Spelling suggestions: "subject:"residential tenant""
1 |
Skötsel av bostadsarrende i sommarstugeföreningar : Majoritetskrav för införande av skötselregler i ekonomisk förenings stadgar / Regulations on how to look after residential tenancy in co-operative societiesGustafsson, Fredrik January 2012 (has links)
I Sverige finns många sommarstugeföreningar som direkt arrenderar ut mark till sina medlemmar genom bostadsarrende. Frågor kring bostadsarrendeställets skötsel finns inte reglerat i lag och inte heller alltid i arrendeavtalet. I vissa fall kräver arrendegivaren i arrendeavtalet att arrendatorn måste vara medlem i föreningen. Syftet med uppsatsen är att analyser om det går att inskränka en bostadsarrendators totalnyttjanderätt genom att föra in skötselregler i föreningens stadgar och i så fall med vilket majoritetskrav. Det ska även utredas vilken effekt en klausul som tvingar arrendatorn att vara medlem har på majoritetskravet. En bostadsarrendator anses ha totalnyttjanderätt och därmed själv kunna bestämma om arrendeställets skötsel. Genom gällande regler krävs två tredjedelars majoritet för en ekonomisk förening att ändra i stadgarna och i vissa fall högre majoritet. Vissa beslut kan dock vara så pass inskränkande i den enskilde medlemmens rätt att det inte borde gå att rösta igenom utan samtliga medlemmars samtycke. Inskränkning i arrendatorns totalnyttjanderätt genom att föra in regler i den ekonomiska föreningens stadgar borde gå att göra. Avtalsfrihet råder inom civilrätten och dessutom uppfyller skötselinförandet kravet på skriftlighet och syftet bakom det. Ett beslut om stadgeändring bör vid införande av skötselregler kräva full majoritet för att röstas igenom. Gränsen mellan att kräva enhällighet eller två tredjedelars majoritet är dock fin, men övervägande själ talar för enhällighet. Om det dessutom i arrendeavtalet skulle föreskrivas att arrendatorn ska vara medlem i föreningen, talar väldigt starka själ för att ett sådant beslut ska kräva enhällighet då en medlems möjlighet att gå ur föreningen blir illusorisk. / In Sweden, many co-operative societies lease land to its members through residential tenancy. How the residential tenancy should be looked after is not regulated by law and often not even in the tenancy contract. Sometimes the contract stipulates that the tenant must be a member of the co-operative society in order to rent. The purpose of this thesis is to analyze the possibility for the co-operative society to restrict a residential tenants total right to use the tenancy by regulating how it should be looked after in the statutes and with which majority such a decision should be made. The clause stipulating that a tenant must be a member of the co-operative society is also analyzed to see what effect it has on the majority decision. A residential tenant is considered to have total right to use the tenancy a thus be able for himself to decide how the tenancy should be looked after. Current rules require two thirds majority for a co-operative society to change its statutes and sometimes even higher majority. Certain decisions can be very restrictive to the individual member's right and changing such a statute should not be possible unless all members agree to it. Restrictions on the tenant's total tenancy by inserting rules in the co-operative society’s statute should be possible. There is freedom of contract in civil law. The requirement of written contract and the purpose behind it is also fulfilled. A decision to introduce requirement on how to look after the tenancy should require full majority. The line between requiring unanimity or a two-thirds majority is fine, but most of the reasons speak for unanimity. If the tenancy contract stipulates that the tenant must be a member of the co-operative society in order to rent, very strong reasons speak for the decision to require unanimity as the members’ right to leave the co-operative society becomes illusory.
