Problemställning: Genom digitaliseringen går det att identifiera möjligheter i såväl företags kunskapshantering som affärsrelationer. Dessa består bland annat av möjligheter till mer data- och informationsunderlag och nya sätt att kommunicera på. Samtidigt innebär det även utmaningar i form av högre krav på hantering, anpassning och kunskap för att realisera möjligheterna. Vidare kan företag genom att digitalisera sig anta ekonomiska fördelar och digitaliseringen kan ses som nödvändig att hänga med i för att överleva på marknaden. Detta pekar på dilemmat och relevansen för företag att utnyttja digitaliseringen till sin fördel. Att undersöka vad dessa möjligheter och utmaningar består av, ter sig därmed aktuellt att studera i samband med kunskapshantering och affärsrelationer. Forskningsfrågor: 1. Hur gestaltar sig de huvudsakliga digitala förändringarna, och vilka möjligheter respektive utmaningar upplever anställda med dessa? 2. Vilka upplevs som de huvudsakliga möjligheterna respektive utmaningarna som digitaliseringens effekter har bidragit till gällande kunskapshantering inom företag? 3. Vilka upplevs som de huvudsakliga möjligheterna respektive utmaningarna som digitaliseringens effekter har bidragit till gällande hanteringen och upprätthållandet av affärsrelationer för företag? Syfte: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för de möjligheter och utmaningar som anställda på kunskapsintensiva B2B-företag upplever som effekt av digitaliseringen. Detta undersöks ur två huvudsakliga områden; kunskapshantering och affärsrelationer. Upplevda möjligheter och utmaningar kopplat till digitaliseringen som en förändring i företag studeras också och är det som inleder studien. Resultat: Det som vissa respondenter upplever som möjligheter upplevs som utmaningar av andra. Sett till digitaliseringen upplevs möjligheter till tidsbesparing och arbete med andra uppgifter, parallellt med en utmaning i samband med ökad hantering och stress. Investeringar upplevs riskera att inte besvara behovsbilden och synkronisering ses som utmanande, samtidigt som det beskrivs som en möjlighet ifall detta uppnås. Vid kunskapshantering visar sig möjligheter till såväl ökad som minskad motivation. Även sett till kommunikation internt och långsiktigt externt relationsbyggande samt tillit, kan digitaliseringen verka åt båda håll. Lagar, regleringar och bestämmelser visar sig vara en utmaning som flera respondenter upplever. Digitala verktyg upplevs kunna gynna kommunikation och kunskapsspridning, men även tiden framställs som en utmaning i detta sammanhang Kunskapsbidrag: Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka huvudsakliga möjligheter och utmaningar som anställda på kunskapsintensiva B2B-företag upplever som effekt av digitaliseringen. Denna förståelse är värdefull för företag som möter denna förändring; en medvetenhet kring möjligheter och en identifiering av utmaningar kan stärka arbetet. / Problematization: With the digitization, opportunities in knowledge management as well as in business relations are identified. These consist of, for example, opportunities in more data as well as information in decision making, but also new ways to communicate. Simultaneously, challenges in increasing demands on management, adaptation and knowledge occur to take advantage of the opportunities. Moreover, enterprises can realize economic benefits and the digitization can also be seen as something that they have to keep up with in order to survive on the market. This shows the dilemma, as well as the importance, for enterprises to take advantage of the digitization. Therefore, it is of interest to examine what these opportunities and challenges consist of, focusing on knowledge management and business relations. Research questions: 1. How are the main digitization changes shown, and which are experienced as the main opportunities and challenges? 2.Which are experienced as the main opportunities and challenges that the effects of the digitization have contributed to, focusing on enterprises’ knowledge management? 3. Which are experienced as the main opportunities and challenges that the effects of the digitization have contributed to, focusing on the management and maintenance of business relations in enterprises? Purpose: The study aims to reach a deeper understanding of the opportunities and challenges that workers in knowledge intensive B2B-enterprises experience as an effect of the digitization. These are being examined focusing on two main areas: knowledge management and business relations. Experienced opportunities and challenges with the digitization as a change in enterprises is also examined and begins the study. Result: Aspects that some respondents expressed as opportunities, others experienced as challenges. Digitization is described as an opportunity to make time savings that can be invested in other tasks, as well as it is experienced as a challenge in increasing work with management and stress, as a result. IT-investments are associated with the risk of not fulfilling the needs and synchronization is described as a challenge, as well as an opportunity if it is achieved. Correlated to knowledge management, digitization can increase as well as decrease the motivation. In internal communication, long term business relations and trust, the digitization is experienced as affecting in different directions. Laws and regulations turned out to be a challenge according to several respondents. Digital tools are experienced as being able to promote communication and knowledge management, but the time is expressed as a challenge in this aspect as well. Contribution: The study contributes to an increasing understanding of the main opportunities and challenges that workers in knowledge intensive B2B-enterprises experience as an effect of the digitization. This understanding is valuable to enterprises in digital changes thanks to an increasing ability to identify opportunities and reinforce them, as well as to identify challenges and handle them.

