För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras. Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker. En ordentligt genomförd medborgardialog ger processen en öppenhet och ger samhället en stärkt lokal demokrati, vilket bidrar till att tilliten till både andra medborgare och de förtroendevalda ökar. För den fysiska planeringen är dialogarbetet viktigt för att få en ökad förståelse om en plats praktiska funktioner. Sammanfattningsvis har kommuner ingenting att förlora på att genomföra en medborgardialog, förutom att effektiviteten blir lidande. Det som är av största vikt när dessa frågor diskuteras är att ett medvetet val kring metod för dialog tas och kommuner måste redan innan processen bestämma sig för om de vill ha en effektiv eller en demokratisk process eftersom dessa inte kan samexistera till den grad som efterfrågas.

Digitalization often leads to the more efficient execution of work assignments which may, in turn, lead to less usage of resources that can negatively affect the environment. In this report digitalization implementation of self-inspections for the electricity installations company PLW Gruppen AB is conducted, as well as tests to calculate its time and environmental savings. The result of the development is a webpage application that can create and execute self-inspections with an adapted page for the execution of inspections on mobile. Some functions such as PDF-export and digital signing have been added to simplify the administrative work. The result of the tests that have been conducted shows that the digitalized system lessens the time for administrative work and improves its impact on the environment compared to the paper-based system.

Detta arbete undersöker skillnader i tidseffektivitet mellan beteendeträd ochHierarchical Task Network. En enklare spelprototyp av typen top-down 2D shoot-emup implementerades. Spelprototypen använder två typer av autonom motspelare så kallade botar. En bot för beteendeträd och en bot för Hierarchical Task Network. Spelprototypen mäter körtiden för varje typ av bot i sex olika situationer. Varje situation svarar mot ett bestämt beteende hos boten. Ett beteende kan brytas ned i en samling uppgifter som boten kan utföra. Spelprototypen mäter körtiden för att bestämma ett enskilt beteende i en specifik situation. Resultaten från mätningarna tyder på att beteendeträd har bättre tidseffektivitet än Hierarchical Task Network.

Arbetet jämför fyra olika NoSQL-databaser med fokus på tidseffektivitet. De fyra databaserna är MongoDB, RavenDB, ArangoDB och Couchbase. Studien består av en benchmark för att mäta tidseffektiviteten av de fyra databaserna och en litteraturstudie av hur tidseffektiviteten påverkas av optimeringslösningar. Tillsammans bidrar dessa metoder till en slutsats från båda perspektiven då de kompletterar varandra och ger en grund för resultatets betydelse. Arbetets grund ligger i ett tidigare examensarbete som går ut på att jämföra en SQL-databas mot en NoSQL-databas med en benchmark. Resultatet av studien visar att för de flesta databaser så ökar söktiden för en query i korrelation med ökningen av query-komplexiteten, och att tidseffektiviteten mellan de olika databaserna varierar vid sökningar med hög komplexitet. Framtida arbeten som kan baseras på denna studie är att göra en liknande benchmark på ett dataset som är större eller att en annan typ av databas används.

Ett användningsområde för maskininlärning och neurala nätverk är att förutspå data. Exempel på några fält som gynnas av denna teknologi är sjukvård, dataspel, och nätverksprogrammering. Detta arbete utforskar hur noggrant och tidseffektivt en specifik typ av neuralt nätverk kan förutspå en spelares framtida handlingar. Det neurala nätverket ska förutspå en framtida handling genom att ta en historik av data på spelarens inmatningar och spelets tillstånd vid olika tidpunkter. Det använda neurala nätverket kallas för ett Elmannätverk. Ett sekundärt neuralt nätverk vid namn Feed Forward Network används som jämförelsepunkt vid utvärderingen av Elmannätverket. Datainspelningen genomfördes på en avskalad förstapersonsskjutare där data användes för att både träna och utvärdera de neurala nätverken. Resultaten visar hur Elmannätverket presterade sämre än Feed Forward Nätverket. Rapporten tar upp olika möjliga orsaker till detta. Ett möjligt skäl kan vara att en historik av data inte är relevant för förutsägningen. Detta kan utvärderas vidare i framtida arbete.

