Sammanfattning Forskning kring styrning av små företag har länge varit ett förbisett område inom det företagsekonomiska fältet. Den senaste tiden har utvecklingen gått mot en allt mer tjänstedominerande marknad. Ett område inom tjänsteföretag, är kunskapsintensiva företag där någon form av utbildning är ett krav för de anställda. En kvalificerad utbildning skulle kunna försvåra styrningen av denna typ av medarbetare. Detta gör att det skulle vara intressant att undersöka styrningen av denna typ av företag. Syftet med uppsatsen är att försöka bringa klarhet och utforska företagsledarens sätt att styra små kunskapsintensiva företag. Den teoretiska referensramen behandlar ämnen som beteendestyrning, självstyrning och kulturstyrning. Beteendestyrning handlar om att företagens styrning främst sker i form av regler och att rutiner. Med självstyrning sätter företagen större vikt vid, att redan vid rekryteringen se till att personalen har motivationen som krävs. Kulturstyrning handlar om att företagsledningen aktivt främjar en samsyn och gemensamma värderingar hos personalstyrkan. För att enklast få svar på vårt syfte var en kvalitativ metod lämpligast genom djupintervjuer med ett lämpligt antal respondenter. Vi har genomfört djupintervjuer á 60-75 minuter med respondenter från fyra olika företag som stämmer in på vårt forskningsområde. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och återges delvis som citat i uppsatsens resultatdel. Slutsats blev att företagen i branschen helst av allt ville att frihet skulle råda på arbetsplatsen och att alla skulle trivas på sitt jobb. Friheten dominerade men inom vissa områden krävde företagsledaren att tydliga rutiner skulle följas, för att på så vis säkerställa att dessa utfördes korrekt.

Denna studie ämnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen när konsulten lämnar företaget. En fallstudie på två stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus på organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget påverkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen. Konsulten bidrar med flexibilitet, vilket innebär att företaget bör sträva efter att genomföra integrerande praktiker under arbetets gång, och inte fokusera på överlämningen enbart när konsulten lämnar företaget.

<p>Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen. </p><p>Forskningen på hur den här typen av företag fungerar har hittills varit begränsad. Föreliggande studie söker därför till viss del råda bot på detta. Studien har undersökt vilken typ av mål den här typen av företag har och hur strategiformuleringsprocessen ser ut i den här typen av företag. En betydande fundering som genomsyrar arbetet är om dessa företag utnyttjar sina anställdas kompetens. </p><p>För att studera fenomenet empiriskt har ett företag av den här typen valts ut och ett antal intervjuer har genomförts. De resultat som framkommit pekar på att de mål det undersökta företaget har är av mer långsiktig karaktär och mer kan liknas vid vision än mätbara nyckeltal. Ett undantag vad gäller långsiktiga mål är överlevnad, vilket man dock snarare betraktar som en förutsättning än som ett konkret mål. </p><p>Med överlevnad som första prioritet blir strategin inga konkreta riktlinjer, utan snarare en rad övergripande idéer gällande den verksamhet man bedriver och bör mer liknas vid improvisation inom vissa ramverk. Dessa ramverk utgörs i det undersökta företaget delvis av de lagar som reglerar verksamheten (journallag, patientlag etc.), men framför allt de gemensamma föreställningar (kognitiva kartor) de anställda delar. Således får även strategin en mer långsiktig prägel, där ständigt lärande och utveckling sätts i fokus för verksamheten. Utifrån detta perspektiv bör strategi i det undersökta företaget ses som en kontinuerlig process snarare än en tydligt formulerad plan.</p>

