Kakaobönderna tillhör några av de fattigaste människorna i världen. En grupp bönder i Ghana insåg att deras förutsättningar skulle förbättras om de samarbetade. Kuapa Kokoo är resultatet, ett kakaokooperativ som grundades när en grupp odlare beslöt sig för att gå samman för att bättre kunna ta del av vad marknaden har att erbjuda. Rättvisemärkt certifierade Kuapa Kokoo, vilket innebar att kakaobönderna nu var delaktiga i Rättvisemärkts mål om att förbättra deras arbets- och levnadsvillkor. Jag valde att titta närmare på Rättvisemärkt då organisationens verksamhet ofta framställs som något positivt av media. Intervjuer med kakaobönderna tyder på att deras levnadsstandard har förbättrats genom Kuapa Kokoo. Rättvisemärkts arbete har, enligt bönderna, medfört att de nu får en skälig lön, som betalas ut i tid, för sitt arbete; de har pengar till mat; de har råd att skicka sina barn till skolan; råd att betala för sjukvård, och har numera brunnar med rent vatten. Den här socialantropologiska studien behandlar även kritikernas argument mot Rättvisemärkt. Till skillnad från medias positiva bild av Rättvisemärkt har jag i olika sammanhang även kommit i kontakt med kritiskt inställda människor. Det gjorde mig nyfiken på att se vilka argument kritikerna lägger fram, och om de kan utgöra en skälig grund till att ifrågasätta Rättvisemärkts arbete. Deras slutsats är att konsumenten hjälper utvecklingsländernas befolkning mer genom att inte köpa rättvisemärkta varor.

Belöningssystem och dess utformning diskuteras både i organisationer samt forskningsvärlden. Att utforma ett fungerande belöningssystem är problematiskt och det är många faktorer att ta hänsyn till. Butiken och dess miljö är en viktig faktor i ett dagligvaruhandelsföretag för att skapa bästa upplevelsen för kunden. Butikschefen ansvarar för att skapa detta samt för att butiken ska fungera systematiskt. Men hur är ett belöningssystem utformat till butikschefer i ett dagligvaruhandelsföretag? När belöningssystem utformas finns risken att det inte leder till önskande beteenden. I dessa fall kan en förändring ske, men vad är det egentligen som motiverar förändringen? Det är detta denna rapport har tagit sikte på samt det faktum att organisationen är kooperativa påverkar ledningens beslut och således belöningssystemet. Studien kommer således att undersöka: ”Hur är ett belöningssystem utformat till butikschefer i ett svenskt kooperativt dagligvaruhandelsföretag och vad motiverar en förändring av det?”. För att undersöka detta problem har principal-agentteorin tillämpats för att belysa problematiken som kan uppstå mellan ledning och butikschefer. Kooperativa teorier öppnar till en diskussion om det faktum att organsationen är kooperativ har påverkat utformningen av belöningssystemet. Teorier kring belöningssystem utgör en del i den teoretiska referensramen för att förstå hur belöningssystem är utformade samt vad som kan motivera en förändring av dem. För att besvara problemet har en kvalitativ metod tillämpats där en fallstudie på Kf Göta har genomförts. Faktumet att organisationen är kooperativ påverkade inte belöningssystemets utformning direkt. Dock påverkades belöningssystemet indirekt på grund av den bristande medlemskontrollen och att de kooperativa värderingarna genomsyrar de dagliga besluten. Den förevarande studiens slutsats är att det inte endast finns ett optimalt belöningssystem som tillfredsställer alla organisationer utan det bör anpassas efter det beteende som ledningen vill främja. Vi har således kommit fram till att det är viktigt att belöna ett beteende som leder till ett bra resultat snarare än att bara belöna ett bra resultat. / Incentive programs and its design is something that is discussed in organisations and academia. It’s problematic to design an effective incentive program and there’re many factors to consider. In a FMCG enterprise, the store and its environment is an important factor for creating the best experience for the customers. It’s the store manager's responsibility to make sure that everything in the store works in a systematic way. But how is a store manager incentive program designed in a FMCG enterprise? When incentive programs are designed, chances are that it does not lead to the behaviours that’s wanted. In these cases, a change may occur, but what actually motivates the change? This study has also reviewd if the fact that the organization is cooperative has affect the management decisions and therefore the incentive program. The study will examen "How is a incentive program designed to store managers in a Swedish cooperative FMCG enterprise and what motivates a change of it?”. To examine this problem, the principal-agent theory has been applied to illustrate the problem which can arise between management and store managers. Co-operative theories opens up to discussion about if the fact that the organisation is co-operatives has influenced the design of the incentive program. Theories about incentive programs is part of the theoretical framework for understanding how incentive programs are designed and what may motivate a change in them. To answer this problem, a qualitative method is applied and a case study on Kf Göta has been implemented. The fact that the organisation is co-operative did not affect the inceintive program design directly. However, it affected the incentive program indirectly because of the lack of member control and the co-operative values ​​permeate their daily decisions. The present study concludes that there is not only one optimal incentive program that suits all organisations, and it should be adapted to the behavior that management wants to promote. We have therefore concluded that it’s important to reward a behavior that leads to a good result rather than simply rewarding good results.

