No description available.

Det finns i dagens läge ingen enhetlig kommunikationsmodell som styr hur informationsutbytet kan ske mellan myndigheter och entreprenörer i samband med tillståndsprocessen i byggprojekt. I dagens byggbransch kan kommunikationen mellan entreprenörer och berörda myndigheter i ett byggprojekt, upplevas som bristande i somliga fall med avseende på vilken information som ska utväxlas, i vilket format, under vilka tidsramar samt under vilka handläggningstider. Huvudsyftet med studien är att försöka kartlägga brister som förekommer i kommunikationen i samband med tillståndsprocessen samt föreslå åtgärder för hur dessa kan minimeras. Myndigheternas samt entreprenörernas åsiker och synpunkter av kommunikationen kommer att utgöra ett underlag för studiens slutsatser.Metoderna som har används i samband med faktainsamling är kvalitativa och utgörs huvud-sakligen av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt fallstudier. Huvudtanken bakom användning av flera datainsamlingsmetoder är att få en god validitet i studien samt få en verklighetsförankrad bild av kommunikationsfrågan i samband med en tillståndsprocess i bygg-projekt. Swim lane-metoden används i studien vid analysering av tillståndsprocessen samt för att presentera en kommunikationsmodell som kan användas för att underlätta ansökning av tillstånd för aktörer i byggbranschen. För att kunna analysera tillståndsprocessen mer i detalj, väljs bygglov som analyseringsobjekt. I studien görs sammanlagt sju intervjuer där fyra är på myndighetssidan och tre är på entreprenörssidan. Utöver intervjuerna görs tre deltagande observationer samt flera projektbesök i samband med fallstudierna.Kommunikationen kan idag ske på olika sätt beroende på vilken kommun ett byggprojekt genom-förs i och kan skilja sig i både tillvägagångssättet och handläggningstiderna. Orsaker till en bristande kommunikation från myndigheternas sida i samband med tillståndsprocessen i bygg-projekt, kan bero på hög arbetsbelastning hos myndighetsanställda samt personalbrist. Vissa tillstånd som till exempel det som berör belamring av allmänna ytor i samband med projekt-utförandet, kan ha långa beslutsvägar där flera myndigheter är inblandade vilket är en orsak till onödiga förseningar i beslutsfattandet.Det pågår idag en övergång i tillståndsprocessen från att ansökning och handläggning sker i pappersformat till en heldigitaliserad tillståndsprocess. Olika kommuner har kommit olika långt i digitaliseringsprocessen. För att kunna effektivisera tillståndsprocessen i byggprojekt, kan digitaliseringen nyttjas i större grad än det som görs idag. Exempel på digitala åtgärder som kan gynna tillståndsprocessen är implementering av automatiserade kommunikationsverktyg som möjliggör uppdatering av ärendets status. Entreprenören ges därmed möjlighet att kunna kommunicera med myndigheter samt komplettera eventuella brister med kort varsel. Implemen-tering av BIM i framtida tillståndsprocesser kan underlätta handläggningsproceduren för myndig-heternas del genom att möjliggöra smidiga kontroller i samband med granskning av ärendet som exempelvis kollisionskontroller eller kontroller av bärighets- och energiberäkningar. / In today's construction industry, communication between contractors and authorities in connection with the authorization process can seem to be unsatisfying. There is currently no unified communication model that could lead the exchange of information between authorities and contractors in construction projects. The main purpose of the study is to identify which shortcomings in communication process are common and suggest actions to minimize them. The opinions of the authorities and the contractors in connection with the communication aspect will provide a basis for the conclusions of the study. The methods used in collecting the results of the study are qualitative and consist of semi structured interviews, participatory observations and case studies. The main idea behind the use of multiple data collection methods is to get a good validity in the study as well as to get a reality-based image of the communication in connection with the authorization process in the building works. The swim lane-diagram method is used to analyse the communication process as well as to present a reliable model that can be used as a basis of various actors in the construction industry when applying for building permissions. Causes for shortcomings of communication by the authorities may be due to high workload of government workers and staff shortages. Communication can now happen in different ways depending on which municipality a building project is carried out in. There is currently a transition in the authorization process from application and processing in paper format to a digitized process. In order to streamline the state process in building projects. Digitization can be used to a greater level than what is being done today. Example of digital measures that can benefit the state process is implementation

I och med den hållbara omställningen kommer Sveriges elbehov fortsatt att öka, och vindkraften har konstaterats vara en ekologiskt hållbar källa till förnyelsebar energi - som kan användas för att möta detta behov. Men i etableringsprocessen för vindkraft finns många parametrar som ska vägassamman och kommunernas godkännande är en avgörande faktor.Miljöbalken säger nämligen att kommunen har rätt att nyttja ett veto i beslutsfattande gällande vindkraftsetableringar, som alltså ger dem möjligheten att säga nej till vindkraftsetableringar. Avsaknaden av detta godkännande, så kallat kommunala tillstyrkan, har under senaste åren vart den främsta orsaken till att vindkraft inte får tillstånd för etablering. I studien har kommunstyrelsens ordförande i 150 kommuner blivit tillfrågade att svara på om kommunen valt att inte tillstyrka vindkraft eller sagt direkt nej till etablering. Utifrån detta har de främsta anledningarna till varför kommunerna väljer att inte tillstyrka vindkraft kartlagts och många gånger är bedömningen av tillstyrkan baserad på lokal opinion eller frågor om naturvärden och friluftsområden – frågan är om det verkligen är frågor sombör ligga på kommunens bord att bedöma lämpligheten kring och vad kommunerna vinner på att faktiskt tillstyrka vindkraftsetableringar / Along with the sustainable transition, Sweden's need for electricity will continue to increase, and wind power has been found to be an ecologically sustainable source of renewable energy - which can be used to meet this need. But in the establishment process for wind power, there are many parameters that must be weighed together, and the municipalities' approval is a decisive factor. The Environmental law states that the municipality has the right to use a veto in decision-making regarding wind power installations, that gives them the right to stop wind power projects. The lack of this approval, so-called municipal approval, has in recent years been the main reason why wind power does not receive permission for establishment. In the study, the chairman of the municipal board in 150 municipalities was asked to answer whether the municipality chose not to endorse wind power or said outright no to establishment. Based on this, the main reasons why the municipalities choose not to endorse wind power have been mapped and many times the assessment of the support is based on local opinion or questions about natural values and outdoor areas - the question is whether is these are really questions that should be on the municipality's table to assess the suitability of and what the municipalities gain from actually supporting wind power installations. / <p>2023-06-02</p>