<p>Bakgrund: Det har blivit allt vanligare att organisationer väljer att köpa in tjänster idag. Detta kan till viss del förklaras av att organisationer i allt större utsträckning väljer att koncentrera sig på sin kärnverksamhet istället för att producera tjänsten inom organisationen. Det specifika med tjänster är att heterogeniteten är stor, som ligger i tjänstens natur. Möjligheten att inspektera tjänsten innan köp är mycket begränsad, då en tjänst är en process som handlar om att nå ett specifikt resultat. Denna tjänst blir då svår att mäta och värdera. Det finns idag inga vedertagna existerande modeller som kan tillämpas på tjänsteupphandlingar. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att studera upphandlingsprocessen av kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt belysa vilka svårigheter det finns kring denna process och hur dessa svårigheter kan hanteras. </p><p>Avgränsningar: De avgränsningar vi har valt att göra är att lägga fokus på kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt urvalsavgränsningar, i form av geografisk och storleksmässig avgränsning. </p><p>Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på tio organisationer från både privat och offentlig sektor som verkar i flera olika branscher. Den empiriska datan har samlats in med hjälp av 14 intervjuer som sedan har analyserats för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och uppfylla dess syfte i en avslutande diskussion. </p><p>Resultat: Då tjänster ofta är svåra att mäta och värdera innan köp medför det att det finns tveksamheter huruvida en objektiv värdering kan göras. Detta medför även svårigheter att utforma kravspecifikation, och det finns en risk för att organisationen saknar rätt kompetens för att upphandla tjänsten. Undersökningen har visat på att skillnaderna mellan organisationers upphandlingsförfarande främst ligger i de grundläggande förutsättningarna för den enstaka organisationen, vilket påverkar resultatet av upphandlingsprocessen. Vi ser svårigheter med att kunna generalisera tjänster inom samma tjänstekategori, vilket medför att det är svårt att utveckla en upphandlingsmodell för alla typer av tjänster, men även för att organisationer har olika interna och externa förutsättningar.</p>

Bakgrund: Det har blivit allt vanligare att organisationer väljer att köpa in tjänster idag. Detta kan till viss del förklaras av att organisationer i allt större utsträckning väljer att koncentrera sig på sin kärnverksamhet istället för att producera tjänsten inom organisationen. Det specifika med tjänster är att heterogeniteten är stor, som ligger i tjänstens natur. Möjligheten att inspektera tjänsten innan köp är mycket begränsad, då en tjänst är en process som handlar om att nå ett specifikt resultat. Denna tjänst blir då svår att mäta och värdera. Det finns idag inga vedertagna existerande modeller som kan tillämpas på tjänsteupphandlingar. Syfte: Vårt syfte är att studera upphandlingsprocessen av kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt belysa vilka svårigheter det finns kring denna process och hur dessa svårigheter kan hanteras. Avgränsningar: De avgränsningar vi har valt att göra är att lägga fokus på kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt urvalsavgränsningar, i form av geografisk och storleksmässig avgränsning. Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på tio organisationer från både privat och offentlig sektor som verkar i flera olika branscher. Den empiriska datan har samlats in med hjälp av 14 intervjuer som sedan har analyserats för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och uppfylla dess syfte i en avslutande diskussion. Resultat: Då tjänster ofta är svåra att mäta och värdera innan köp medför det att det finns tveksamheter huruvida en objektiv värdering kan göras. Detta medför även svårigheter att utforma kravspecifikation, och det finns en risk för att organisationen saknar rätt kompetens för att upphandla tjänsten. Undersökningen har visat på att skillnaderna mellan organisationers upphandlingsförfarande främst ligger i de grundläggande förutsättningarna för den enstaka organisationen, vilket påverkar resultatet av upphandlingsprocessen. Vi ser svårigheter med att kunna generalisera tjänster inom samma tjänstekategori, vilket medför att det är svårt att utveckla en upphandlingsmodell för alla typer av tjänster, men även för att organisationer har olika interna och externa förutsättningar.