Denna studie har som syfte att undersöka hur väl de med utvecklingsstörning tillgodogör sig den kommunicering som skickas ut vid LSS-beslut. Efter inledningen presenteras utvecklingsstörning, vad det kan innebära för individen samt bedömningskriterier för utvecklingsstörning. Det finns även ett historiskt perspektiv som översiktligt presenterar synsättet på funktionsnedsättningar i Sverige från tidigt 1900-tal fram till inrättandet av LSS. Som teoretiska ramar för studien kommer, för LSS, relevanta lagar och riktlinjer, den medicinska- samt den sociala modellen av funktionshinder presenteras. Studiens resultat grundas på fyra semistrukturerade intervjuer som har analyserats tematiskt. Intervjuerna har genomförts med tre LSS-handläggare samt en god man. Slutligen förs en diskussion kring gode mäns betydelse för de med utvecklingsstörning, mitt fynd när det kommer till kommuniceringsförfarandet samt diskussion utifrån de teoretiska ramarna. Studien avslutas med en slutsats kring att det råder osäkerhet gällande hur väl de med utvecklingsstörning tillgodogör sig kommuniceringen vid LSS-beslut.

Det finns i dagens läge ingen enhetlig kommunikationsmodell som styr hur informationsutbytet kan ske mellan myndigheter och entreprenörer i samband med tillståndsprocessen i byggprojekt. I dagens byggbransch kan kommunikationen mellan entreprenörer och berörda myndigheter i ett byggprojekt, upplevas som bristande i somliga fall med avseende på vilken information som ska utväxlas, i vilket format, under vilka tidsramar samt under vilka handläggningstider. Huvudsyftet med studien är att försöka kartlägga brister som förekommer i kommunikationen i samband med tillståndsprocessen samt föreslå åtgärder för hur dessa kan minimeras. Myndigheternas samt entreprenörernas åsiker och synpunkter av kommunikationen kommer att utgöra ett underlag för studiens slutsatser.Metoderna som har används i samband med faktainsamling är kvalitativa och utgörs huvud-sakligen av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt fallstudier. Huvudtanken bakom användning av flera datainsamlingsmetoder är att få en god validitet i studien samt få en verklighetsförankrad bild av kommunikationsfrågan i samband med en tillståndsprocess i bygg-projekt. Swim lane-metoden används i studien vid analysering av tillståndsprocessen samt för att presentera en kommunikationsmodell som kan användas för att underlätta ansökning av tillstånd för aktörer i byggbranschen. För att kunna analysera tillståndsprocessen mer i detalj, väljs bygglov som analyseringsobjekt. I studien görs sammanlagt sju intervjuer där fyra är på myndighetssidan och tre är på entreprenörssidan. Utöver intervjuerna görs tre deltagande observationer samt flera projektbesök i samband med fallstudierna.Kommunikationen kan idag ske på olika sätt beroende på vilken kommun ett byggprojekt genom-förs i och kan skilja sig i både tillvägagångssättet och handläggningstiderna. Orsaker till en bristande kommunikation från myndigheternas sida i samband med tillståndsprocessen i bygg-projekt, kan bero på hög arbetsbelastning hos myndighetsanställda samt personalbrist. Vissa tillstånd som till exempel det som berör belamring av allmänna ytor i samband med projekt-utförandet, kan ha långa beslutsvägar där flera myndigheter är inblandade vilket är en orsak till onödiga förseningar i beslutsfattandet.Det pågår idag en övergång i tillståndsprocessen från att ansökning och handläggning sker i pappersformat till en heldigitaliserad tillståndsprocess. Olika kommuner har kommit olika långt i digitaliseringsprocessen. För att kunna effektivisera tillståndsprocessen i byggprojekt, kan digitaliseringen nyttjas i större grad än det som görs idag. Exempel på digitala åtgärder som kan gynna tillståndsprocessen är implementering av automatiserade kommunikationsverktyg som möjliggör uppdatering av ärendets status. Entreprenören ges därmed möjlighet att kunna kommunicera med myndigheter samt komplettera eventuella brister med kort varsel. Implemen-tering av BIM i framtida tillståndsprocesser kan underlätta handläggningsproceduren för myndig-heternas del genom att möjliggöra smidiga kontroller i samband med granskning av ärendet som exempelvis kollisionskontroller eller kontroller av bärighets- och energiberäkningar. / In today's construction industry, communication between contractors and authorities in connection with the authorization process can seem to be unsatisfying. There is currently no unified communication model that could lead the exchange of information between authorities and contractors in construction projects. The main purpose of the study is to identify which shortcomings in communication process are common and suggest actions to minimize them. The opinions of the authorities and the contractors in connection with the communication aspect will provide a basis for the conclusions of the study. The methods used in collecting the results of the study are qualitative and consist of semi structured interviews, participatory observations and case studies. The main idea behind the use of multiple data collection methods is to get a good validity in the study as well as to get a reality-based image of the communication in connection with the authorization process in the building works. The swim lane-diagram method is used to analyse the communication process as well as to present a reliable model that can be used as a basis of various actors in the construction industry when applying for building permissions. Causes for shortcomings of communication by the authorities may be due to high workload of government workers and staff shortages. Communication can now happen in different ways depending on which municipality a building project is carried out in. There is currently a transition in the authorization process from application and processing in paper format to a digitized process. In order to streamline the state process in building projects. Digitization can be used to a greater level than what is being done today. Example of digital measures that can benefit the state process is implementation