Ödestugu local folklore society and Husqvarna Factory Museum in Småland (Sweden). The empirical study consists of interviews with active people and inquiry among societymembers and workers at the factory. An analysis of interest, engagement and the view of the future is made and concepts like professionalisation and change are discussed. By way of conclusion the coming generation problem is discussed in relation to professionalisation, the historical development, volunteer work, economy and national projects. / En undersökning av återväxten inom arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar, vilka främst drivs utifrån ideellt arbete. Fallstudier är Ödestugu hembygdsförening och Husqvarna Fabriksmuseum i Småland. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med aktiva samt enkätundersökningar bland föreningsmedlemmar och fabriksanställda. En analys av intresse, engagemang och synen på verksamheternas framtid sker utifrån begrepp som professionalisering och förändring. Avslutningsvis diskuteras återväxtproblematiken i relation till professionalisering, den historiska utvecklingen, ideellt arbete, ekonomi och nationella projekt.