ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion. / <p>141005</p>

Studiens syfte är att undersöka barnskötares och förskollärares beskrivna förhållningssätt till fysisk närhet mellan pedagog och barn på förskolan. Studien utgår från forskningsfrågorna: Var går gränsen mellan professionell och privat fysisk närhet?, Hur beskriver barnskötare och förskollärare att de förhåller sig till barns behov av fysisk närhet? och Skiljer sig barnskötares och förskollärares beskrivna förhållningssätt åt och vad kan man dra för slutsatser utifrån det?. Studien är kvalitativ och har genom semistrukturerade intervjuer med fem barnskötare och sex förskollärare ämnat besvara forskningsfrågorna. Omsorgsetiken är den teoretiska utgångspunkten i studien och resultaten har analyserats utifrån begreppen omsorgsgivare, omsorgstagare, omsorgsrelation och lyhördhet. Resultaten visar att professionell fysisk närhet ansågs hos samtliga barnskötare och förskollärare vara något som sker på barns villkor. Barnskötare uttryckte att de utgick från barns individuella behov av fysisk närhet medan förskollärare utgick från barngruppens behov. Barnskötare och förskollärare anser att det främst är pedagogen som behöver sättagränser för när den fysiska närheten går över en gräns och blir för privat. Barnskötare beskrev att en gräns går vid att lyfta barn och förskollärare beskrev att en gräns går vid att pussa barn.Barnskötarna tolkar att barn har ett stort behov av fysisk närhet. Förskollärarna tolkar att barn har ett behov när barnen initierar kontakt med dem. Både barnskötare och förskolläraretolkar att barn har ett behov av fysisk närhet när de söker tröst. Resultatet visar därmed att barnskötarna och förskollärarna i studien uttrycker både liknande och skilda förhållningssätt. Vår slutsats utifrån resultatet blev att barnskötarnas och förskollärarnas olika förhållningssätt till fysisk närhet kunde kopplas till deras skilda utbildningar och eventuellt även till att de tolkade begreppet fysisk närhet olika.

Varje år föds det drygt 1000 barn i Sverige med hjärtfel och även om det finns en stor variation i svårighetsgrad kräver en betydande del kirurgi som spädbarn. När ett barn föds med hjärtfel kan det innebära att spädbarnet direkt efter födseln separeras från föräldrarna för vård vilket riskerar att störa relationen mellan barn och föräldrar. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att stödja relationen mellan barn och föräldrar när barnet föds med hjärtfel intervjuades sju sjuksköterskor med erfarenhet av barnhjärtsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera insamlad data. Innehållsanalysen genererade tre kategorier, att vara förälder på sjukhus, barnens (bristande) tillgång till sina föräldrar samt att stärka föräldrars självförtroende i skapandet av relationen. Att vara förälder på sjukhus innebär en trygghet i att barnet får vård men samtidig rädsla och oro inför det sjuka och vad det kan innebära. Att lära känna sitt barn blir svårare under omständigheterna, den fysiska närheten begränsas och föräldrarna riskerar att förlora sin föräldraroll. Sjuksköterskans uppgift blir att vårda både barn och föräldrar med hänsyn till föräldrarnas individuella förutsättningar. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskan med sin unika kunskap om betydelsen för barnet av samspelet och relationen kompletterar stödet till familjerna.

På en aktivitetsbaserad arbetsplats har anställda inga bestämda arbetsplatser vilket gör att medarbetare från olika enheter kan arbeta nära varandra, medan de från samma enhet kan behöva arbeta längre ifrån varandra på grund av platsbrist. Vidare har denna kontorsmiljö en inverkan på anställdas personliga integritet då ljud lätt sprider sig i öppna kontorslandskap. Detta kan påverka medarbetarnas koncentrationsförmåga. Studien undersöker med hjälp av en analysmodell hur balansen mellan fysisk närhet och personlig integritet på aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar anställdas individuella arbete, samarbete och samverkan. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med semikonstruerade intervjuer med anställda på aktivitetsbaserade arbetsplatser. Resultaten visar att egenskaperna i denna kontorsmiljö har en påverkan på medarbetarnas arbetsförhållanden. Detta mynnar ut i studiens slutsats som belyser att denna kontorsmiljö har en övergripande negativ effekt på anställdas individuella arbete men kan skapa både positiva och negativa konsekvenser för samarbete och samverkan.