Syftet är att undersöka hur kunskapsintensiva enheter kan behålla personalen längre. Ju längre Försvarsmakten behåller en individ desto mer erfarenhet kommer denna individ att alstra. En erfarenhet som Försvarsmakten kan dra nytta av i utvecklingen av metoder, tekniker och materiel. Genom effektiv kompetensförsörjning minskar risken för reducerad operativ förmåga. Forskningsfrågan tar avstamp i egna observationer och erfarenheter vid de kunskapsintensiva förband där författarna tjänstgjort. Studien är genomförd vid ett av dessa – Röjdykardivisionen. Forskningsansatsen är induktiv och uppsatsen är skriven efter en kvalitativ fallstudie. Empirin i studien består av fyra semistrukturerade intervjuer samt sex mejlintervjuer. Empirin har analyserats mot referensramen som omfattar tidigare forskning inom främst Employer Branding (EB) men även personalförsörjning och generation Y & Z. Slutsatsen är att kunskapsintensiva enheter kan arbeta med EB i syfte att behålla rätt personal längre. Ur empirin framkommer kategorier specifika för vår fallstudie och som har en direkt koppling till varför individer söker, stannar eller slutar vid enheten. Det som fått respondenterna att Söka är kategorierna; Kamratskap, kvalitet på medarbetarna, upplevelser och Arbetsuppgifter. Det är således dessa egenskaper den här enheten kommunicerat ut som erbjudande till sin resurspool i marknadsföringen. Majoriteten av kategorierna som varit avgörande för respondenterna i att Söka är lika viktiga i att Stanna. Här handlar det om att tillfredsställa de anställdas “krav”. I Stanna fasen tillkommer kategorierna; Utveckling och-/eller Karriär, Livsbalans, Ekonomi samt Ledarskap som alla påverkar benägenheten att stanna. Analyserar enheten kategorierna under både Söka och Stanna skulle erbjudandet kunna bygga på fler kategorier i marknadsföringen framöver. Det är också möjligt för enheten att fortsätta att arbeta med EVP gentemot befintlig personal för att få dem at stanna längre. En arbetsmetod för detta presenteras i appendix 1, Processmodell, ATR.

Syftet med vår uppsats var att undersöka vad som motiverar chefer att stanna inom sin nuvarande organisation samt vilken påverkan faktorer som introduktion, utveckling, utvärdering och belöning har för dessa chefers vilja att stanna och se långsiktigt på deras arbetsgivare. För att försöka reda ut detta har vi i denna studie utgått från två frågor: Utifrån faktorerna introduktion, utveckling, utvärdering och belöning - vad är viktigt för chefer för att de ska vilja stanna hos sin nuvarande arbetsgivare? Hur har faktorerna introduktion, utveckling, utvärdering och belöning påverkat chefer i deras val i att lämna deras senaste arbetsplats? I denna uppsats har vi använt oss av triangulering, vilket syftar till att vi använt dels kvantitativ metod genom en enkät för att kunna besvara den första av våra två frågor. Vi har dels också använt oss av kvalitativ metod semistrukturerade intervjuer och observation för  att kunna besvara den andra av våra två frågor. Så vilka var våra respondenter? Vi utfört denna undersökning på ett IT-konsultbolag i västra Sverige. IT-branschen står inför hård konkurrens och vi har siktat in oss på vad vi tror är nyckelpersoner i organisationen, nämligen ledarna. Denna uppsats bottnar i teorier kring Talent Management och olika personalbevarande faktorer, exempelvis utgör Herzbergs modell om hygien- och motivationsfaktorer en stor del av denna uppsats i behandlandet av vår empiriska data. Resultatet av denna studie visar att de faktorer som i högst grad motiverar cheferna är möjligheten till individuell utveckling, karriärmöjligheter samt sociala faktorer och möjlighet till feedbackkultur.

