Digitala spel är ett av dagens största digitala medier där det dagligen släpps nya spel. En av de största spel-genrerna är multiplayer First-Person Shooter (FPS) spel. Inom multiplayer FPS-spel, där kooperativt lagsamarbete spelar stor roll, har det på senare år uppkommit en trend där de flesta av dessa spel innehåller progression system som kan vara direkt skadande för spelets kooperativa upplevelse. Genom att undersöka frågeställningen “Hur kan vi med hjälp av progression system göra moderna FPS-spel mer kooperativa?” har vi försökt ta fram hur spelutvecklare istället kan öka den kooperativa upplevelsen i sina spel. Genom att ha undersökt och diskuterat områden som system, mänsklig motivation samt kooperativ spelteori har vi fått fram belöningspåverkan av en spelares beteende. Med hjälp av vår tidigare forskning har vi grundligt analyserat och brutit ner två av marknadens största titlar inom multiplayer FPS-spel, vi kom fram till att med hjälp av ett genomtänkt progression system kan bidra med ökad fokus på den kooperativa aspekten av dessa spel.

No description available.

<p>I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa är</p><p>bostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k. stopplagen tas bort från och med den 1 juli 2007 vilket möjliggör att ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt kan ske i större utsträckning än tidigare. En del politiker kritiserar detta starkt, de tycker att den ekonomiska klyftan ökar mellan boende och att bostadssegregationen i landet kan öka i och med att mycket av allmännyttans hyreshus blir bostadsrätter. Detta gör det oerhört intressant för oss att undersöka om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt kan vara ett alternativ vid fortsatt</p><p>byggande.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt och att undersöka om den i framtiden kan bli ett komplement till den traditionella hyresrätten. Vidare är syftet att utifrån fastighetsbolagens sida redovisa risker och möjligheter för ett projekt med kooperativ hyresrätt.</p><p>Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer som har genomförts med två fastighetsbolag och två boende på västkusten. Referensram och empiri har kopplats samman för att jämföra och dra slutsatser.</p><p>De båda fastighetsbolagen vi intervjuat ställer sig positiva till den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform, och ser den som ett mindre komplement till den traditionella hyresrätten.</p><p>Men det finns dock vissa problem med formen då speciellt lagstiftningen sätter käppar i</p><p>hjulet. I vår forskning har det visat sig att just bristen på kunskap till största del är anledningen till att få vågar satsa på upplåtelseformen.</p>

<p>Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna.</p><p>Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt. Studien har gett oss en djupare inblick då vi lärt oss mer utifrån vårt yrkesval efter vår tid på lärarutbildningen.</p><p>Personal inom kommunala respektive kooperativa förskolor har intervjuats, även förskolechefen i kommunen. De pedagoger som medverkat arbetar i olika delar av en kommun i södra Norrland.</p><p>Resultatet framgår genom de olika intervjuerna och med tabeller för att enkelt kunna läsa vad som skiljer de olika förskolorna åt. Stor vikt har lagts på vad pedagogerna sagt och även deras uttalanden för att ge en levande bild. Även förskolechefens inlägg lyfts fram.</p><p>Vår slutsats är att tydliga likheter och olikheter finns eftersom pedagogerna arbetar på olika sätt och organisationerna är olika. Det har varit intressant att få genomföra studien eftersom vi har fått ny kunskap för vårt framtida arbete som blivande förskollärare.</p>

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa är bostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k. stopplagen tas bort från och med den 1 juli 2007 vilket möjliggör att ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt kan ske i större utsträckning än tidigare. En del politiker kritiserar detta starkt, de tycker att den ekonomiska klyftan ökar mellan boende och att bostadssegregationen i landet kan öka i och med att mycket av allmännyttans hyreshus blir bostadsrätter. Detta gör det oerhört intressant för oss att undersöka om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt kan vara ett alternativ vid fortsatt byggande. Vårt syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om upplåtelseformen kooperativ hyresrätt och att undersöka om den i framtiden kan bli ett komplement till den traditionella hyresrätten. Vidare är syftet att utifrån fastighetsbolagens sida redovisa risker och möjligheter för ett projekt med kooperativ hyresrätt. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer som har genomförts med två fastighetsbolag och två boende på västkusten. Referensram och empiri har kopplats samman för att jämföra och dra slutsatser. De båda fastighetsbolagen vi intervjuat ställer sig positiva till den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform, och ser den som ett mindre komplement till den traditionella hyresrätten. Men det finns dock vissa problem med formen då speciellt lagstiftningen sätter käppar i hjulet. I vår forskning har det visat sig att just bristen på kunskap till största del är anledningen till att få vågar satsa på upplåtelseformen.