Revisionsbranschen präglas av hög personalomsättning och på senare år har antalet auktoriserade revisorer minskat (Hjorth, 2022; Revisorsinspektionen, 2024). Samtidigt ökar behovet av revision framför allt på grund av att redovisning och rapportering av hållbarhet blivit allt mer krävande (Johansson, 2022). Artificiell intelligens (AI) är ett verktyg som kan komma att bli väldigt viktigt för att hjälpa och avlasta revisorn i revisionsarbetet. Revisionsbyråerna, framför allt de fyra största KPMG, PWC, Deloitte och EY, har själva utvecklat en hel del AI-program som kan användas i olika delar av revisionsprocessen. Grunden till denna studien är tidigare forskning som studerat revisionskvalitet och AI inom revision. På grund av att AI inom revision är ett relativt outforskat område så har även studier om hur AI används inom andra branscher samt vad som påverkar användningen av en ny teknologi i allmänhet legat till grund för studien. Studien syftar till att undersöka hur användningen av AI ser ut bland auktoriserade revisorer i Sverige samt hur revisorns egenskaper, åsikter och uppfattningar om AI påverkar användningen av AI. Metoden som används för att besvara detta syfte är en kvantitativ enkätundersökning. För att kunna kartlägga användningen av AI inom revisionsbranschen i Sverige på ett så transparent och heltäckande sätt som möjligt så fick alla nästan auktoriserade revisorer i Sverige möjlighet att besvara enkäten. Ett av de mer intressanta resultaten i studien var att användningen av AI inom revisionsprocessen var relativt låg trots att de revisionsbyråer som utvecklat AI målar upp en bild om att utvecklingen av AI inom revision kommit ganska långt. Vidare visade det sig att ca 40% av de responderade revisorerna använder AI i någon form i sitt revisionsarbete, vilket däremot visar på att det används i andra delar i revisorers arbete. Det är vanligare att använda AI som byrån har infört jämfört med AI som individen själv infört. Av de granskningsfaser som undersöks i denna studie visade det sig att det idag används mest vid substansgranskningar och vid redovisnings- och skattefrågor. Det används minst för interna kontroller. Studien har hittat signifikanta samband för AI-användning mellan både åsikter och uppfattningar, samt egenskaper, trots den relativt låga användningen. Detta resulterade i att studiens hypoteser delvis kunde bevisas.