En väl fungerande bostadsmarknad är avgörande för ett samhälles utveckling och välfärd. Den stora bostadsbristen i Stockholm, och då särskilt bristen på hyresrätter, har därför länge varit ett omdiskuterat problem. Nästan samtliga av Stockholms kommuner uppgav år 2011 att det råder brist på hyresrätter, ett resultat av minskat byggande i kombination med en hög grad ombildningar till bostadsrätter. Följdproblemen visar sig bland annat i form av svarta marknader för hyreskontrakt, långa kötider samt svårigheter för ungdomar att göra entré på bostadsmarknaden. Denna uppsats fokuserar på alternativa upplåtelseformer och deras möjlighet att komplettera hyresrätten på Stockholms bostadsmarknad, samt deras inverkan på de problem som följer med bristen på hyresrätter. De alternativa upplåtelseformer som studeras närmare är kooperativ hyresrätt samt den nya formen andelsägarlägenhet. Intervjuer har genomförts med aktörer inom respektive upplåtelseform, vilka ligger till grund för presentation och diskussion av formerna samt för en jämförelse med hyresrätten. Det kan konstateras att varken kooperativ hyresrätt eller andelsägarlägenhet kan utgöra något perfekt komplement till hyresrätten. Utifrån en alternativ tolkning, att någon av upplåtelseformerna kan komplettera hyresrätten genom att uppfylla en funktion vilken kan efterfrågas bland befintliga hyresgäster, utgör de båda emellertid ett visst komplement genom att kunna bidra till en mer effektiv flyttkedja på bostadsmarknaden. Då formerna endast bedöms kunna leda till en lägre grad av nybyggnation, antas deras inverkan på hyresrättsbristens följdproblem vara relativt liten. / A well-functioning housing market is critical to a society's development and welfare. The major housing shortage in Stockholm, and in particular the leasehold shortage, has therefore been a controversial issue for long time. Almost every of Stockholm's municipalities stated in 2011 that they were experiencing a leasehold deficit, a result of reduced construction combined with a high degree of remodeling to condominiums. The problems that follow are seen in form of the illegal trading of lease contracts, long waiting times for apartments together with difficulties for young people to enter the housing market. This paper focuses on alternative forms of tenure and their ability to complement the leasehold form on the Stockholm housing market, as well as their impact on the problems resulting from the leasehold shortage. The alternative forms of tenure studied are the cooperative leasehold form and the new form shareowner tenure. Interviews with participants from each tenure form were held, which constitutes the basis for presentation and discussion of the forms and for a comparison with the leasehold form. It is found that neither the cooperative leasehold form nor the shareowner tenure may constitute a perfect complement to the leasehold form. Based on an alternative interpretation, that any of the tenure forms can complement the leasehold form by fulfilling a function which could be requested from some tenants, they both constitute a certain complement by contributing to a more effective movement in the housing market. Since the forms are only expected to result in a minor level of new construction, their impact on the leasehold deficit is assumed to be relatively insignificant.

The topic of the diploma thesis are the tingatinga painters in Tangatinga Arts Cooperative Society in Tanzania. The tingatinga art is based on the motive of the African nature and on the lives of the people in Tanzania. These painters accept both the rules of the cooperative as well as the hierarchy of a family, because this organization is based primarily on the family interconnections. The goal of the thesis is to find which institution type is the dominant one and the principles of how cooperative operates. The relationship with the founder of this art style is also interesting. The thesis is based on the anthropology of tourism because it deals with a touristic art. Some of the approaches can be applied to the study of tingatinga painters but some of them are in contrast. Another question is whether the relation between the painters and the tourists is influenced by the process of acculturation. The art and the painters are influenced with the commercialization process and this thesis tries to capture this dynamic process and the influence of tourists on its creating.