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna. Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt. Studien har gett oss en djupare inblick då vi lärt oss mer utifrån vårt yrkesval efter vår tid på lärarutbildningen. Personal inom kommunala respektive kooperativa förskolor har intervjuats, även förskolechefen i kommunen. De pedagoger som medverkat arbetar i olika delar av en kommun i södra Norrland. Resultatet framgår genom de olika intervjuerna och med tabeller för att enkelt kunna läsa vad som skiljer de olika förskolorna åt. Stor vikt har lagts på vad pedagogerna sagt och även deras uttalanden för att ge en levande bild. Även förskolechefens inlägg lyfts fram. Vår slutsats är att tydliga likheter och olikheter finns eftersom pedagogerna arbetar på olika sätt och organisationerna är olika. Det har varit intressant att få genomföra studien eftersom vi har fått ny kunskap för vårt framtida arbete som blivande förskollärare.

ABSTRACT Titel: Ekonomisk förening – en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i Gävleborg   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ingela Jansson &amp; Maria Stolt   Handledare: Stig Sörling   Datum: 2011 - Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vår utbildning har varit sparsam i förhållande till andra bolagsformer och vår studie har visat på att detta gäller allmänt i samhället. Våra forskningsfrågor är: Vad bidrar till att man väljer att bedriva en ekonomisk förening? Vilka är fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening?   Metod: Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, där fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har även utfört två intervjuer med anställda på två olika banker för att få information om vilka villkoren är för ekonomiska föreningar vid företagsbelåning. Information har samlats in och bearbetats, för att sedan analyserats och är grunden till slutsatsen.   Resultat &amp; slutsats: Vår slutsats är att personer väljer att bedriva en ekonomisk förening för att de vill driva en verksamhet tillsammans med andra och att det personliga ansvaret saknas samt att det inte krävs något startkapital.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att inkludera flera intressenter och därmed få fler fördelar och nackdelar med en ekonomisk förening.   Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag är att vi som författare har belyst ekonomiska föreningar, genom att öka kunskapen om villkoren, för de som vill veta mer om företagsformen.   Nyckelord: Kooperativ, Ekonomisk förening, Demokrati, Medlemmar, Finansiering

Titel: JAK Medlemsbank och räntan – Ett räntefritt alternativ. Nivå: Kandidatnivå. Författare: Anna Amborn och Linda Elgestad. Handledare: Maria Fregidou-Malama. Datum: 2012-06-28. Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera JAK Medlemsbanks syn på det ekonomiska systemet i allmänhet och räntan i synnerhet, samt undersöka om det går att låna pengar utan ränta. Vi belyser också att det finns dolda räntekostnader i det vi konsumerar.Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod och data har främst samlats in genom tre ostrukturerade intervjuer med anställda och engagerade personer inom JAK Medlemsbank. Material till teoriavsnittet har samlats in från databaser, artiklar och böcker. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att JAK Medlemsbank är vad den utger sig för att vara, alltså en räntefri bank. Dock är detta beroende av att ränta definieras som en arbetsfri inkomst dvs. en inkomst som inte täcker några verkliga kostnader. Studien visar att ett lån i JAK Medlemsbank ger en relativt hög månadskostnad vilket också gör att det krävs en hög månadsinkomst för att låna ett större belopp. Förslag till fortsattforskning: Det räntefria alternativet är ett relativt outforskat område vilket ger stora möjligheter till fortsatt forskning. Ett av dessa outforskade områden är räntans andel av priset på en vara. För att utforska detta område anser vi att det krävs mer tid då många företag verkat motvilliga att lämna ut sådan information. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till att samla in information om JAK Medlemsbank, deras ideologi och verksamhet. Den bidrar också till att redogöra för att det finns ett räntefritt alternativ till de konventionella bankerna samt beskriver hur detta alternativ fungerar. Studien ger således en övergripande bild av JAK’s verksamhet samt belyser de nackdelar som räntan medför. Nyckelord: Räntefri, JAK Medlemsbank, ränta, avgift, lånekostnad, kooperativ. / Title: JAK Members bank and the interest rate – An interest-free alternative. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Anna Amborn och Linda Elgestad. Supervisor: Maria Fregidou-Malama. Date: 2012-06-06. Aim: The study aims to investigate and analyze the JAK Members bank view of the economic system in general and the interest rate in particular, and examine if it is possible to borrow money without interest. We also highlight that there is a hidden interest rate in what we consume. Method: The method used is a qualitative method and the data was mainly gathered through three unstructured interviews with employees and involved people in the JAK Members bank. Materials for the theory section were collected from databases, articles and books. Result &amp; Conclusions: The study suggests that JAK Members bank is what they claim to be, that is an interest-free bank. However, this depends on that the interest rate is defined as a work-free income i.e. an income that does not cover real costs. The study also shows that a loan in JAK Members bank will give a relatively high monthly fee which leads to a pretty high required income from the borrower. Suggestions for future research: The interest-free option is a relatively unexplored area which provides significant opportunities for further research. One of those unexplored areas is the interest share of the price of goods. To explore this area, we believe that it takes time because many companies seemed reluctant to disclose such information. Contribution of the thesis: The study has helped to gather information about JAK Members bank, their ideology and activities. It also helps to explain that there is an interest-free alternative to the conventional banks, and describes how this option works. The study thus provides an overall picture of the JAK Bank´s activities and highlights the disadvantages that interest rate brings. Keywords: Interest-free, JAK Members bank, interest rate, fees, loan costs, cooperatives.