Kostnad och tid är två parametrar som går hand i hand i näst intill alla sammanhang, inte minst i byggbranschen. Pressade tidsplaner och snäva budgetar kräver noggrannhet och effektivitet genom samtliga skeden i byggprocessen. Framför allt är en kortare byggtid av stor vikt, som ett resultat av det har det industriella byggandet fått en alltmer betydande roll. Syftet med denna rapport är att undersöka lönsamheten vid användandet av prefabricerade element gentemot konventionell platsbyggning. Arbetet har avgränsats till att undersöka ett enskilt område, nämligen lätta innerväggar. Rapporten har gjorts i samarbete med Peab AB och den har utförts på deras pågående projekt, köpcentrumet Mall of Scandinavia i Arenastaden, Solna. De två byggmetoderna har jämförts med avseende på tid och ekonomi. Vidare har de prefabricerade väggelelementens för- och nackdelar samt alternativa användningsområden undersökts. De prefabricerade innerväggarna som används i projektet tillverkas av företaget Elementum Eco AB i Bollebygd. Monteringen av väggelementen sker med hjälp av en modifierad gaffeltruck, vilket är ovanligt. Metoden kräver endast tre arbetare och medför en avsevärt kortare monteringstid jämfört med platsbyggda innerväggar. Metoden är ny för Peab och det är andra gången som de valt att använda sig av den. Det var vid ett tidigare projekt i Tanums kommun, då köpcentrumet Tanum shoppingcenter byggdes, som metoden introducerades för företaget. Efter färdigställandet var erfarenheterna av väggelementen positiva. Man ansåg sig ha vunnit både tids- och kostnadsmässigt och valde därför att bepröva metoden ytterligare en gång. Jämförelsen mellan de båda byggmetoderna har gjorts på två väggar med samma förutsättningar vad gäller dimension och arbetskraft. Fördjupade intervjuer som huvudmetod, egenhändigt utförda inspektioner och litteraturstudie har föranlett resultat i rapport. Resultatet av detta arbete visar att kostnads- och tidseffektiviteten ökar med en faktor på upp till närmare nio gånger, genom val av prefabricering som metod jämfört med konventionell platsbyggning som metod. Flera fördelar påvisas även inom områden som arbetsmiljö och miljöpåverkan. / Cost and time are two parameters that affect one another no matter what the context is, not least in the building industry. Both time schedules and budgets are pushed to the limit, therefore accuracy and efficiency needs to be considered through all stages of the building process. A shorter construction time is of vital importance and as a result of that, industrial building methods has taken a more significant part in the business. The purpose of this report was to investigate the profitability by using prefabricated panels instead of conventional building methods. Due to a given timeframe the investigation has been defined to focus on one special field, namely light prefabricated interior walls. The report was developed in collaboration with Peab AB and the work has been done on their ongoing project Mall of Scandinavia in Arenastaden, Solna. The two construction methods have been compared with respect to time and finances. Furthermore, the prefabricated panels advantages and disadvantages as well as alternative uses have been studied. The prefabricated interior walls, used in the project, are produced by Elementum Eco AB in Bollebygd. The walls are mounted by means of a modified forklift truck, which is somewhat unique. The mounting process requires only three workers and results in a considerably shorter assembly time compared to site-built interior walls. It is a new method and it is used by Peab for the second time. The company was introduced to the method at an earlier project in Tanum, when Tanum shopping centre was established. The over all experience turned out positive and once completed, both time and cost was considered to have been saved. Peab therefore chose to use the method once more. The comparison between the two methods of construction has been made on two walls with similar conditions in terms of size and manpower. The result of this report shows that both time and cost efficiency can increase nearly nine times by choosing prefabricated interior walls compared to conventional site-built ones. Furthermore, benefits in areas such as environmental impact and work environment are shown as well.

Arbetet undersöker skillnader i prestanda mellan SOLID och mer hårdkodade algoritmer, i form av respektive beteendeträd och en enum-switch tillståndsmaskin. Testerna utförs i spelmotorn Unity genom en isolerad testmiljö där exekveringstiden mäts mellan i scenarion. Algoritmerna har implementerats så att de kan köra olika beteenden, dessa testas i olika scenarion för att få fram resultaten. Exekveringstid mäts genom profiler-verktyget i Unity som sedan analyseras och jämförs för att se hur mycket tid det tar att exekvera och om det finns skillnader mellan dem. Resultaten tyder på att den hårdkodade algoritmen presterade bättre än den som följde SOLID-principer, dock inte så markant att det utesluter användningen av den mer flexibla koden.