Sverige står inför en stor omställning inom energisektorn. Det finns mål om mycket mer förnybar energi som kräver mer kraftanläggningar de kommande åren. Men redan nu har många anläggningar för förnybar kraft kommit till. En del i det har varit de kooperativa energiföretagen som detta arbetet kommer fördjupa sig inom. Mer specifikt kommer det att undersökas vad medlemmar i kooperativen får ut ekonomiskt av sina medlemskap. Detta sker genom att primärt undersöka avkastningen på eget kapital. Mer forskning om kooperation är också efterfrågat av såväl företagsledare som akademin, som båda anser att kooperationen är negligerad inom forskningen. 39 ekonomiska föreningar inom energibranschen ingick i denna studien. Begränsning skedde till dem som är registrerade som arbetsgivare. Föreningarnas avkastning på eget kapital har tagits fram som helhet och vidare undersöks faktorer som påverkar avkastningen. Faktorerna har tagit fram med hjälp av resursbaserad teori och kan vara egenskaper hos företag eller vissa bolagstyper. En kvantitativ metod har använts där främst hypotesprövning har använts. Undersökningen kom fram till några faktorer som påverkar avkastningen och ett par faktorer som inte riktigt klarar kraven som våra metoder kräver, men som är nära att göra det. Medlemsengagemang som resurs ökar avkastningen på eget kapital och minskar personalkostnaderna. Engagemanget minskar dock desto större kooperativet blir. Vindkraftskooperativ är vidare mer lönsamma ju äldre kraftverk dem har. I övrigt kan noteras att signifikanta resultat är nära för att elhandelsföretag och fjärrvärmeproducenter är mer lönsamma än övriga kooperativa energiföretag med personal. / Sweden is approaching a major change within its energy sector. There are goals for renewable energy that requires the construction of more facilities Although, a lot of facilities for renewable energy have already been constructed. Which the cooperative energy companies have been a part of, which this paper will focus on. More specifically, this paper will examine their members' financial gains from their memberships. This has been conducted primarily by looking at return on equity. More studies about cooperatives is requested by both corporate leaders and academics who both agree that cooperatives are neglected in research. 39 cooperatives from the energy sector were included in this study. The study was limited to those who were registered as employers. The cooperative companies return on equity was calculated as a whole and thereafter the factors which had an effect on it were examined. The factors were picked with the help of a resource based view and could for example be a company's properties or type of company. A quantitative method has been used with hypothesis testing. This paper concludes that some factors affect the return on equity and two other factors were on the verge of affecting it, but did not pass the requirements that our methods demanded. The members' engagement as a resource increases both the return on equity and decreases personnel costs. However, the engagement becomes lower the larger the cooperative becomes. Moreover, the windpower cooperatives had higher returns the older their plants were. Also, we noticed that companies within electricity trading and district heating are close to receiving significant levels regarding their companies being more profitable than the other cooperative energy companies who were registered as employers.

Bakgrund: I Sverige finns det många företag både stora och små som använder sig utav den kooperativa organisationsmodellen. Trots att kooperativa företag är en stor del av näringslivet är kunskapen om dem begränsad. Kooperativa företag ägs av sina medlemmar bygger på principen demokratisk medlemskontroll, vilket innebär en medlem en röst. Eftersom kooperationer bygger påmedlemskontroll påverkar detta hur beslutsfattande ser ut i organisationen, vilket gör beslutsfattandeett intressant ämne att studera djupare i kooperationer. Det finns mycket tidigare forskning om beslut däremot finns det inte det när det kommer till kooperationer. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen inom beslutsfattande i kooperativ genom att ur styrelsens och ledningens perspektiv undersöka hur de resonerar sig fram till beslut, vad deras roll ibeslutsfattande får för konsekvenser och hur de arbetar med att representera sina medlemmar i besluten. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ flerfallstudie. Studien följer en abduktiv ansats och har ett fenomenologiskt perspektiv. Det empiriska materialet från fyra olika kooperativ har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med subjekten. Slutsats: Beslutsfattare inom ett kooperativ använder sig huvudsakligen av ett konsekvenslogiskt resonemang för att komma fram till beslut och beslutsfattarna eftersträvar rationalitet i sina beslut genom att välgrundade beslutsunderlag ses som viktigt. När besluts resoneras fram är det viktigt att desom är involverade i beslutsfattandet måste få möjlighet att förstå sig på beslutsunderlaget och det bör det förankras bland involverade parter. Studien påvisar vikten av kommunikation och motivation bakom de beslut som har tagits av organisationen för att hantera motstånd, ge beslutet legitimitet samt underlätta implementering. Genom studien kan vi dra slutsatsen att medlemsdeltagandet är inte lika stort som det kunde ha varit och de kooperationer i vår studie som upplevde skilda åsikter bland medlemmarna, som var av majoritet, såg inte det som