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen. Forskningen på hur den här typen av företag fungerar har hittills varit begränsad. Föreliggande studie söker därför till viss del råda bot på detta. Studien har undersökt vilken typ av mål den här typen av företag har och hur strategiformuleringsprocessen ser ut i den här typen av företag. En betydande fundering som genomsyrar arbetet är om dessa företag utnyttjar sina anställdas kompetens. För att studera fenomenet empiriskt har ett företag av den här typen valts ut och ett antal intervjuer har genomförts. De resultat som framkommit pekar på att de mål det undersökta företaget har är av mer långsiktig karaktär och mer kan liknas vid vision än mätbara nyckeltal. Ett undantag vad gäller långsiktiga mål är överlevnad, vilket man dock snarare betraktar som en förutsättning än som ett konkret mål. Med överlevnad som första prioritet blir strategin inga konkreta riktlinjer, utan snarare en rad övergripande idéer gällande den verksamhet man bedriver och bör mer liknas vid improvisation inom vissa ramverk. Dessa ramverk utgörs i det undersökta företaget delvis av de lagar som reglerar verksamheten (journallag, patientlag etc.), men framför allt de gemensamma föreställningar (kognitiva kartor) de anställda delar. Således får även strategin en mer långsiktig prägel, där ständigt lärande och utveckling sätts i fokus för verksamheten. Utifrån detta perspektiv bör strategi i det undersökta företaget ses som en kontinuerlig process snarare än en tydligt formulerad plan.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrning för att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen. Styrningsverktygen är: rekrytering, lön och belöningssystem, arbetsutformning och arbetsinnehåll, karriär samt lojalitet. Syfte: Vi ämnar beskriva hur ledningen samt de anställda i kunskapsintensiva organisationer använder samt uppfattar styrningsverktyg för att behålla kompetent personal i organisationen. Vår avsikt är sedan att beskriva om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan offentliga och privata organisationer. Genomförande: Studien är av kvalitativ art och 15 intervjuer har genomförts på två revisionsbyråer samt Skatteverket. Vi har även deltagit vid två informationsträffar, en för vardera sektor. Resultat: Alla valda styrningsverktyg används inom båda sektorerna, men de används på olika sätt. Styrningsverktyget karriär är mer framträdande inom den privata sektorn och här är även de anställda mer intresserade av att göra karriär än inom den offentliga sektorn. Även lön används som styrningsverktyg på olika sätt. Här är det den offentliga sektorn som använder styrningsverktyget mer, då de är noga med att skapa en lönestruktur för de anställda. Ett annat sätt att styra för att behålla sina anställda är friheten. Här har det under studien framkommit att de anställda inom den offentliga sektorn har stor frihet vad gäller sitt arbete och de menar att de inte har några problem med att kombinera sitt arbete med privatliv. Även på revisionsbyråerna anser de att friheten är stor, men under årets första månader kan det vara svårt att kombinera sitt arbete med privatlivet då arbetsbelastningen är stor.

Abstract Bachelor Thesis, School of Economics at Vaxjo university Program: Enterprising and Business Development, EBD 362, Spring 2006 Authors: Jens Asp, Vivianne Holmer, Carl-Marcus Wahlstrom Examiner: Stig G Johansson Keywords: Services, cooperation, collaboration, customer offer, knowledge Title: Service firms in collaboration – A study of the development of small service firms in collaboration Nutek presented numbers during year 2005 witched show that the Swedish service sector, for the first time ever, was greater than the industrial sector. The kind of firms that develop most is small service firms without employees. The topic of interest in this bachelor thesis is to study how this kind of firms can develop. There is a great number of strategic options for firms to choose. The advantage for small service firms is their capability that they easily can adapt to the environment, but it also involve a vulnerability. For service firms, collaboration is an option to get less vulnerable but also a way to develop. In this study we want to get greater understanding of what happens in the single service firm when they collaborate whit other service firms in an imaginary (virtual) organization. Our question in this theses is: - In witch way do the imaginary organization