Knowledge sharing is assumed to be challenging for most organizations. Most of the knowledge management research has hitherto focused on profit driven organizations, leaving the NGO context less attended to. This thesis intends to contribute to science by addressing the barriers to knowledge sharing in a knowledge intensive NGO, where volunteer engagement is confirmed. It applies the practical approach to knowledge sharing, implying that knowledge only can be shared in human interactions. By asking how individual and organizational barriers prevent knowledge sharing and how these affect overall knowledge sharing in the organization, this thesis seeks to deepen the understanding on knowledge sharing in NGOs and knowledge intensive organizations. The thesis uses a qualitative case study, illustrated by the NGO Engineers Without Borders Sweden. Six interviews were conducted, and the results analyzed with a thematic analysis. The analysis resulted in four overarching themes identified as barriers to knowledge sharing: lack of time, lack of internal network structures, lack of leadership and handover challenges. Lack of time, lack of internal network structures and lack of leadership have previously been identified as barriers to knowledge sharing, but this study highlighted new dimensions of the themes. For the theme of time, no correlation was found to trust. Both lack of internal network structures and lack of leadership opened up a question of quality. The newfound theme was handover challenges, which proves a challenge in the volatile volunteer environment, especially if knowledge is only tied to its carrier and impossible to document.

Tidigare forskning har identifierat vilka kärnvärden och mervärden klientföretagen kan uppfatta av revisorn. Forskningen har visat att värdet som klientföretagen uppfattar av revisorn varierar beroende på olika faktorer. Däremot har det oss veterligen inte lagts något fokus på att undersöka huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Syftet med uppsatsen är att förklara huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Studiens tänkta bidrag är att kunna förklara ytterligare varför klientsföretags uppfattade värde av revisorn skiljer sig åt mellan olika klientföretag. För att svara på syftet har teori om koncepten kärnvärdet (försäkran, förbättring och försäkring) och mervärdet (relationen och råd) av revisorn använts. Det har konstruerats hypoteser samt en modell utifrån argumentation kring kapitalintensiva och kunskapsintensiva branscher. För att testa hypoteserna och modellen användes en webbaserad enkätundersökning riktad mot klientföretag från en kapitalintensiv och kunskapsintensiv bransch. Resultatet av studien visar att klientföretagens branschtillhörighet är en förklarande faktor för koncepten kärnvärde och mervärde. Mer specifikt kan vi se att förbättring, relationen och råd förklaras av branschtillhörighet. Studiens slutsats är således att branschtillhörighet är en förklarande faktor till klientföretagens uppfattade värde av revisorn. Studiens teoretiska bidrag är att branschtillhörighet kan adderas till de förklarande faktorerna av klientföretags uppfattade värde av revisorn. Studiens praktiska bidrag är att revisorer kan förstå att värdet klientföretag uppfattar av revisorn skiljer sig åt mellan klientföretag, vilket är av större vikt sedan avregleringen av revisionsplikten för att revisorn ska kunna fortsätta sälja sin tjänst. / Previous research has identified which core values and added-values companies can perceive of the auditor. Research has shown that client companies perceived value of the auditor differ between companies due to different factors. However, to our knowledge no one has studied if industry is an explanatory factor for the client company’s perceived value of the auditor. The purpose of the study is to explain if client companies perceived value of the auditor is affected by its industry. The study aims to further explain why client companies perceived value of the auditor differs between companies. To fulfill the purpose theory about core value (assurance, improvement and insurance) and added-value (relationship and advice) has been used. Hypotheses and a model has been constructed based on an argumentation about capital and knowledge intensive industries. To test the hypotheses and the model a survey was conducted among companies from capital and knowledge intensive industries. The results show that the client’s industry is an explanatory factor for core value and added-value. More specific can improvement, the relationship and advice be explained by industry. The conclusion is that industry is an explanatory factor for the client companies perceived value of the auditor. The theoretical contribution is that industry can be added to the explanatory factors of client companies’ perceived value of the auditor. The practical contribution is that auditors can understand that the perceived value of the auditor differ between companies, which is important since the abundance of the statutory audit to continuing selling their service.

This paper explores the ideas of culture and leadership as a unified phenomenon and a means to face challenges caused by implementing new ways of working in knowledge intensive organizations. By creating a supportive culture and trusting in employees, managers can give decisive authority to employees, which will increase motivation, and enable managers to focus on strategy and vision. The research was conducted as a case study at one of the larger Nordic banks. The findings suggest that a cultural perspective on leadership can be used to increase motivation, and help understand the challenges of complex organizations. / Den här uppsatsen utforskar idéer kring kultur och ledarskap som ett gemensamt fenomen och som ett verktyg för att bemöta utmaningar som uppstår då nya sätt att arbeta implementeras i kunskapsintensiva organisationer. Genom att skapa en stödjande kultur och genom att lita på de anställda kan chefer beslutande ansvar till de anställda, vilket kommer öka motivationen bland de anställda samt ge cheferna mer tid till att fokusera på att utveckla strategi och vision. Forskningen utfördes som en case-studie på en av de större nordiska bankerna. Slutsatserna i den här uppsatsen pekar mot att kulturellt ledarskap kan användas som ett verktyg för att öka motivation, och för att förstå och bemöta the utmaningar som uppstår i komplexa organisationer.