I Sverige finns många sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina medlemmar genom bostadsarrende. Frågor kring bostadsarrendeställets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall kräver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn måste vara medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen är att analyser om det går att inskränka en bostadsarrendators totalnyttjanderätt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i så fall med vilket majoritetskrav. Det ska även utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara medlem har på majoritetskravet. En bostadsarrendator anses ha totalnyttjanderätt och därmed själv kunna bestämma om arrendeställets skötsel. Genom gällande regler krävs två tredjedelars majoritet för en ekonomisk förening att ändra i stadgarna och i vissa fall högre majoritet. Vissa beslut kan dock vara så pass inskränkande i den enskilde medlemmens rätt att det inte borde gå att rösta igenom utan samtliga medlemmars samtycke. Inskränkning i arrendatorns totalnyttjanderätt genom att föra in regler i den ekonomiska föreningens stadgar borde gå att göra. Avtalsfrihet råder inom civilrätten och dessutom uppfyller skötselinförandet kravet på skriftlighet och syftet bakom det. Ett beslut om stadgeändring bör vid införande av skötselregler kräva full majoritet för att röstas igenom. Gränsen mellan att kräva enhällighet eller två tredjedelars majoritet är dock fin, men övervägande själ talar för enhällighet. Om det dessutom i arrendeavtalet skulle föreskrivas att arrendatorn ska vara medlem i föreningen, talar väldigt starka själ för att ett sådant beslut ska kräva enhällighet då en medlems möjlighet att gå ur föreningen blir illusorisk. / In Sweden, many co-operative societies lease land to its members through residential tenancy. How the residential tenancy should be looked after is not regulated by law and often not even in the tenancy contract. Sometimes the contract stipulates that the tenant must be a member of the co-operative society in order to rent. The purpose of this thesis is to analyze the possibility for the co-operative society to restrict a residential tenants total right to use the tenancy by regulating how it should be looked after in the statutes and with which majority such a decision should be made. The clause stipulating that a tenant must be a member of the co-operative society is also analyzed to see what effect it has on the majority decision. A residential tenant is considered to have total right to use the tenancy a thus be able for himself to decide how the tenancy should be looked after. Current rules require two thirds majority for a co-operative society to change its statutes and sometimes even higher majority. Certain decisions can be very restrictive to the individual member's right and changing such a statute should not be possible unless all members agree to it. Restrictions on the tenant's total tenancy by inserting rules in the co-operative society’s statute should be possible. There is freedom of contract in civil law. The requirement of written contract and the purpose behind it is also fulfilled. A decision to introduce requirement on how to look after the tenancy should require full majority. The line between requiring unanimity or a two-thirds majority is fine, but most of the reasons speak for unanimity. If the tenancy contract stipulates that the tenant must be a member of the co-operative society in order to rent, very strong reasons speak for the decision to require unanimity as the members’ right to leave the co-operative society becomes illusory.

De vanligaste företagsformerna i Sverige är aktiebolag och ekonomiska föreningar, där aktiebolag fått mest uppmärksamhet åtminstone inom forskningen kring kapitalstruktur. Detta trots faktumet att ekonomiska föreningar spelar en viktig roll i svenskt näringsliv då de tillsammans med andra kooperativa företagsformer stod för 10% av Sveriges BNP år 2018 samt sysselsatte 100 000 människor. Det som skiljer företagsformerna åt är att aktiebolag har ett tydligt vinstsyfte, medan ekonomiska föreningars främsta syfte är att främja medlemmarna genom att erbjuda förmåner i olika former. Möjligheterna att finansiera verksamheten skiljer sig också. Aktiebolag kan göra nyemissioner och snabbt finansiera kapitalintensiva investeringar, medan ekonomiska föreningar främst får förlita sig på befintliga medlemsinsatser alternativt öka skuldsättningen. På grund av dessa olikheter samt ett uttalande från VD:n i den ekonomiska föreningen Lantmännen, som menade att de behöver hålla ett högt soliditetsmål på grund av att de inte lika snabbt kan samla stora mängder kapital från ägarna, ledde till frågeställningen om kapitalstrukturen skiljer sig mellan företagsformerna och om ekonomiska föreningar har högre soliditet på grund av dessa svårigheter. Nyckeltalet soliditet har använts för att jämföra kapitalstrukturen. Datan har både inhämtats och