något negativt utan att det var bra med många åsikter. Styrelsen och ledningen arbetar med att representera medlemmarna genom att ta beslut som är i organisationens bästa intresse däremot orsakar informationsasymmetrin mellan medlem och styrelsen/ledningen att medlemmens styrsignaler inte alltid får gehör. / Background: In Sweden there are many companies both large and small that use the cooperativeorganization model. Although co-operative enterprises are a large part of the business community, the knowledge of them is limited. Co-operative enterprises are owned by their members based on the principle of democratic member control, which means one member one vote. Since cooperatives are based on member control, it affects how decision-making is constructed in the organization, which makes decision-making an interesting topic to study in depth in cooperatives. There is a lot of previous research on decision-making, but not when it comes to co-operatives.  Purpose: The purpose of this paper is to increase knowledge of decision-making in co-operatives by examining, from the perspective of the board and management, how they reason their way to decisions, the consequences of their role in the decision-making and how they work to represent their members in the decisions.  Method: The study has been conducted as a qualitative multi-case study. The study follows an abductive approach and has a phenomenological perspective. The empirical material has been collected from four different co-operatives through semi-structured interviews with subjects. Conclusion: Decision-makers in a co-operative mainly use consequentialist reasoning to reason their way to decisions, and the decision-makers strive for rationality in their decisions which is shown through the emphasis of having well-informed decision-making materials. When decisions are reasonedout, it is important that those involved in the decision-making process must be given the opportunity to understand the basis of the decision and it should be anchored among the parties involved. The study demonstrates the importance of communication and motivation behind the decisions taken by the organization in order to manage resistance, give the decision legitimacy and facilitate implementation. We can also conclude that member participation is low, and the subjects that experienced differingopinions among members, did not see this as something negative, rather useful. The board and management work to represent the members by making decisions that are in the best interest of the organization, but the information asymmetry between the member and the board/management means that the member´s control signals are not always heard.

<p><strong>Syfte:</strong> kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.</p><p><strong>Metod:</strong> Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien. Data har samlats in genom intervjuer som kompletterats med annan relevant information. En kvalitativ analys och jämförelse av resultaten har gjorts mellan de två kooperativen.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Coop och HSB har hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen integreras i de sociala. HSB har en egen metod medan Coop har utgått från GRIs riktlinjer. HSB fokuserar på några frågor medan Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. Både den sociala redovisningsprocessen och dess resultat, det sociala bokslutet, anses vara nästan lika viktiga för båda kooperativen, lite större vikt läggs på processen hos HSB. Processen hos båda kooperativ liknar mycket varandra och är i princip samma. För mätningen av de sociala målen använder Coop både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått. För datainsamling används enkäter/webbenkäter av båda kooperativen och är den vanligaste metoden hos Coop. Orsaken till detta kan vara att via dessa kan man få både kvalitativa och kvantitativa svar. HSB använder dessutom medlemstidningen och gemensamma datakällor, medan hos Coop erhålls synpunkter genom medlems- och butiksråden och Medlemspunkten, en särskild plats i butiker där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38).</p><p>Bland fördelarna anges av Coop trovärdighet genom en transparent redovisning och av HSB att den underlättar samsyn och utveckling vilket bidrar till en effektiv verksamhet samt att den underlättar kommunikationen. Den sociala redovisningens nackdelar enligt HSB är att koppla indikatorer till aktiviteter medan Coop anser att icke-finansiell information kan uppfattas som svårtolkad och lättmanipulerad. Icke-finansiell information kan således vara svårt att tolka och mäta. Andra nackdelar är avsaknad av etablerade redovisningsregler (Coop) och kostnaderna ifall man skulle misslyckas (HSB).</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Eftersom studien har begränsats på två kooperativ skulle det vara intressant att undersöka flera andra kooperativ och jämföra dem med varandra. Dessutom kunde man även undersöka de två andra områdena inom socialt ansvar som inte behandlats i studien nämligen mänskliga rättigheter och produktansvar. En annan aspekt som kunde undersökas är hur utvecklingsarbetet för social redovisning utförs inom kooperativ.</p><p><strong>Studiens bidrag:</strong> Studien har bidragit till ny kunskap om den sociala redovisningsprocessen hos kooperativa företag, om metoder, processer och mått som används. Den kan vara värdefull för studenter eller andra som är intresserade av hur olika kooperativ arbetar med social redovisning.