Den nuvarande prövningsordningen för bearbetningskoncession bygger på ett system där Bergsstaten bedömer företrädesrätt till mineral och mark- och vattenområden. Prospektören måste senare ansöka om miljötillstånd enligt miljöbalken. Problem uppstår när de parallella prövningarna kolliderar med EU:s skydd för utpekade arter och livsmiljöer (Natura 2000). Risken med att vid ett tidigt skede i processen ansöka om Natura 2000-tillstånd är att man behöver söka nytt tillstånd senare i processen, detta om gruvverksamhetens omfattning och miljöeffekter inte var fullt klarlagda vid det första ansökningstillfället. Dessa omständigheter har resulterat i en rättsosäkerhet och att färre gruvor etableras. Arbetet har tagit utgångspunkt ifrån analyser av gällande rätt och har genom en rättsdogmatisk metod syftat till att redogöra för förutsättningarna för att erhålla bearbetningskoncession. Vidare har arbetet avsett att undersöka när i prövningsprocessen ett Natura 2000-tillstånd behöver sökas samt vilka kriterier som behöver vara uppfyllda för att erhålla tillståndet. De parallella prövningarna samt nuvarande prövningsordning har blivit ett problem som givit upphov till ett lagförslag som föreslår att ett Natura 2000-tillstånd inte längre ska vara en förutsättning för att erhålla bearbetningskoncession. Natura 2000-tillståndsprövningen ska istället interageras med miljötillståndsprövningen som sker vid ett senare tillfälle. De tilltänkta ändringarna syftar till att effektivisera prövningsprocessen samt bidra till att den ska bli mer förutsägbar och rättssäker, detta i sin tur antas leda till att investeringsviljan ökar. Lagändringen antas inte leda till några negativa effekter på miljön eftersom en koncession inte per automatik innebär tillstånd att starta en gruvverksamhet, den utgör heller ingen garanti för att verksamheten kommer godkännas i slutändan. Kraven på tillstånd enligt miljöbalken kvarstår och lagstiftarens syfte är endast att ändra när i tillståndsprövningen ansökan ska ske.

The world’s energy structure today relies 80 % on fossil fuels, contributing to rising temperatures and a changing climate. Society is built upon heavy energy usage and consumption is forecasted to increase rather than decrease. This implies that today’s energy mix needs thorough reconstruction where renewable energy sources must be a bigger part of the mix. There are well-known and developed green energy solutions that are not being fully exploited by society, where one explanation is the lack of funding possibilities. Therefore, this paper aims to investigate green energy projects to present further insight, integrate the private sector, and increase investments. This is done by interviewing Swedish economic associations investing in wind power to learn about concepts and experiences that can be applied by new investors when entering the green energy market. Our findings revealed that the permit process was the biggest obstacle in establishing wind turbines leading to fewer investing opportunities for private investors. Wind power in Sweden is self-sufficient with various returns hence are in no vital need for support schemes to be economically sustainable. This concludes that the government should focus on improving the permit process rather than promoting renewable energy support schemes to reach their climate goals.

The permitting process is an integral part of the successful expansion of offshore wind and renewable energy in the European Union. Many permit process studies, to date, have focused on limited methods and criteria and have been a comparison of two countries. This thesis was written in collaboration with a steering group’s work on an updated marine synthesis report in the Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency’s joint research programme, Vindval. It compares the permitting process and its effectiveness in 4 EU countries (Germany, Denmark, Scotland, and Sweden) with special emphasis on the acoustic impacts of wind turbine construction. 6 Key criteria that determine the outcome of a successful permit application were analysed: a) permit process maps b) quantity of actors c) consultation times d) ecological and environmental impact e) “planning vs permitting” and e) handling of acoustic impacts on marine mammals. Sweden’s process was found to be the most cumbersome and ineffective among the 4 countries. Germany, Denmark, and Scotland have streamline processes, in part due to the successful employment of a ‘one-stop-shop’ mechanism. It is recommended that Sweden create a similar, singular, and centralized ‘one-stop-shop’ authority that has the power to dictate permitting processes. If the country is to meet its goal of 100% renewable energy by 2040, permitting policy should include: flexible permitting for rapidly changing technology, endorsement of continuous dialog between authorities, a limit on consultation time, the removal or amendment of municipal vetoes, and have clear demarcation of worthwhile explorable zones reserved for offshore wind.