I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två sakkunniga i området. Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster. Begreppet används för att beskriva både administrativ kompetens att genomföra upphandlingar av dessa tjänster på ett adekvat sätt, och för att beskriva kompetens att identifiera och matcha behov i organisationer mot rätt tjänst med rätt innehåll. För en god samlad kompetens kring inköp av dessa tjänster behöver båda parter, köpare och leverantör, se varandra som samarbetspartners med det gemensamma målet att nå ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete. Att begreppet beställarkompetens används i dessa sammanhang är ett tecken på en bristfällig dialog parterna emellan. Kartläggningen av nyttjande och upphandling av svensk FHV är begränsad och forskningen i detsamma närmare obefintlig. För att kunna öka samarbetet mellan företag och FHV är det av största vikt att få dokumenterat att och hur FHV:s arbete är till nytta för företags produktion och ekonomi. Detta är en förutsättning för att FHV ska kunna marknadsföra sig själv och därmed också nå ut med tjänster som verkligen ger effekt för företagen. / QC 201101013

<p>Bakgrund: Det har blivit allt vanligare att organisationer väljer att köpa in tjänster idag. Detta kan till viss del förklaras av att organisationer i allt större utsträckning väljer att koncentrera sig på sin kärnverksamhet istället för att producera tjänsten inom organisationen. Det specifika med tjänster är att heterogeniteten är stor, som ligger i tjänstens natur. Möjligheten att inspektera tjänsten innan köp är mycket begränsad, då en tjänst är en process som handlar om att nå ett specifikt resultat. Denna tjänst blir då svår att mäta och värdera. Det finns idag inga vedertagna existerande modeller som kan tillämpas på tjänsteupphandlingar. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att studera upphandlingsprocessen av kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt belysa vilka svårigheter det finns kring denna process och hur dessa svårigheter kan hanteras. </p><p>Avgränsningar: De avgränsningar vi har valt att göra är att lägga fokus på kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt urvalsavgränsningar, i form av geografisk och storleksmässig avgränsning. </p><p>Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på tio organisationer från både privat och offentlig sektor som verkar i flera olika branscher. Den empiriska datan har samlats in med hjälp av 14 intervjuer som sedan har analyserats för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och uppfylla dess syfte i en avslutande diskussion. </p><p>Resultat: Då tjänster ofta är svåra att mäta och värdera innan köp medför det att det finns tveksamheter huruvida en objektiv värdering kan göras. Detta medför även svårigheter att utforma kravspecifikation, och det finns en risk för att organisationen saknar rätt kompetens för att upphandla tjänsten. Undersökningen har visat på att skillnaderna mellan organisationers upphandlingsförfarande främst ligger i de grundläggande förutsättningarna för den enstaka organisationen, vilket påverkar resultatet av upphandlingsprocessen. Vi ser svårigheter med att kunna generalisera tjänster inom samma tjänstekategori, vilket medför att det är svårt att utveckla en upphandlingsmodell för alla typer av tjänster, men även för att organisationer har olika interna och externa förutsättningar.</p>

Bakgrund: Det har blivit allt vanligare att organisationer väljer att köpa in tjänster idag. Detta kan till viss del förklaras av att organisationer i allt större utsträckning väljer att koncentrera sig på sin kärnverksamhet istället för att producera tjänsten inom organisationen. Det specifika med tjänster är att heterogeniteten är stor, som ligger i tjänstens natur. Möjligheten att inspektera tjänsten innan köp är mycket begränsad, då en tjänst är en process som handlar om att nå ett specifikt resultat. Denna tjänst blir då svår att mäta och värdera. Det finns idag inga vedertagna existerande modeller som kan tillämpas på tjänsteupphandlingar. Syfte: Vårt syfte är att studera upphandlingsprocessen av kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt belysa vilka svårigheter det finns kring denna process och hur dessa svårigheter kan hanteras. Avgränsningar: De avgränsningar vi har valt att göra är att lägga fokus på kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt urvalsavgränsningar, i form av geografisk och storleksmässig avgränsning. Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på tio organisationer från både privat och offentlig sektor som verkar i flera olika branscher. Den empiriska datan har samlats in med hjälp av 14 intervjuer som sedan har analyserats för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och uppfylla dess syfte i en avslutande diskussion. Resultat: Då tjänster ofta är svåra att mäta och värdera innan köp medför det att det finns tveksamheter huruvida en objektiv värdering kan göras. Detta medför även svårigheter att utforma kravspecifikation, och det finns en risk för att organisationen saknar rätt kompetens för att upphandla tjänsten. Undersökningen har visat på att skillnaderna mellan organisationers upphandlingsförfarande främst ligger i de grundläggande förutsättningarna för den enstaka organisationen, vilket påverkar resultatet av upphandlingsprocessen. Vi ser svårigheter med att kunna generalisera tjänster inom samma tjänstekategori, vilket medför att det är svårt att utveckla en upphandlingsmodell för alla typer av tjänster, men även för att organisationer har olika interna och externa förutsättningar.

Bakgrund: De senaste åren har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det är viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation är en förutsättning för att den upphandlande myndigheten ska få in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfällig sådan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det är dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjänst, vars specifika egenskaper gör den mer svårdefinierad än en vara. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjänsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsättningarna är för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfällig sådan kan ha för resultatet av upphandlingen. Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn på kravspecifikationens betydelse och svårigheter undersökts. Fyra semistrukturerade personliga intervjuer har genomförts med fyra erfarna upphandlare, från fyra olika offentliga organisationer - två landsting och två kommuner. Slutsats: Studiens resultat visar att det är viktigt med god kunskap om marknaden och medvetenhet om verksamhetens behov för att en relevant kravspecifikation ska kunna utformas. En relevant och bra kravspecifikation motverkar ökade transaktionskostnader och ökar möjligheterna att den tjänst som verksamheten är i behov av levereras. Studiens resultat visar vidare att det är viktigare att kravspecifikationen är relevant och tydlig än att den är detaljrik och att funktionsbaserade kravspecifikationer har många fördelar. / Background: In recent years, the public procurement has increased in importance and it now represents about 17 percent of Sweden's GDP. It is important that the public procurement is carried out effectively and due to this the requirement specification plays an important role in the process. A good requirement specification is a condition for that the purchasing authority receives tenders that correspond to what they want; while a lack of such may have major implications for the outcome of the procurement. However, it is a complex task to draw up requirements for a service, whose particular characteristics make it more difficult to define than a commodity. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the requirement specification's role in the public service procurement. More specifically, the study aims to examine what the conditions are to work out a good requirement specification and the consequences a lack of such may have for the outcome of the procurement. Method: With a qualitative approach and through personal interviews, the purchasers view of the importance and difficulty of the requirement specification has been examined in this study. Four semi-structured personal interviews were conducted with four senior purchasers from four different public organizations - two counties and two municipalities. Results: The findings of this study indicate that good knowledge about the market and awareness of the organization’s needs is important for the formulation of a relevant requirement specification. A relevant and good requirement specification counteract high transaction costs and increase the possibility of delivery of the, by the organization, requested and needed service. Further, this research imply that it is more important for the requirement specification to be relevant and clear than to be detailed, and that function based specifications have many benefits.