ABSTRACT Title: Corporate Social Responsibility in Cooperative Enterprises: Folksam, Coompanion, HSB and Coop Konsum. Level: Final assignment for Bachelor’ degree in Business Administration Author: Rachel Mpambara Supervisor: Maria Fregidou-Malama Examinator: Akmal Hyder Date: 2012 - May Aim: The Aim of this study is to investigate what CSR is and how it is applied in cooperative companies such as: Folksam, Coompanion, HSB and Coop Konsum. Method: Qualitative case studies in cooperative companies were performed during this study. The research is based on interviews with six employees from the four companies. Results and Conclusions: My study shows that Coop Konsum, Folksam, HSB and Coompanion work with CSR activities to have a good image and trust from members and customers. The companies perform CSR activities such as taking responsibility for members and employees allowing them the right to participate and decide, environmental activities like making sure that suppliers follow environmental requirements, satisfy customers’ needs for example make sure that the customers get all important information they need to start their own business, get involved in ethical and social activities like no discrimination issues or helping poor people. The companies face challenges in the future but they will continue to work with CSR, to focus more on environmental and issues concerning the society. My conclusion is that CSR activities are found in the value specification of cooperatives therefore one cannot separate CSR from cooperative companies. Suggestions for Further research: The main limitation of the study is that I conducted six interviews with employees in the four companies. A deeper understanding would demand to perform more investigations, like doing interview with both employees and managers, in order to get more information in this study.

<p>De problem som följer den traditionella systemutvecklingen är att det är många informationssystem som inte blir implementerade eller använda på grund av att användarna inte accepterat det nya informationssystemet, likaså är ofta projekten överbudgeterade och tidsöverskridande. En av orsakerna till detta är att användarna inte deltar aktivt under utvecklingsprocessen, vilket gör att systemutvecklarna inte får all den information de behöver för att utveckla ett informationssystem som motsvarar förväntningarna.</p><p>I detta examensarbete undersöks om tillvägagångssättet participatory design (PD), som innebär att användaren aktivt deltar i hela utvecklingsprocessen, går att integrera med den traditionella systemutvecklingsansatsen, där utvecklingen sker med användarna som stöd till systemutvecklarna.</p><p>Integrationen har gjorts genom att dels byta ut tekniker i systemutvecklingsmetoden SSADM och dels genom att kombinera SSADMs tekniker med PD-tekniker. Detta resultat har används tillsammans med intervjuer för att avgöra om PD-tekniker kan användas i alla traditionella systemutvecklingsmetoder. Resultatet av integrationen visar att det är möjligt att integrera PD-tekniker med den traditionella systemutvecklingsansatsen.</p>

<p>Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer. Den största skillnaden ligger i förståelsen för manualens upplägg och uppbyggnad samt användningen av manualen.</p>

Bakgrund Ordet kundägt används av både ömsesidiga och kooperativa bolag men vad är ett kundägt bolag för något och vad gör ett kundägt bolag speciellt? I förhållande till sina marknadsandelar är kundägda bolag understuderade vilket motiverar en explorativ studie för att öka kunskapen kring den här typen av bolag. Syfte Genom att göra en explorativ kvalitativ fallstudie i ett kundägt företag vill vi driva fram akademiska undersökningsområden för att främja den företagsekonomiska forskningen i området. Metod Studien gjordes genom en explorativ kvalitativ fallstudie på Länsförsäkringar Östgöta på grund av att det är ett framgångsrikt kundägt bolag. Fyra personer från ledningsgruppen på Länsförsäkringar Östgöta och en person från dotterbolaget Länsförsäkringar AB intervjuades. Parallellt så inhämtades information även från deltagande observationer och dokument för att förstärka empirin som genererades vid intervjutillfällena. Slutsats Studien bidrar med att visa att kundägda bolag fortfarande spelar en viktig roll på marknaden och visar på ett antal områden som bör studeras närmare. En av de främsta punkterna är den lokala aspekten som verkar samverka med det kundägda för att skapa en organisation med hög trovärdighet bland kunderna. Hur konceptet med ett kundägt lokalt bolag påverkas av digitaliseringen är en annan punkt som bör väcka ett intresse bland forskarna att studera vidare. / Background The word customer-owned is used by both mutuals and cooperatives but what is a customer-owned company and what makes it special? Customer-owned companies are in relation to their market shares less studied which motivates an explorative study to increase the knowledge about this type of companies. Aim We want to develop academic research areas to advance the theory in the field of business by doing an explorative qualitative case-study in a customer-owned company. Methodology The study was made by an explorative qualitative case-study on Länsförsäkringar Östgöta as it is a successful customer-owned company. Four people from the Länsförsäkringar Östgöta management team and one person from the subsidiary Länsförsäkringar AB was interviewed. Data was gathered parallel to the interviews by participatory observations and documents to enhance the empiricism. Conclusion The study contributes by showing that customer-owned companies still plays an important role in the market and the study also shows areas were future research should be conducted. One of the main conclusions is that it seems like the local aspect have synergies with the customer-owned to create a company that have a high level of trustworthiness. How the concept with a local and customer-owned company will fare in a more digitalized world is another area that should have a high interest among researchers.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

