ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion. / <p>141005</p>

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och öka kunskap om den tudelade yrkesroll som lärare mot fritidshem med läraruppdrag, i detta fall idrottslärare, ställs inför. Uppsatsen är skriven i essäform där jag, genom att beskriva faktiska exempel från mina arbetslivserfarenheter, belyser att den tudelade yrkesrollen föder en mellanposition. Den första situationen jag beskriver handlar om den irritation som skapas hos en förälder när jag inte hinner återkoppla att hennes dotter har råkat ut för en incident under idrotten, därför att planerings- och reflektionstid inte hinns med i mitt läraruppdrag. I den andra situationen belyser jag problematiken med att inte lyckas nå fram till elever som bråkar på fritidshemmet eftersom jag inte har medverkat i deras klassrum under skoldagen utan befunnit mig i idrottssalen med olika klasser. Och det sista exemplet handlar om en missnöjd pappa som vill få återkoppling kring hur hans barns dag har varit, även här för att jag inte har följt eleven under dagen.  Genom ett djupdyk i dessa exempel från min arbetslivserfarenhet reflekterar jag över hur det fritidspedagogiska uppdraget påverkas av min tudelade yrkesroll, där jag arbetar som idrottslärare på förmiddagen och i fritidshemmet på eftermiddagen. Reflektionsdelen är uppdelad i tre delar – Praktisk kunskap, Mellanpositionen och Den tredjerollen som uppstår. Vidare lyfter jag min egen självbild och hur den påverkas av detta dilemma.

Studien syftar till att studera hur olika personalkategorier inom skolan beskriver sina arbetssätt vad gäller elever som riskerar att misslyckas på i högstadieskolor. De personalkategorierna som är i fokus i studien är lärare, kurator, sjuksköterska, specialpedagog och socialpedagog. Frågeställningarna framhäver att få kunskap rörande hur de olika personalkategorierna arbetar i skolan för att stödja eleverna som upplevs kan misslyckas i skolan, vilka faktorer som kan främja eller hindra en positiv skolprestation samt hur samarbetet och samverkan upplevs utifrån de olika personalkategoriernas perspektiv. För att uppnå studiens syfte och frågeställningarna, genomförs en kvalitativ studie med sju olika respondenter. Studien kopplas till Bronfenbrenners teori om utvecklingsekologin och hur olika nivåer påverkar barnet. I resultatet redovisas det att de olika personalkategorierna har arbetsområden inom deras jurisdiktioner samt hur de kompletterar varandra i en skola, där samverkan och samarbete förtydligas. Det redogörs även om olika faktorer som främjar och hindrar goda skolprestationer. Studiens viktigaste slutsatser är att miljön, positiv förväntan samt trygghet på skolan påverkar elevernas prestationer.

Syfte: Studien syftade till att undersöka nyutexaminerade kvinnliga sjuksköterskors upplevelser avseende rondsituationen och arbetsledarrollen.   Metod: Kvalitativ deskriptiv studie. Åtta semi- strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys.   Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera ronden och rollen som arbetsledare. Trots sitt omvårdnadsansvar upplever sjuksköterskan att omvårdnaden prioriteras ner och att mer tid går till att fördela och utföra läkarordinationer i det dagliga arbetet. På arbetsplatserna saknas rondstruktur och praktisk vägledning i hur en rond ska gå till, vilket även upplevs som bristfälligt under utbildningens gång. Det finns otillräcklig kunskap och tid för att förbereda sig för en rond på bästa sätt. Sjuksköterskorna har olika upplevelser, både negativa och positiva, av den kommunikation som finns med läkare under rondsituationer. Att arbetsleda är svårt dels på grund av utbildningens otillfredsställande förberedelser och dels på grund av svårigheterna att som ny personal på arbetsplatsen förväntas ta kommando och för första gången leda en annan yrkesgrupp.   Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera rondsituationer på grund av bristande struktur samt problematik i rollen som arbetsledare för omvårdnaden. Kommunikation och samarbete mellan läkare och sjuksköterska har stor betydelse för rondens utgång. Omvårdnad upplevs generellt vara nedprioriterat i förhållande till medicinsk vetenskap. / Objective: The study aims to examine newly qualified female nurses' experiences regarding the ward round and leadership role.   Method: Qualitative descriptive study. Eight semi-structured interviews were conducted and analyzed using content analysis.   Results: Graduate nurses are experiencing difficulties in managing the round and the leadership role. Despite their nursing responsibilities they experience a lack of priority in nursing, and that most time is spent to distribute and perform medical prescriptions in their daily work. The workplace has no structure and practical guidance regarding rounds, which is also perceived as deficient during the education. There is insufficient knowledge and time to prepare for a round in the best way. The nurses have different experiences, both positive and negative, of the communication with doctors during round situations. The leadership role is difficult partly because of inadequate preparation and training. Also because of the difficulties in which the newly graduated nurse in the new workplace is expected to take command, and for the first time take the lead of a different profession.   Conclusion: Newly graduated nurses are experiencing difficulties in managing the ward round due to lack of structure as well as problems in the leadership role of nursing. Communication and cooperation between doctors and nurses are of great importance for the round outcome. Nursing is generally perceived to not be prioritized in relation to medical science.

Studien berör området kommunikation i särskolan, hur det hanteras och tar sig uttryck i ett sammanhan i särkolemiljö. Denna studie syftade till att öka kunskapen och undersöka hur arbetet med Alternativ och Kompleterand Kommuniktion (AKK) fungerar i särskolan. Fokus har letat på att beskriva förutsättningar för olika yrkesprofessioner och deras syn på kommunikation och alternativ kommunikation i särskolan. Det finns behov av utforskande av AKK då tidigare forskning gällande dessa yrkeskategoriers syn inom ämnet tycks vara begränsat. Studien är kvalitativ och basers på intrervjuer med rektorer, speciallärar och assistenter. Dessa kom att ofatta olika yrkeskatergorier som arbetar i särskolan och mer individer med intellektuell funktionsnedsättning. Data analyseras med stöd av systemterori och aktivitetsterori. I data analysen framkom fyra olika teman AKK för delaktighet i skolmiljö, AKK ur olika professionsperspektiv, AKK i individperspektiv och AKK möjligheter och hinider. Resultatet av studien har visat på vikten av kunskap inom området AKK. Individens behov av stöd i klassrummet och delaktighet. Rektorns roll som stöd i yrkesprofessionerna för att öka dess kunskap om AKK. De olika kommunikationshjälpmedel som används och vikten av kunkskap för att använda dem på rätt sätt. Både för individen och yrkesprofessionerna. I studien framkom ett relationellt perspektiv på arbetet inom AKK. Det framkom också att den fysiska lärmiljön och lärarens kunskap har stor betydelse för individer med kommuniktionsproblematik. Tilgången till stöd i sin skolgång påverkar individens kunskpsutveckling och sociala samspel. Kunskap om AKK behövs på alla nivåer men främst på samhälls-och organisationsnivå. Studien visar på att förutsättningar av politiker, chefer och rektorer så att dessa individer får det stöd och bemötande de har rätt till.