Introduktion: Principbaserade regelverk innebär att redovisningsansvariga gör bedömningar utifrån principer snarare än regler och gränsvärden vilket medför att professionella bedömningar blir en central del av redovisningen. Redovisningen ska spegla företagets ekonomiska situation och vara användbar i beslutsfattande vilket gör bedömningarna viktiga och ställer krav på de som utför redovisningen. Utförande av bedömningar är däremot inte helt enkelt eftersom regelverken i många fall ger otillräcklig vägledning samtidigt som utförarna är exponerad mot många aspekter som kan komma att påverka bedömningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska hur professionella bedömningar görs i företag som följer ett principbaserat regelverk och vad som påverkar bedömningarna. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer för inhämtande av data. Ansatsen är deduktiv med induktivt inslag. Slutsats: Slutsatsen visar att företagen i stor utsträckning gör bedömningar genom att titta på tidigare bedömningar, andra organisationer och använder sig av revisorer. Slutsatsen visar också att bedömningarna görs med en mer eller mindre metodisk process där företaget har utarbetade metoder och relaterar till redovisningsprinciper. Det är svårt att avgöra hur olika faktorer påverkar bedömningarna men det finns indikationer på att flera aspekter kopplade till både person, uppgift och miljö påverkar bedömningarna.

Förutom standarder och riktlinjer utgör revisorns egna professionella bedömningar en stor del av hur denna bedömer väsentlighetsnivån vid en revision. Tidigare studier har funnit flertalet bakomliggande faktorer som påverkar denna bedömning. 2011 implementerades ISA i Sverige varför det finns ett intresse att undersöka vad denna standard har haft för påverkan på svenska revisorers väsentlighetsbedömning.  Studiens resultat visar att tre faktorer av de som ingår i studien kan förklara variationen i revisorers väsentlighetsbedömningar. Variablerna kön, chefspress och storlek på revisionsbyrå har i studien ett signifikant samband med variationen i bedömd väsentlighetsnivå. Att dessa olika faktorer har en påverkan på väsentlighetsbedömningen antas förklaras av bland annat olika nivåer av riskbenägenhet och revisionskvalitet. / Background: In addition to standards and guidelines, the auditor’s own professional judgment represents a big part of how the auditor assesses the materiality level for an audit. Previous studies have found a number of underlying factors that affects this assessment. In 2011, ISA was implemented in Sweden why there is an interest to investigate what impact this standard has had on the Swedish auditors' materiality judgments. Purpose: The purpose of this paper is to describe and explain the factors that affect the auditors’ professional judgment of the overall materiality level. Method: The study is based on a deductive approach where previous research in this areais used to formulate hypotheses regarding the factors that may affect auditors in their materiality judgment. Quantitative data is collected in the form of primary data through a survey. Furthermore, one experienced auditor is interviewed. Conclusion: The results show that the variables Gender, Pressure from management and Firm size can explain variations in different auditors' materiality judgments. These factors impact on the materiality assessment is assumed to be caused by, among other things, different levels of risk propensity and audit quality.

The aim of the study was to increase the understanding of the social secretary’s individual professional judgments in accordance with the compulsory legislation Law (1988: 870) on the care of addicts in certain cases. The study wants to show how social secretary’s perceive if there are various factors that influence judgments.   Drug and alcohol abuse is a major social problem and it affects many individuals. It is the social service that is responsible for helping and supporting the individual. There is a knowledge gap regarding how social secretary’s approach towards compulsory treatment affects judgements, but also how uncertain it is with individual judgements.   Six social secretaries were interviewed in a qualitative study and the result was  analyzed with the help of themes and coding but also the theory of discretion regarding to street- level bureaucrats. Result showed that the compulsory treatment is lacking. The six social secretaries described that the legislation can be interpreted differently and their experience is important while judging.