affect the knowledge, the offer and the gross sales development in the single service firm? To answer this question, we have studied the relation of the service offer and the knowledge development in small knowledge service firms who collaborate trough an imaginary organization. Our theoretical framework is based on Hedberg (1994, 2002) and Normann (1995, 2001). The theoretical framework is also the base of our empirical study. We have accomplished ten interviews with small service firms, according to the criterion above. The study indicated following statements: - The knowledge, generated trough the collaboration develops the service offer. The firms that has been specialized trough the collaboration has harder to generate gross sales growth / Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi Program: Enterprising and Business Development, EBD 362, VT 2006 Examinator: Stig G Johansson Nyckelord: Tjänsteföretag, samarbete, kunderbjudande, kunskap, kunskapsintensiv Den statliga myndigheten Nutek presenterade siffror under år 2005 som visade på att tjänstesektorn i Sverige för första gången är större än industrisektorn. Den typ av företag som utvecklas mest är främst småföretag utan anställda. Aktualiteten av att undersöka hur dessa små tjänsteföretag kan utvecklas ligger därför till grund för denna uppsats, liksom vårt intresse för marknadsstrategiska val. Antalet strategiska val för små tjänsteföretag är många. De små företagens storlek ger dem fördelar att lätt kunna anpassa sig till omvärlden, men medför även en sårbarhet. Många tjänsteföretag ser därför ett samarbete med såväl kunder som potentiella konkurrenter som ett sätt att bli mindre sårbara, men även för att utvecklas. Vi vill därför i denna uppsats visa på en djupare förståelse om vad som sker i det enskilda företaget då det ingår i ett samarbete av en imaginär karaktär. Vi har som utgångspunkt frågeställningen: Hur påverkar den imaginära samarbetsformen kunskapens, kunderbjudandets och omsättningens utveckling hos den enskilda företagaren? För att kunna svara på frågan har vi studerat förhållandet mellan kunderbjudandet och kunskapens utveckling i små kunskapsintensiva tjänsteföretag då de ingått i ett imaginärt samarbete. Vi har utgått ifrån att testa Hedbergs (1994, 2002) och Normanns (1995, 2001) teorier vilka även ligger till grund för vår empiriska studie. Empirin bygger på tio intervjuer med småföretagare vilka gått den ovan beskrivna vägen till mötes. Vi har genom studien bland annat kommit fram till:  Att den genom samarbetet genererade kunskapen, utvecklar kunderbjudandet.  Att de specialiserade företagen har svårare att generera ekonomisk tillväxt genom det imaginära samarbetet.

<p>Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrning</p><p>för att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen. Styrningsverktygen är: rekrytering, lön och</p><p>belöningssystem, arbetsutformning och arbetsinnehåll, karriär samt lojalitet.</p><p>Syfte: Vi ämnar beskriva hur ledningen samt de anställda i kunskapsintensiva organisationer använder samt uppfattar styrningsverktyg för att behålla kompetent personal i organisationen.</p><p>Vår avsikt är sedan att beskriva om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan offentliga och privata organisationer.</p><p>Genomförande: Studien är av kvalitativ art och 15 intervjuer har genomförts på två revisionsbyråer samt Skatteverket. Vi har även deltagit vid två informationsträffar, en för vardera sektor.</p><p>Resultat: Alla valda styrningsverktyg används inom båda sektorerna, men de används på olika sätt. Styrningsverktyget karriär är mer framträdande inom den privata sektorn och här är även de anställda mer intresserade av att göra karriär än inom den offentliga sektorn. Även lön används som styrningsverktyg på olika sätt. Här är det den offentliga sektorn som använder styrningsverktyget mer, då de är noga med att skapa en lönestruktur för de anställda. Ett annat sätt att styra för att behålla sina anställda är friheten. Här har det under studien framkommit att de anställda inom den offentliga sektorn har stor frihet vad gäller sitt arbete och de menar att de inte har några problem med att kombinera sitt arbete med privatliv. Även på revisionsbyråerna anser de att friheten är stor, men under årets första månader kan det vara svårt att kombinera sitt arbete med privatlivet då arbetsbelastningen är stor.</p>