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> social redovisning, metoder, mått, sociala mål, intressenter, kooperativ, HSB, Coop.</p> / <p><strong>Aim:</strong> Co-operatives work for the sustainable development of their communities. At the same time, social economy is best in social responsibility with a high growth in Europe. Sustainability accounting has been introduced as law for state companies from 1 January 2008. For these reasons, I investigate how different consumer co-operatives work with the social accounting process. Thus, the aim of the study is to examine and compare the social accounting process in the co-operatives HSB and Coop, i.e. what methods, processes and measurements to measure the social goals are used, and what are its benefits and drawbacks.</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative approach (and an inductive) was used for the study. Data was collected through interviews completed with other relevant information. A qualitativ analysis and comparison of the results between the two co-operatives has been done.</p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> Coop and HSB has sustainability reports with the economical objectives integrated into the social goals. HSB has its own method while Coop has started from GRIs guidelines. HSB focuses on a few issues whereas Coop has captured most of the issues with a social importance. Both the social accounting process and its result, the social account/report, is considered to be almost equally important for both co-operatives, but a little more weight is attached to the process by HSB. The processes by both co-operatives are very similar and, in principle, the same. For the measuring of the social targets, Coop uses both quantitative and qualitative measurements whereas HSB uses mainly quantitative measurements. For the collection of data questionnaires/web questionnaires are used by both co-operatives and are most frequently used by Coop. The reason to this could be that through these both quantitative and qualitative answers can be obtained. In addition, HSB uses the member paper and common data sources while Coop obtains viewpoints through the member- and shop council and the Memberpoint i.e. a special place in the shops, where members can give proposals for improvements or their point of view (Coops sustainability report 2007, pdf, p. 38) Among the advantages indicated by Coop is reliability through a tranparent accounting. HSB indicates that it facilitates a common view and development that contributes to an effective business and it facilitates communication. The disadvantages of social accounting according to HSB are to connect indicators to activities whereas Coop deems non-financial information possible to be seen as hard to interpret and easy to be manipulated. Non-financial information can thus be hard to interpret and measure. Other disadvantages are the lack of established accounting rules (Coop) and the costs in case of a failure (HSB).</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> As the study has been limited to two co-operatives it would be interesting to investigate several other co-operatives and compare them. Besides, the two other areas of social responsibility that were not discussed in the study, i.e. human rights and product responsibility could be examined. An other aspect that could be looked into is how the work for the development of social accounting is carried out within co-operatives.</p><p><strong>Contribution of the study:</strong> the study has contributed to new knowledge about the social accounting process in co-operatives, about methods, processes and measurements that are used. This can be valuable for students or others who are interested in how co-operatives are working with social accounting.</p><p><strong>Key words:</strong> Social accounting, methods, measures, social objectives, stakeholders, co-operatives, HSB, Coop.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka <em>hur</em> och <em>varför</em> de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning.</p> / <p> <strong>Aim:</strong> The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.   Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.   Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning. / Aim: The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.   Method: The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.   Result &amp; Conclusions: Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.   Suggestions for future research: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.   Contribution of the thesis: This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa. Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien. Data har samlats in genom intervjuer som kompletterats med annan relevant information. En kvalitativ analys och jämförelse av resultaten har gjorts mellan de två kooperativen. Resultat &amp; slutsats: Coop och HSB har hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen integreras i de sociala. HSB har en egen metod medan Coop har utgått från GRIs riktlinjer. HSB fokuserar på några frågor medan Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. Både den sociala redovisningsprocessen och dess resultat, det sociala bokslutet, anses vara nästan lika viktiga för båda kooperativen, lite större vikt läggs på processen hos HSB. Processen hos båda kooperativ liknar mycket varandra och är i princip samma. För mätningen av de sociala målen använder Coop