<p>Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering. Resultaten visar att det till följd av svårigheter att navigera och tolka informationen finns brister i läsbarheten i hjälptexten. Vidare uppfyller inte hjälptexten användarnas förväntningar.</p>

<p>Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer. Den största skillnaden ligger i förståelsen för manualens upplägg och uppbyggnad samt användningen av manualen.</p>

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer. Den största skillnaden ligger i förståelsen för manualens upplägg och uppbyggnad samt användningen av manualen.

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering. Resultaten visar att det till följd av svårigheter att navigera och tolka informationen finns brister i läsbarheten i hjälptexten. Vidare uppfyller inte hjälptexten användarnas förväntningar.

Siemens Industrial Turbomachinery AB är intresserade av att digitalisera deras arbetsprocesser. Således är syftet med denna studie att undersöka om AR presterar bättre än papper som en instruktionsmetod för operatorer på Siemens i Trollhättan. För att kunna svara på frågan "Hur väl presterar Augmented Reality (AR) teknik som instruktionsmetod till skillnad från papper för operatorer i en produktionsmiljö?", har två kvalitativa metoder tillämpats. Datainsamling skedde med hjälp av observationer och semi-strukturerade intervjuer för analys tillstudien. Vårt val av teoretiskt ramverk tillämpades inte endast för att undersöka prestanda, det användes även för undersökning av operatörernas vilja att införa AR som en instruktionsmetod. Resultaten från denna studie visar att AR presterade bättre som en instruktionsmetod och att operatörerna hade en positiv inställning vid användning av AR. Däremot, är det fortfarande oklart hur väl denna teknologi kommer att accepteras. Detta beror huvudsakligen på faktum att framtida förbättringar behöver utföras när det kommer till hårdvara och avsaknaden av skräddarsydda applikationer för operatörernas behov. / Siemens Industrial Turbomachinery AB is interested in digitizing their current work processes. Therefore, the reason for this study is to examine if AR performs better than paper as an instruction method for operators at Siemens in Trollhättan. In order to answer the question "How well does Augmented Reality (AR) technology perform compared to physical papers as an instruction method for operators in a production environment?", two qualitative methods have been applied. Data was collected by using observations and semi-structured interviews for the analysis of this study. Our choice of theoretical framework was not only applied for evaluating the performance, but also the operators' willingness to adopt AR as a form of instruction method. The findings from the results show that AR performs better as an instruction method and that the operators had a positive attitude when using AR. However, it is still unclear how well this technology will be accepted. This is mainly due to the fact that future improvements still need to be made to the hardware and the lack of customized applications for the operators' needs.