De problem som följer den traditionella systemutvecklingen är att det är många informationssystem som inte blir implementerade eller använda på grund av att användarna inte accepterat det nya informationssystemet, likaså är ofta projekten överbudgeterade och tidsöverskridande. En av orsakerna till detta är att användarna inte deltar aktivt under utvecklingsprocessen, vilket gör att systemutvecklarna inte får all den information de behöver för att utveckla ett informationssystem som motsvarar förväntningarna. I detta examensarbete undersöks om tillvägagångssättet participatory design (PD), som innebär att användaren aktivt deltar i hela utvecklingsprocessen, går att integrera med den traditionella systemutvecklingsansatsen, där utvecklingen sker med användarna som stöd till systemutvecklarna. Integrationen har gjorts genom att dels byta ut tekniker i systemutvecklingsmetoden SSADM och dels genom att kombinera SSADMs tekniker med PD-tekniker. Detta resultat har används tillsammans med intervjuer för att avgöra om PD-tekniker kan användas i alla traditionella systemutvecklingsmetoder. Resultatet av integrationen visar att det är möjligt att integrera PD-tekniker med den traditionella systemutvecklingsansatsen.

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer. Den största skillnaden ligger i förståelsen för manualens upplägg och uppbyggnad samt användningen av manualen.

De vanligaste företagsformerna i Sverige är aktiebolag och ekonomiska föreningar, där aktiebolag fått mest uppmärksamhet åtminstone inom forskningen kring kapitalstruktur. Detta trots faktumet att ekonomiska föreningar spelar en viktig roll i svenskt näringsliv då de tillsammans med andra kooperativa företagsformer stod för 10% av Sveriges BNP år 2018 samt sysselsatte 100 000 människor. Det som skiljer företagsformerna åt är att aktiebolag har ett tydligt vinstsyfte, medan ekonomiska föreningars främsta syfte är att främja medlemmarna genom att erbjuda förmåner i olika former. Möjligheterna att finansiera verksamheten skiljer sig också. Aktiebolag kan göra nyemissioner och snabbt finansiera kapitalintensiva investeringar, medan ekonomiska föreningar främst får förlita sig på befintliga medlemsinsatser alternativt öka skuldsättningen. På grund av dessa olikheter samt ett uttalande från VD:n i den ekonomiska föreningen Lantmännen, som menade att de behöver hålla ett högt soliditetsmål på grund av att de inte lika snabbt kan samla stora mängder kapital från ägarna, ledde till frågeställningen om kapitalstrukturen skiljer sig mellan företagsformerna och om ekonomiska föreningar har högre soliditet på grund av dessa svårigheter. Nyckeltalet soliditet har använts för att jämföra kapitalstrukturen. Datan har både inhämtats och beräknats manuellt utifrån årsredovisningar från 2018 på totalt 58 företag, varav 22 ekonomiska föreningar och 36 aktiebolag. Vi har matchat de ekonomiska föreningarna med aktiebolag som har liknande verksamheter för att nå ett rättvist och jämförbart resultat. Därefter har regressionsanalyser gjorts för att analysera soliditeten. De klassiska teorierna inom kapitalstruktur, trade off- samt pecking order-teorin, har tagits till hjälp i studien för att förstå möjligheterna samt begränsningarna som kan påverka nivån av soliditeten. Tidigare utländsk forskning har visat på olika resultat vid jämförelser av kooperativ och investerarägda företag, men en del har visat att kooperativ har lägre skuldsättningsgrad (högre soliditet). Det statistiska resultatet resultat visade att det finns inga signifikanta skillnader i soliditet. Det finns dock tendenser till att soliditeten skiljer sig mellan vissa branscher. Resultatet väcker en fråga om det kan vara svårt att ställa aktiebolag och ekonomiska föreningar mot varandra, där det sistnämnda möjligen kan kräva en annan teori gällande kapitalstruktur eller andra definitioner av vad som är en hög eller låg soliditet, men även för andra nyckeltal. Detta lämnar vi dock till framtida forskning att undersöka vidare. En rekommendation vi lämnar åt ekonomiska föreningar är att det kan vara klokt att försöka hålla en hög soliditet för att inte riskera att inte ha råd med kapitalintensiva investeringar lika snabbt och smidigt som aktiebolagen.

