Att avsluta sin föräldraledighet och låta sitt barn börja på förskolan kan väcka mycket känslor. Då förälderns trygghet påverkar barnet är det centralt att både föräldrar och barn får det stöd de behöver under inskolningen. Det finns framför allt två inskolningsmetoder, den traditionella och den föräldraaktiva. Genom observationer och sökning av forskning inom området har vi studerat och analyserat den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Barns samspel med sin omgivning och pedagogernas tillvägagångssätt och hantering av inskolning samt miljöns påverkan har stått i fokus för vår studie. De teoretiska perspektiv som vår undersökning bygger på är huvudsakligen anknytningsteori, där Trygghetscirkeln ligger som grund för analys av barnens beteende och omsorgsetik som grund för pedagogernas agerande.Resultatet för vår studie visade att Trygghetscirkeln kunde läsas av under alla de tre inskolningar vi observerade oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av förskola. De barn som deltog i vår undersökning var nyfikna och utforskande omgivningen, först tillsammans med sin förälder och sedan själva. Under det egna utforskandet återvände barnet till sin förälder för en kram eller lite lek för att sedan utforska vidare, men redan efter ett par dagar skedde återkopplingen mellan barnet och vårdnadshavaren endast med ett leende eller bara en bekräftande blick. Detta tolkade vi som att föräldern bekräftade att hen vara närvarande och fanns där för sitt barn om barnet skulle behöva hjälp med något. Undersökningen visade att pedagogernas handlande var av stor betydelse. När en pedagog var närvarande och bekräftade ett barns behov kunde vi se att barnet visade anknytningsbeteenden gentemot pedagogen. Vi kunde även se att pedagogernas förhållningssätt påverkade föräldrarna till de barn som skolades in, på så sätt att även föräldrarna var i behov av omsorg och bekräftelse. Detta för att kunna känna den trygghet som krävs för att barnet ska påverkas positivt. När pedagogerna erbjöd föräldrarna ett lyhört samspel och lugna dialoger kunde vi tolka dem som mer bekväma i verksamheten vilket i sin tur, enligt vår tolkning ledde till att barnen kändes mer ivriga att utforska omgivningen. Även miljön hade i vår studie en stor påverkan på barnens inskolningsprocess för att kunna erbjuda inkludering och bidra till en gemenskap.