både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått. För datainsamling används enkäter/webbenkäter av båda kooperativen och är den vanligaste metoden hos Coop. Orsaken till detta kan vara att via dessa kan man få både kvalitativa och kvantitativa svar. HSB använder dessutom medlemstidningen och gemensamma datakällor, medan hos Coop erhålls synpunkter genom medlems- och butiksråden och Medlemspunkten, en särskild plats i butiker där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38). Bland fördelarna anges av Coop trovärdighet genom en transparent redovisning och av HSB att den underlättar samsyn och utveckling vilket bidrar till en effektiv verksamhet samt att den underlättar kommunikationen. Den sociala redovisningens nackdelar enligt HSB är att koppla indikatorer till aktiviteter medan Coop anser att icke-finansiell information kan uppfattas som svårtolkad och lättmanipulerad. Icke-finansiell information kan således vara svårt att tolka och mäta. Andra nackdelar är avsaknad av etablerade redovisningsregler (Coop) och kostnaderna ifall man skulle misslyckas (HSB). Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien har begränsats på två kooperativ skulle det vara intressant att undersöka flera andra kooperativ och jämföra dem med varandra. Dessutom kunde man även undersöka de två andra områdena inom socialt ansvar som inte behandlats i studien nämligen mänskliga rättigheter och produktansvar. En annan aspekt som kunde undersökas är hur utvecklingsarbetet för social redovisning utförs inom kooperativ. Studiens bidrag: Studien har bidragit till ny kunskap om den sociala redovisningsprocessen hos kooperativa företag, om metoder, processer och mått som används. Den kan vara värdefull för studenter eller andra som är intresserade av hur olika kooperativ arbetar med social redovisning. Nyckelord: social redovisning, metoder, mått, sociala mål, intressenter, kooperativ, HSB, Coop. / Aim: Co-operatives work for the sustainable development of their communities. At the same time, social economy is best in social responsibility with a high growth in Europe. Sustainability accounting has been introduced as law for state companies from 1 January 2008. For these reasons, I investigate how different consumer co-operatives work with the social accounting process. Thus, the aim of the study is to examine and compare the social accounting process in the co-operatives HSB and Coop, i.e. what methods, processes and measurements to measure the social goals are used, and what are its benefits and drawbacks. Method: A qualitative approach (and an inductive) was used for the study. Data was collected through interviews completed with other relevant information. A qualitativ analysis and comparison of the results between the two co-operatives has been done. Result &amp; Conclusions: Coop and HSB has sustainability reports with the economical objectives integrated into the social goals. HSB has its own method while Coop has started from GRIs guidelines. HSB focuses on a few issues whereas Coop has captured most of the issues with a social importance. Both the social accounting process and its result, the social account/report, is considered to be almost equally important for both co-operatives, but a little more weight is attached to the process by HSB. The processes by both co-operatives are very similar and, in principle, the same. For the measuring of the social targets, Coop uses both quantitative and qualitative measurements whereas HSB uses mainly quantitative measurements. For the collection of data questionnaires/web questionnaires are used by both co-operatives and are most frequently used by Coop. The reason to this could be that through these both quantitative and qualitative answers can be obtained. In addition, HSB uses the member paper and common data sources while Coop obtains viewpoints through the member- and shop council and the Memberpoint i.e. a special place in the shops, where members can give proposals for improvements or their point of view (Coops sustainability report 2007, pdf, p. 38) Among the advantages indicated by Coop is reliability through a tranparent accounting. HSB indicates that it facilitates a common view and development that contributes to an effective business and it facilitates communication. The disadvantages of social accounting according to HSB are to connect indicators to activities whereas Coop deems non-financial information possible to be seen as hard to interpret and easy to be manipulated. Non-financial information can thus be hard to interpret and measure. Other disadvantages are the lack of established accounting rules (Coop) and the costs in case of a failure (HSB). Suggestions for future research: As the study has been limited to two co-operatives it would be interesting to investigate several other co-operatives and compare them. Besides, the two other areas of social responsibility that were not discussed in the study, i.e. human rights and product responsibility could be examined. An other aspect that could be looked into is how the work for the development of social accounting is carried out within co-operatives. Contribution of the study: the study has contributed to new knowledge about the social accounting process in co-operatives, about methods, processes and measurements that are used. This can be valuable for students or others who are interested in how co-operatives are working with social accounting. Key words: Social accounting, methods, measures, social objectives, stakeholders, co-operatives, HSB, Coop.