Genom åren har det skett en rad företagsskandaler som kopplats samman med brister i revisionen. För att undvika liknande skandaler i framtiden har ökade krav i lagstiftning och uppdatering av standarder för revisionsarbete införts. Med hjälp av regelbundna kontroller ska revisionen hålla hög kvalitet och brister ska upptäckas tidigare. Tidigare forskning har visat att det ofta är i revisionsdokumentationen som brister förekommer.Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers uppfattningar om vilka faktorer som orsakar att brister uppstår i revisionsdokumentationen. För att uppfylla syftet har intervjuer gjorts med tio revisorer som arbetar på olika revisionsbyråer i Skåne. Det teoretiska ramverket presenteras i en figur som visar min tolkning av hur olika faktorer påverkar revisionsdokumentationen.Slutsatsen av studien visar att revisorns uppfattningar om regleringen, revisorns yrkesroll och revisionsbyrån är faktorer som kan medföra att brister uppstår i revisionsdokumentationen, vilket många gånger kan relateras till tidsbrist hos revisorn. Det moment i revisionsprocessen som rör bedömningar om vad som är väsentlig information kan även medföra brister i revisionsdokumentationen. Detta eftersom revisorer kan tolka och bedöma olika, vilket avspeglar sig i vilken information varje revisor anser vara väsentlig information att ta med i revisionsdokumentationen. Detta kan sin tur leda till att alla revisorer inte får med vad som krävs enligt lag och standard.Som förslag på framtida forskning ska en undersökning göras på hur många uppdrag som är optimalt för en revisor att revidera per år. / Over the years there have been several corporate scandals, which have been linked to shortcomings in the auditing. In order to avoid similar scandals in the future, increased requirements for law and standards have been introduced. With the help of regular quality controls, the audit should maintain high quality and shortcomings should be discovered earlier. Previous research shows that it is often in the audit documentation that deficiencies occur.The purpose of this paper is to identify factors that cause shortcomings in the audit documentation. In order to fulfil the purpose of the paper, interviews have been conducted with ten auditors from various audit firms in Skåne. The theoretical framework is based on a model that shows my understanding of how different factors affect the audit documentation.The conclusion of the study shows that the auditor's perceptions of the regulation, the auditor’s professional role and the audit firm structure are factors that may cause shortcomings in the audit documentation, which can often be related to the lack of time in the process of auditing. The moment in the audit process regarding assessments of essential information may cause shortcomings in the audit documentation. This is because auditors can interpret and assess differently, which reflects what information each auditor considers to be essential information to include in the audit documentation. This in turn can lead to the fact that all auditors do not include what law and standard require.As a proposal for future research, a study should be made in order to determine how many assignments are optimal for an auditor to audit per year, with regards to the time aspect in relation to the documentation requirements.

Introduktion Lån- och kreditgivning är en väsentlig del av dagens samhällsekonomi både när det gäller privatpersoner och företag. Om bankerna är för restriktiva till företagskreditgivning riskerar den ekonomiska tillväxten att påverkas. Vidare anses affärsbankerna ha blivit mindre riskvilliga. Det är en problematisk trend och faktum är att företag inte heller kan vara säker på att man får en objektiv bedömning av sin kreditansökan, då kreditgivares resonemang spelar en avgörande roll i kreditbedömningen. Bankens strukturella riktlinjer som kreditgivare ska förhålla sig till påverkar också hur banktjänstemännen fattar kreditbeslut. Syfte Studiens syfte är att utforska banktjänstemäns kreditbedömning samt dennas förankring i bankens struktur kontra tjänstemannens professionella bedömning. Metod Studien genomförs med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Empiriinsamlingen är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att kreditgivare har ett stort utrymme när det kommer till den individuella bedömningen av en kreditsökande. Där bankens hjälpmedel slutar börjar det en tydlig individuell bedömningsfråga, om hur man väljer att gå vidare och vad man väljer att prioritera. Av empiriinsamlingen framgick det tydligt att 5C-modellen var en stor del av kreditbedömningen hos alla respondenter. Det mest intressanta var hur mycket samtliga respondenter betonade vikten av det personliga mötet med kunden och dess påverkan i