|
2 |
Public Policy and Gentrification in the Grandview Woodland Neighbourhood of Vancouver, B.C.Kasman, Paul 14 December 2015 (has links)
The Grandview Woodland local area of Vancouver, British Columbia, is an area in transition. Retail, demographic, residential occupancy, and changes to built structures indicate that gentrification has escalated in the past seven years. Long standing impediments to gentrification, including industrial manufacturing, social housing, and crime, are not deterring change in this area to the extent they once did. This thesis examines how public policy has affected these changes in Grandview Woodland. Public policies embodied in laws and regulations have the capacity to either encourage or dissuade gentrification; however, other variables also influence gentrification making it difficult to determine the importance and influence of public policy in the process. This thesis uses semi-structured interviews and a document review in a case study of Grandview Woodland, to gain a better understanding of how public policies can influence gentrification in a local area where gentrification was previously impeded. The findings from this study suggest that public policies can have a substantial, but not autonomous, effect on gentrification in such an area. In Grandview Woodland, policy makers facilitate gentrification through city-wide and province-wide policies, including zoning changes, the Strata Title Act, and the Residential Tenancy Act. While these public policies have streamlined the advance of gentrification in Grandview Woodland, the catalysts for gentrification are the wider national trend of increased popularity of inner-city living, and the middle class moving eastwards in search of affordable homes in response to the massive property value increases in Vancouver’s West Side. / Graduate / 0617 / 0615 / 0999 / p.b.kasman@gmail.com
|
3 |
Särregleringen av presumtionshyran och dess inverkan på investeringsviljan i nyproduktion av bostadshyresrätter i Stockholm / The regulations of presumptive rent and its impact on the investment volition in new production of residential tenancy in StockholmBülow, Calle, Samuelsson, Elin January 2024 (has links)
Presumtionshyra infördes i Sveriges hyressättningssystem år 2006 och syftade till att ge hyresvärdar kostnadstäckning för sina bostadshyresrättsinvesteringar. Efter presumtionshyrans införande har det tvistats om hur skälighetsbedömningen i presumtionshyrans hyresutveckling ska gå till. Denna oklarhet gällande hyressättningen förtydligades år 2022 genom ett beslut i Svea hovrätt. Beslutet innebar att presumtionshyran inte fullt ut skulle följa den allmänna hyresutvecklingen. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida beslutet i Svea hovrätt har påverkat investeringsviljan för nyproduktion av bostadshyresrätter i Stockholm. Vid behandling av detta ämne önskas samtidigt att belysa samspelet mellan marknadsdynamik, lagstiftning och bostadsmarknadens olika aktörer. Metodiken som används i uppsatsen grundar sig i en litteratur- samt en intervjustudie. Litteraturstudien bidrar med en grund av teoretisk information medan intervjustudien bringar en djupare förståelse från bostadsmarknadens olika aktörers perspektiv. Slutsatsen i denna studie är att beslutet i Svea hovrätt har påverkat investeringsviljan för bostadshyresrätter negativt. Studien kan dock inte fastställa i vilken utsträckning beslutet har påverkat investeringsviljan för bostadshyresrättsfastigheter men särregleringen av presumtionshyran konstateras vara en av de faktorer som påverkar denna. På grund av den låga investeringsviljan på bostadsmarknaden råder det som följd en utbredd bostadsbrist i Stockholm. De bostadshyresrätter som uppförs kräver allt för höga hyresnivåer i förhållande till de potentiella hyresgästernas betalningsförmåga. Vidare finner studien att samspelet mellan marknadens olika aktörer och hyressättningssystemets utformning samt funktion är bidragande faktorer till varför investeringsviljan och bostadsbristen ser ut som de gör. Även makroekonomiska faktorer såsom inflationens utveckling och räntenivåer spelar en betydande roll för investeringsviljan. Utifrån studien kan det konstateras att det bör ske genomgående förbättringar i hyressättningssystemet samt i samspelet mellan bostadsmarknadens aktörer. / The presumptive rent was introduced into Sweden's rent system in 2006 with the aim of providing landlords cost coverage for their residential tenancy investments. After the introduction of presumptive rent, there has been dispute over how the assessment of equity in the presumptive rent's increase should be proceeded. This ambiguity concerning the rent system was clarified in 2022 through a decision by the Svea Court of Appeal, which meant that the presumptive rent would not fully follow the general rent increase in the area. This essay aims to investigate whether the decision by the Svea Court of Appeal has affected the investment volition in the new production of residential tenancy properties. As this issue is addressed, the study also wishes to illustrate the interaction between market dynamics, legislation, and the various actors in the housing market. The methodology applied throughout the essay is based on a literature review and an interview study. The literature review provides a foundation of theoretical information, while the interview study brings a deeper understanding from the perspectives of the various actors in the housing market. The essay concludes that the decision by the Svea Court of Appeal has negatively impacted the investment volition in residential tenancy properties. The study cannot determine to what extent the decision has affected the investment volition in residential tenancy properties, but the regulation of the presumptive rent is considered one of the factors influencing this. Due to the low investment volition in the housing market, there is consequently a widespread housing shortage in Stockholm. The residential tenancy properties that are constructed require rents that are too high in reference to the potential tenants' ability to pay. Furthermore, the study finds that the interaction between the various actors in the market and the design and function of the rent system are contributing factors to the problems concerning the investment volition and the housing shortage in Stockholm. Based on the study, it can be concluded that there should be comprehensive improvements in the rent system and in the interaction among the actors in the housing market.
|
Page generated in 0.1113 seconds