<p>Abstract</p><p>Bachelor Thesis, School of Economics at Vaxjo university</p><p>Program: Enterprising and Business Development, EBD 362, Spring 2006</p><p>Authors: Jens Asp, Vivianne Holmer, Carl-Marcus Wahlstrom</p><p>Examiner: Stig G Johansson</p><p>Keywords: Services, cooperation, collaboration, customer offer, knowledge</p><p>Title: Service firms in collaboration – A study of the development of small service firms in collaboration</p><p>Nutek presented numbers during year 2005 witched show that the Swedish service sector, for the first time ever, was greater than the industrial sector. The kind of firms that develop most is small service firms without employees. The topic of interest in this bachelor thesis is to study how this kind of firms can develop. There is a great number of strategic options for firms to choose. The advantage for small service firms is their capability that they easily can adapt to the environment, but it also involve a vulnerability. For service firms, collaboration is an option to get less vulnerable but also a way to develop. In this study we want to get greater understanding of what happens in the single service firm when they collaborate whit other service firms in an imaginary (virtual) organization. Our question in this theses is:</p><p>- In witch way do the imaginary organization affect the knowledge, the offer and the gross sales development in the single service firm?</p><p>To answer this question, we have studied the relation of the service offer and the knowledge development in small knowledge service firms who collaborate trough an imaginary organization.</p><p>Our theoretical framework is based on Hedberg (1994, 2002) and Normann (1995, 2001). The theoretical framework is also the base of our empirical study. We have accomplished ten interviews with small service firms, according to the criterion above.</p><p>The study indicated following statements:</p><p>- The knowledge, generated trough the collaboration develops the service offer.</p><p>The firms that has been specialized trough the collaboration has harder to generate gross sales growth</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi</p><p>Program: Enterprising and Business Development, EBD 362, VT 2006</p><p>Examinator: Stig G Johansson</p><p>Nyckelord: Tjänsteföretag, samarbete, kunderbjudande, kunskap, kunskapsintensiv</p><p>Den statliga myndigheten Nutek presenterade siffror under år 2005 som visade på att tjänstesektorn i Sverige för första gången är större än industrisektorn. Den typ av företag som utvecklas mest är främst småföretag utan anställda. Aktualiteten av att undersöka hur dessa små tjänsteföretag kan utvecklas ligger därför till grund för denna uppsats, liksom vårt intresse för marknadsstrategiska val. Antalet strategiska val för små tjänsteföretag är många. De små företagens storlek ger dem fördelar att lätt kunna anpassa sig till omvärlden, men medför även en sårbarhet. Många tjänsteföretag ser därför ett samarbete med såväl kunder som potentiella konkurrenter som ett sätt att bli mindre sårbara, men även för att utvecklas. Vi vill därför i denna uppsats visa på en djupare förståelse om vad som sker i det enskilda företaget då det ingår i ett samarbete av en imaginär karaktär. Vi har som utgångspunkt frågeställningen: Hur påverkar den imaginära samarbetsformen kunskapens, kunderbjudandets och omsättningens utveckling hos den enskilda företagaren? För att kunna svara på frågan har vi studerat förhållandet mellan kunderbjudandet och kunskapens utveckling i små kunskapsintensiva tjänsteföretag då de ingått i ett imaginärt samarbete.</p><p>Vi har utgått ifrån att testa Hedbergs (1994, 2002) och Normanns (1995, 2001) teorier vilka även ligger till grund för vår empiriska studie. Empirin bygger på tio intervjuer med småföretagare vilka gått den ovan beskrivna vägen till mötes. Vi har genom studien bland annat kommit fram till:</p><p> Att den genom samarbetet genererade kunskapen, utvecklar kunderbjudandet.</p><p> Att de specialiserade företagen har svårare att generera ekonomisk tillväxt genom det imaginära samarbetet.</p>