kreditbedömningen. / Introduction Loan and credit is an essential part of today’s economy, both in term of private individuals and corporates. If the banks are too restrictive for corporate credit, the economic growth risks being affected. Furthermore, the banks are considered to be less willing to take risk. This is a problematic trend and the fact is that corporates cannot be sure that they get an objective assessment of their credit application. Thus, a creditors’ reasoning in their assessment plays a crucial role in a credit application. The bank´s structural guidelines that creditors must relate to also affect how the bank officials make credit decisions. Purpose: The aim of the study is to explore the bank official's credit assessment and its anchoring in the bank's structure versus the official's professional judgement. Method: The study is conducted with a deductive approach and qualitative method. The empirical collection is based on semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study show that creditors have a considerable amount of space when it comes to the individual assessment of a credit applicant. Where the bank’s assistive tools end, a clear individual assessment begins, about how to choose to continue ahead. It becomes clear that the 5C model was a large part of the credit assessment of all respondents. The most important component of the five Cs is the capacity of repayment, as it is the one that generates revenue for the bank. What we consider to be the most interesting were how much all respondents emphasized the importance of the personal meeting and its impact on the credit decision.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning. Debatterna kringrevisionsberättelsen har också utmynnat i en ny revisionsberättelse som skallbörja användas från och med 1 januari 2011. Vårt syfte med denna studie är därför att utifrån revisorernas perspektivanalysera och beskriva revisorernas uppfattning om revis­ionsberättelsen ochdess formalisering samt om där finns en vilja bland revisorerna att utöka sittansvar genom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Studien baseras på enempirisk under­sökning i form av sex kvalitativa intervjuer. En av dessaintervjuer är med studenter som är i slutet av sin högskoleutbildning inomrevision. Anledningen till att vi valt studenter som en av våra respondenter äratt vill analysera om deras uppfattningar skiljer sig från de övriga. Vårundersökning visar att revisorerna har synpunkter på hur innehållet ochstrukturen i revisions­berättelsen skall förbättras men samtliga anser attrevisionsberättelsen tillgodoser intressen­ternas behov. Formaliseringen avrevisionsberättelsen uppskattas av samtliga revisorer och de tycker att tydligariktlinjer är viktigt. Alla respondenter är dessutom villiga att ta mer ansvargenom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Slutsatsen angående studenternaär att de har samma uppfattning som majoriteten av respondenterna. / The audit report is an important tool for the communication between auditors and stakehold­ers.  Today's audit report is very standardized andin all part there are exact proposals for the formulation.  According to previous research, there is aconflict of interest between stakehold­ers and auditors. The conflict is aboutthe stakeholders want more information in the audit report which the auditorsare critical towards, since it would mean more responsibility. To resolve theconflict the audit report has been debated a lot. One discussion is about howto make the audit report more interesting for the stakeholders. There is aproposal about rating the company on example internal control and corporategovernance. All the debates have also led to a “new audit report” and this auditreport shall be used from January 1st 2011Our purpose of this studyis therefore to analyze and describe the auditors’ opinion about the con­tentand structure of the audit report. We also want to investigate the auditors opinionabout the formalization of the audit report and if they are willing to increasetheir responsibility. The study is based on six qualitative interviews. One ofthese interviews is with students and the reason for this is to compare iftheir perception differ from the others. Our conclusions are that the auditorshave opinions how to improve the content and the structure of the audit report.All the auditors think that the audit report meet the stake­holders needs. Theformali­zation of the audit report is estimate by the auditors and all intervieweesagreed that the guidelines are important. The study also indicates that theauditors are willing to take more responsibility by more statements in theaudit report. The conclusion regarding the stu­dents is that they have the same opinion as the majority of the auditors interviewed.