I denna kunskapsöversikt kartläggs nio internationella studier som studerar inverkan på kooperativa inlärningsmetoder jämfört med traditionella inlärningsmetoder. Kunskapsöversikten syftar till att vinna kunskap om vad forskningen belyser gällande skillnaden mellan traditionell och kooperativ inlärning inom matematikundervisningen genom att svara på frågeställningarna: 1) Har den kooperativa inlärningsmetoden positiv inverkan på elevernas prestation i matematik och i deras attityd gentemot matematik enligt de studier vi granskat? 2) Vilka fördelar och nackdelar om den kooperativa matematikinlärningen identifieras i dessa studier? Vi kartlägger och analyserar även studiernas forskningsmetoder för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet. Som en röd tråd genom kunskapsöversikten har vi uppmärksammat hur forskare använt olika metoder och olika design i sina studier. För att få en fördjupad förståelse av innebörden av forskares val av metod och design och dess påverkan på resultatet har vi valt att genomföra en fördjupad analys som syftar till att identifiera styrkor och svagheter i studiernas forskningsmetoder samt synliggöra skillnaden mellan metoder. En styrka som identifierats i flertalet studier är de slumpmässiga gruppindelningarna samtidigt ses den ojämna fördelningen i grupperna som en svaghet. Skillnaden i studiernas metoder är att flertalet använt sig av kvasi-experimentell och experimentell design likväl skiljer sig två av studierna åt som använt sig av metaanalys och fallstudie. Den forskning som kartlagts visar att kooperativ inlärning har en positiv påverkan både på elevers prestation och på elevers attityd gentemot matematikämnet i jämförelse med traditionell inlärning. Det är gynnsamt för samarbete mellan klasskamrater och har positiv påverkan på vänskapsrelationer. Ingen av studierna synliggjorde några negativa aspekter av kooperativt lärande. Det skulle vara av intresse att ta reda på vad som kan utmärkas som negativt med denna typ av inlärningsmetod då metoden ännu inte är allmänt vedertagen i lärares undervisning. Ett område för vidare forskning är även att lära mer kring elevers inställning till kooperativt lärande. Utifrån de kartlagda studierna gjorda i andra delar av världen bör det understrykas att det inte går att dra slutsatsen att elever i svenska skolsystemet hade gynnats av detta. Dock stärker den svenska litteraturen i kunskapsöversikten att kooperativa inlärningsmetoder kan tillämpas i den svenska skolan.

<p>Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ.</p><p> </p><p>Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.</p><p>En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna.</p><p> </p><p>Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.</p><p>Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst. Då verksamhetens utveckling påverkas av kooperatörernas rehabiliteringsframgång kan vi inte med säkerhet säga när målet kan nås, men vi ser att det är realistiskt möjligt.</p><p> </p><p>Människor som hamnat utanför arbetsmarkanden kan ses som en samhällsekonomisk belastning. En följdeffekt av ett lyckat socialt arbetskooperativ är att dessa människor istället får möjlighet att vända denna negativa spiral och bidra till samhällsekonomin, inte bara genom att inte längre behöva bidrag utan även genom att själva kunna betala in skatt samt kunna konsumera mera.</p>