Syftet med uppsatsen är att undersöka den tolkande aspekten av bibliodrama och vad bibliodrama betyder för en bibeltolkning. Studien omfattar intervjuer med sex stycken bibliodramaledare om bibliodramats hermeneutiska funktion och betydelse.  I resultatet framkommer att den holistiska ansatsen, gruppen och deltagaren som subjekt tillmäts stor betydelse. Bibliodramat ger tillgång till ett brett spektrum av perspektiv. Det framkommer också att det inom bibliodramaaktiviteten sällan finns något uttalat mål att nå en färdig tolkning eller förståelse av den bibeltext gruppen arbetar med. Därför bör bibliodrama främst ses som ett bidrag till en större tolkningsprocess som även inkluderar andra skeenden och metoder. Bibliodramat är i sig ett utforskande av själva tolkningsprocessen.

Ändamålet med föreliggande rapport har varit att undersöka hur fem församlingar från Svenska kyrkan och fem församlingar för romersk-katolska kyrkan framställer sin bibelsyn på sina hemsidor. För att besvara ändamålet har rapporten brutits ner till två frågeställningar där en undersökning kring hur församlingarna yttrar sin bibelsyn på sina hemsidor har gjorts. Den andra frågeställningen syftade till att kategorisera församlingarna enligt några givna påstående om bibeltolkning. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av ett kodningsschema utförts på materialet hämtat från församlingarnas hemsidor. Studien förhåller sig till tidigare forskning inom området bibeltolkning, bland annat Andrew Villages The Bibel and the Lay People och på teoretiska begrepp som biblisk hermeneutik och uppenbarelsen. Resultatet visade att församlingarna från Svenska kyrkan uttryckte en mer symbolisk tolkning av Bibeln, att Bibeln var skriven av människor och tog sällan upp gudomliga faktorer. Församlingarna från den romersk-katolska kyrkan framställde Bibeln oftare som Guds ord och som en källa till sanning. Resultatet från denna undersökningen korrelerar till viss del med resultat från Villages forskning, som tillika visade att katoliker till större del ser Bibeln som Guds ord än vad protestanter gör.

Lars Levi Laestadius (1800-1861) was active as a priest in the Swedish church in the northernmost parts of Sweden. After experiencing a transformative and life-changing spiritual breakthrough, which he himself has later called his rebirth and the moment when he received a living faith, he came to gather large audiences and give rise to a revival movement, which still bears his name today. Although Laestadius was active as a priest, he sharply criticized many conditions in the contemporary church. The purpose of this essay has been to investigate whether, and if so how, this criticism as presented in his sermons and writings can be linked to his Bible use, i.e. his reading and interpretation of the Bible and the authority he gives the Bible. For my study, I have closely read a large number of his extant sermons and published writings. The study also briefly summarises the central elements of Laestadius' theology, as well as what he perceives to be the Church's main mission. The study shows how his criticism is based on his use of the Bible and also how, through a far-reaching allegorical interpretation of the Bible, he uses different texts from both the Old and the New Testaments in his argumentation.

<p>Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology. It also affects the view of church formation and leadership as well as bible interpretation and the concept of sacramentality. The paper traces the pervasive consequence in this thinking.</p>

Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology. It also affects the view of church formation and leadership as well as bible interpretation and the concept of sacramentality. The paper traces the pervasive consequence in this thinking.

<p>Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. De samfund som studerats i arbetet är Jehovas vittnen och Sjundedagsadventisterna. Jehovas vittnen representerar ett samfund med stark tro till att Daniel själv skrev boken under sin livstid och att boken är en profetisk text. Sjundedagsadventisterna representerar i sin tur ett samfund där de ser på Daniels bok som en apokalyptisk text som berättar om den sista tiden. De är i huvudsak intresserad av det textstycke där Jesus återkomst avslöjas.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det ur ett religionsvetenskapligt perspektiv ter sig klart att Daniels bok inte skrevs av honom själv utan av flera olika författare. Detta skulle betyda att boken är en apokalyptisk text. Jehovas vittnen har många egna teorier där de anser sig bevisa motsatsen men av de teorier som redovisas i studien finns ingen som håller när de skärskådas mot bibeln.</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Nilsson".

Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text. Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. De samfund som studerats i arbetet är Jehovas vittnen och Sjundedagsadventisterna. Jehovas vittnen representerar ett samfund med stark tro till att Daniel själv skrev boken under sin livstid och att boken är en profetisk text. Sjundedagsadventisterna representerar i sin tur ett samfund där de ser på Daniels bok som en apokalyptisk text som berättar om den sista tiden. De är i huvudsak intresserad av det textstycke där Jesus återkomst avslöjas. Resultatet av undersökningen visar att det ur ett religionsvetenskapligt perspektiv ter sig klart att Daniels bok inte skrevs av honom själv utan av flera olika författare. Detta skulle betyda att boken är en apokalyptisk text. Jehovas vittnen har många egna teorier där de anser sig bevisa motsatsen men av de teorier som redovisas i studien finns ingen som håller när de skärskådas mot bibeln. / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Nilsson".