Bakgrund Bakgrunden belyser den forskning som finns kring förskolans verksamhet och läroplanens historia, vad har lett fram till de styrdokument som förskolan ska gå efter. Studierna som behandlats tar alla upp olika delar av verksamheten men tar alla upp läroplanen och hur den påverkar. Syfte Syftet med denna undersökning var att ta reda på verksamma pedagogers attityder kring den reviderade läroplanen för förskolan. Frågeställningar Ser pedagogerna möjligheter eller problem med att arbeta med den reviderade läroplanen? Har det någon betydelse när pedagogerna började sin verksamma bana? Metod Studien är kvantitativ och är i form av en enkätundersökning. Det delades ut 41 enkäter varav 35 kom in under insamlingen. Alla respondenter är verksamma inom förskolan som pedagoger där vi inte frågade efter utbildning. Resultat Vad som kunde utläsas av resultatet var att pedagogerna ser läroplanen som ett bra stöd i verksamheten men att den samtidigt bidrar till en ökad stress då många strävansmål ska arbetas mot. Då vi frågade efter årtionde som de startade sin verksamma bana trodde vi att detta skulle påverka resultatet men vi såg inga större skillnader mellan respondenterna.

Sammanfattning Den här studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturellt perspektiv där vi inriktat oss på omsorg, undervisning och lärande och hur dessa begrepp tolkas och upplevs av förskollärare när det handlar om att se omsorgen som en grund för ett lärande. Vi har även undersökt förskollärarnas resonemang kring begreppet Edu-care och hur de uppfattar detta i förskolan. De informanter som ingår i studien är utbildade förskollärare. Den kvalitativa metoden som vi har använt oss av är strukturerade intervjuer som transkriberats för att sedan kunna analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Utifrån en tematisk analys visas hur omsorgen ses som en grund för trygghet och att tryggheten är en grund för att barnet ska kunna ta till sig undervisning som leder till ett lärande. Vad gäller begreppet Edu-care så har de visat sig att informanterna har kunskap om innebörden av detmen inte kopplat det till själva begreppet. Förskollärarnas uppfattning vad gäller omsorg är att det har ett tvådelat syfte, dels att tillgodose behov, dels att bry sig om. Vidare framkommer det att informanterna ser ett behov av att koppla lärande till omsorg vid rutinsituationer. Informanterna ser även en möjlighet att se barnens behov och önskningar genom att bry sig om barnet. Det framkommer också en rädsla hos informanterna att omsorgen skyms undan bakom lärandet i förskoleundervisningen. / Abstrakt This study is a qualitative study with a socio-cultural perspective where we focused on care, teaching, and learning and how these concepts are interpreted and experienced by preschool teachers when it comes to seeing care as a basis for learning. We also examined the preschool teachers' reasoning about the concept of Edu-care and how they perceive this in a preschool context. The informants included in the study are trained preschool teachers. The qualitative method that we have used is structured interviews that have been transcribed in order to then be analyzed from a socio-cultural perspective. With the help of thematic analysis, it has emerged that care is seen as a basis for secure attachment and that the child feels secure. The informants describes that this is a basis for the child to be able to absorb teachings that leads to learning. As for the concept of Edu-care, they have shown that the informants know the meaning of the word but have not linked it to the concept itself. The preschool teachers' perception regarding care is that it has a twofold purpose, partly to meet needs, partly to care. Furthermore, it appears that the informants see a need in linking learning to care in routine situations. The informants also see an opportunity to see the children's needs and wishes by caring for the child. There is also a fear among the informants that the care is hidden behind the learning in preschool teaching.

Syftet med studien är att studera pedagogers olika förhållningssätt gentemot barn och hur barn i sin tur kan agera utifrån hur de blir be bemötta av pedagoger i förskolan. Problemställningen i studien är att barn kan bli påverkade av pedagogers förhållningssätt och som kan leda till svårighet i barns kommunikation och relationer till andra individer. Metoden utgår från observationer och intervjuer där två pedagoger förhåller sig olika till barnen. Resultatet av studien visar hur pedagogernas olika förhållningssätt påverkar barnen i deras relation till andra individer.Textens fokus utgår från relationen mellan pedagog och barn samt barn och barn med teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Relationell pedagogik innebär att det är kommunikationen och mötet mellan individer som är centralt i utveckling av kunskap och färdigheter. Centrala begrepp i studien är attunement, relationskompetens, relationsnät, omsorgsetik och edu-care. Studien är ingen guide till hur den ”rätta och goda ” pedagogen förväntas vara utan för att påvisa hur pedagogers olika förhållningssätt kan påverka barns relation och kommunikation med varandra.

Syftet med studien är att studera, diskutera och analysera både om och på vilka sätt elever på fritidshem i större städer har likvärdig tillgång till material. Vi har använt oss av kvalitativ metod och har genom intervjuer samlat data. Datan har analyserats med utgångspunkt i sociokulturell teori och habitus. Vi fann att även om olika fritidshem har drastiskt olika mängder material finner lärarna det tillräckligt. Det finns god koppling mellan materialet på fritidshem och de intressen som eleverna presenterar. Lärares egna intressen och de populäraste aktiviteterna på fritidshemmet har störst påverkan på vilket material som köps in.