beräknats manuellt utifrån årsredovisningar från 2018 på totalt 58 företag, varav 22 ekonomiska föreningar och 36 aktiebolag. Vi har matchat de ekonomiska föreningarna med aktiebolag som har liknande verksamheter för att nå ett rättvist och jämförbart resultat. Därefter har regressionsanalyser gjorts för att analysera soliditeten. De klassiska teorierna inom kapitalstruktur, trade off- samt pecking order-teorin, har tagits till hjälp i studien för att förstå möjligheterna samt begränsningarna som kan påverka nivån av soliditeten. Tidigare utländsk forskning har visat på olika resultat vid jämförelser av kooperativ och investerarägda företag, men en del har visat att kooperativ har lägre skuldsättningsgrad (högre soliditet). Det statistiska resultatet resultat visade att det finns inga signifikanta skillnader i soliditet. Det finns dock tendenser till att soliditeten skiljer sig mellan vissa branscher. Resultatet väcker en fråga om det kan vara svårt att ställa aktiebolag och ekonomiska föreningar mot varandra, där det sistnämnda möjligen kan kräva en annan teori gällande kapitalstruktur eller andra definitioner av vad som är en hög eller låg soliditet, men även för andra nyckeltal. Detta lämnar vi dock till framtida forskning att undersöka vidare. En rekommendation vi lämnar åt ekonomiska föreningar är att det kan vara klokt att försöka hålla en hög soliditet för att inte riskera att inte ha råd med kapitalintensiva investeringar lika snabbt och smidigt som aktiebolagen.

Sverige står inför en stor omställning inom energisektorn. Det finns mål om mycket mer förnybar energi som kräver mer kraftanläggningar de kommande åren. Men redan nu har många anläggningar för förnybar kraft kommit till. En del i det har varit de kooperativa energiföretagen som detta arbetet kommer fördjupa sig inom. Mer specifikt kommer det att undersökas vad medlemmar i kooperativen får ut ekonomiskt av sina medlemskap. Detta sker genom att primärt undersöka avkastningen på eget kapital. Mer forskning om kooperation är också efterfrågat av såväl företagsledare som akademin, som båda anser att kooperationen är negligerad inom forskningen. 39 ekonomiska föreningar inom energibranschen ingick i denna studien. Begränsning skedde till dem som är registrerade som arbetsgivare. Föreningarnas avkastning på eget kapital har tagits fram som helhet och vidare undersöks faktorer som påverkar avkastningen. Faktorerna har tagit fram med hjälp av resursbaserad teori och kan vara egenskaper hos företag eller vissa bolagstyper. En kvantitativ metod har använts där främst hypotesprövning har använts. Undersökningen kom fram till några faktorer som påverkar avkastningen och ett par faktorer som inte riktigt klarar kraven som våra metoder kräver, men som är nära att göra det. Medlemsengagemang som resurs ökar avkastningen på eget kapital och minskar personalkostnaderna. Engagemanget minskar dock desto större kooperativet blir. Vindkraftskooperativ är vidare mer lönsamma ju äldre kraftverk dem har. I övrigt kan noteras att signifikanta resultat är nära för att elhandelsföretag och fjärrvärmeproducenter är mer lönsamma än övriga kooperativa energiföretag med personal. / Sweden is approaching a major change within its energy sector. There are goals for renewable energy that requires the construction of more facilities Although, a lot of facilities for renewable energy have already been constructed. Which the cooperative energy companies have been a part of, which this paper will focus on. More specifically, this paper will examine their members' financial gains from their memberships. This has been conducted primarily by looking at return on equity. More studies about cooperatives is requested by both corporate leaders and academics who both agree that cooperatives are neglected in research. 39 cooperatives from the energy sector were included in this study. The study was limited to those who were registered as employers. The cooperative companies return on equity was calculated as a whole and thereafter the factors which had an effect on it were examined. The factors were picked with the help of a resource based view and could for example be a company's properties or type of company. A quantitative method has been used with hypothesis testing. This paper concludes that some factors affect the return on equity and two other factors were on the verge of affecting it, but did not pass the requirements that our methods demanded. The members' engagement as a resource increases both the return on equity and decreases personnel costs. However, the engagement becomes lower the larger the cooperative becomes. Moreover, the windpower cooperatives had higher returns the older their plants were. Also, we noticed that companies within electricity trading and district heating are close to receiving significant levels regarding their companies being more profitable than the other cooperative energy companies who were registered as employers.