Bakgrund: Ljumskbråck är den vanligaste operationen inom allmänkirurgin, varje år utförs nästan 20 000 operationer i Sverige. I Östergötland utförs ljumskbråcksoperationer på tre ställen inom ramen för dagkirurgi; vid Aleris Specialistvård i Motala (ASM), Närsjukvården i Finspång (NiF) samt Medicinskt Centrum i Linköping (MCL). Det finns en teori om att privata vårdgivare är mer tidseffektiva än offentliga vårdgivare. De privata anses kunna utföra fler operationer under en given tid, men ingen studie har gjorts på tidseffektiviteten kring operationerna hos respektive vårdgivare. Denna studie har genomförts för att detektera om det finns en skillnad i hur lång tid olika moment tar att utföra och vad denna skillnad i sådana fall beror på, samt om patientunderlaget skiljer sig mellan klinikerna. Metod: Studien omfattade 70 patienter fördelade på tre kliniker; ASM, MCL och NiF. Ljumskbråcksoperationerna delades upp i flertalet moment som mättes med digital klocka. Dessutom samlades uppgifter in om patientens ålder, ASA-klass, BMI samt information om vilka som närvarade i operationssalen. Statistisk analys gjordes enligt Kruskal-Wallis. Programvaran som användes var SPSS version 22. Resultat: Studien fann ingen signifikant skillnad i BMI, ASA-klass eller ålder mellan klinikernas patienter (p > 0,05 för samtliga). Däremot fanns stora skillnader vad gäller hur lång tid ett flertal av momenten under ljumskbråcksoperationen tog. Slutsats: Studien påvisar att det finns stora skillnader i olika moment vid ljumskbråcksoperationer. De privata klinikerna var alltid snabbare än den offentliga kliniken. Då det saknas studier inom området vore det intressant att se om det finns liknande skillnader vid andra ingrepp som utförs av olika aktörer. / Background: Inguinal hernia surgery is one of the most common surgeries within general surgery, with approximately 20 000 surgeries per year in Sweden. There are three places in Östergötland County where inguinal hernias are executed within outpatient surgery; at Aleris Specialistvård in Motala (ASM), Närsjukvården in Finspång (NiF) and at Medicinskt Centrum in Linköping (MCL). There is a theory that private health care providers are more time-efficient than public health care providers. The private health care providers are considered to perform more operations over a given time though no studies has been done on time efficiency. This study was performed to detect if there is a difference in time in the various steps during the surgery between the clinics, what causes these differences and if the patients differ. Methods: The study includes 70 patients distributed on three outpatient surgery clinics; ASM, MCL and NiF. The inguinal hernia operations were divided into shorter steps measured with a digital watch.  Furthermore, data were noted about the patients’ age, ASA-score, BMI and who were present in the operating room. Statistical analyses were performed with the Kruskal-Wallis one-way analysis of variance. The software used was SPSS version 22. Results: The study found no significant difference in BMI, ASA-score and age between the health care providers (p > 0,05). However, regarding the time efficiency, there were significant differences between the clinics. Conclusions: The study concludes that there are big differences in time, within the various steps in the inguinal hernia surgeries, between the clinics. The private health care providers were always faster than the public health care provider. Since no earlier studies have been made in this area, it would be interesting to see if there are similar differences in other types of surgeries.

The purpose of this study was to examine the relationshipsbetween the customer value factors control, self-efficacy,independence and time efficiency when using self-servicetechnology. Through increased knowledge of theserelationships, service meetings with self-service technologycan be improved. This qualitative study examines a selfservice technology and collects empirical material throughobservations and semi-structured interviews. In order toobtain a theoretical basis, previous research on the currentrelationships has been investigated and compiled. Theresults of the study confirmed the developed conditionsfrom the theoretical basis and that they affect users'performance and satisfaction when interacting with selfservice technologies. In addition, the study generated newknowledge, a further relationship between self-efficacy andcontrol was found and that external factors such asexperience, environment and stress are importantcomponents that also have an impact on the use of selfservice technology. However, in future research it may benecessary to focus also on external factors to create a fairpicture of these relations but also additional customer valuefactors such as fun and availability. / Syftet med denna studie var att studera förhållanden mellankundvärdesfaktorerna kontroll, självförmåga,självständighet och tidseffektivitet vid användning avsjälvbetjäningssystem. Genom ökad kunskap om dessaförhållanden kan servicemöten med självbetjäningssystemförbättras. Denna kvalitativa undersökning undersöker ettsjälvbetjäningssystem och samlar in empiriskt materialgenom observationer och semi-strukturerade intervjuer. Föratt få en teoretisk grund har tidigare forskning kring deaktuella förhållandena undersökts och sammanställts.Resultatet ur studien bekräftade de framtagna förhållandenur den teoretiska grunden och att de påverkar användaresprestationer och tillfredsställelse vid interaktion medsjälvbetjäningssystem. Dessutom genererade studien i nykunskap i form av att ytterligare ett förhållande mellansjälvförmåga och kontroll framställdes samt att yttrefaktorer som vana, miljö och stress är viktiga beståndsdelarsom även dem har en inverkan på användningen avsjälvbetjäningssystem. I framtida forskning kan det dockvara nödvändigt att fokusera även på yttre faktorer för attskapa en rättvis bild av dessa förhållanden men ocksåytterligare kundvärdesfaktorer som nöje och tillgänglighet.