Kooperativet, den medlemsägda organisationen, befinner sig i intersektionen mellan samhällsnytta och vinst. I det kooperativa sammanhanget blir alternativa former av innovation vid sidan av den Schumpeterianska tekniska innovationen relevant såsom den svårfångade sociala innovationen. Denna studie undersöker hur innovation skapas i kooperativ och innovationsprocessens utfall. Detta görs genom en fallstudie med SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) som fall där vi kartlade innovationsprocessen kopplad till deras nya mobilapplikation SAMI-appen. Vi har tillämpat en kvalitativ metod där vi intervjuat fem respondenter, varav fyra chefer och en anställd på SAMI. Studiens resultat är att SAMI:s innovationsprocess följer den Schumpeterianska innovationsprocessen och att utfallet, SAMI-appen, både är en teknisk och social innovation. I ett outforskat forskningsområde lämnar vi ett empiriskt och teoretiskt bidrag där vi kom fram till att kooperativet i SAMI:s fall alstrar en ny alternativ form av innovation: medlemsinnovation.

Höga bostadspriser och ekonomiska förutsättningar visar sig som centrala utmaningar för unga vuxna som strävar efter att etablera ett eget hushåll. Trots ett ökat intresse för olika boendelösningar och upplåtelseformer, visar denna studie bristande kunskap hos unga vuxna om dessa alternativ och deras specifika användningsområden. Detta examensarbete ämnar till att undersöka och analysera hur unga vuxna mellan 18 och 30 upplever bostadsmarknaden och dess alternativa boendeformer, samt vilka hinder de ställs inför när de söker bostad. Studiens frågeställningar är därmed; ”Vilka faktorer utgör de största hindren för unga vuxna på dagens bostadsmarknad?” samt "Hur upplever unga vuxna de utmaningar de möter på bostadsmarknaden? ”. Studiens frågeställningar besvaras med hjälp av en enkätstudie, en intervjustudie och teoretisk datainsamling. Enkätstudien omfattar 17 frågor och syftar till att samla in kvantitativa data om respondenternas preferenser och erfarenheter om bostadsmarknaden. Arbetets intervjustudie ämnar till att kunna åstadkomma en mer djupgående analys tillsammans med ett mindre antal deltagare. För att slutligen kunna skapa en teoretisk grund för arbetet finns den teoretiska insamlingen av data som innefattar en genomgång av relevant litteratur, vetenskapliga artiklar och tidigare forskning inom bostadsmarknaden. I studiens resultat kan det konstateras att flera faktorer skapar tveksamhet och oro, särskilt kring de alternativa boendelösningar som exemplifieras i studien, men också kring frågor om förutbestämda priser, läge, förlust av bostadens prisökning vid eventuell försäljning och bristande tillgänglighet. Resultatet visar däremot på att dessa övergripande utmaningar inte är tillräckligt omfattande för att hindra respondenternas öppenhet för de alternativa boendelösningar som erbjuds på marknaden. Avslutningsvis framhålls vikten av att dessa alternativ måste anpassas i samverkan mellan statliga, marknadens och civila aktörer för att tillgodose unga vuxnas specifika behov och förväntningar för att bli framgångsrika.