<p><strong>Problem:</strong> Hur går bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar:</p><p>- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propå av en småföretagare?</p><p>- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning.</p><p>- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för bankernas kreditgivning till småföretagare?</p><p><strong>Metod:</strong> Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska banker.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.</p><p>Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper. Det innehåller även en kvantitativ analys av prospektets finansiella förutsättningar. Kreditberedningens främsta syfte är att undersöka om prospektet har en god återbetalnings-förmåga att betala amorteringar och ränta på lånet.</p><p>Kreditbesluten fattas av företagsrådgivare enligt tilldelad limit oftast i samråd med en kollega eller överordnad chef. I beslutssituationen är det stor osäkerhet om företaget kommer upp i kalkylerad lönsamhet varför krediter beviljas emot lämnande av säkerhet. Vid nyetablering är osäkerheten extra stor då företagaren inte kan lägga fram historisk fakta om lönsamhet, marknadsandelar och trend för företaget. Osäkerheten i beslutssituationen kan leda till att en gynnsam propå avslås i onödan eller att en tveksam blir beviljad på för svaga grunder. Det finns även farhågor om att beviljade krediter försämrar företagarens engagemang vilket leder till en negativ utveckling för företaget. Det hanteras genom att banken tar fram referensunderlag på företagarens personliga egenskaper, kompetens att leda företag och utför regel-bundna uppföljningar av företagens lönsamhet. En misslyckad kreditberedning kan inverka på den anställdes yrkeskarriär.</p><p>De svenska bankernas kreditberedning är nyanserad vid en jämförelse med forskningsresultat från Storbritannien och Tyskland. Troligen kan det bero på att den svenska bank- och finansmarknaden såg över sin verksamhet efter 1990-talets finanskris.</p><p>För att underlätta företagandet i landet förändras regelverken till de små företagens förmån. Basel 2 har lett till att besluten grundas på en grundlig företagsanalys, framtida kassaflöden och återbetalnings-förmåga till skillnad mot tidigare då lämnade säkerheter hade större betydelse. Revisionsplikten kommer att avskaffas för små företag, vilket förmodligen kommer att leda till att banker kräver en likvärdig granskning av ett företags verksamhet varför lagändringen främst kommer att gynna de företag som inte är i behov av krediter. Föreslagen lagändring om att ersätta företagsinteckning med före-tagshypotek kommer förmodligen att leda till att det blir enklare för små företag att låna pengar. Kreditupplysningen är föreslagen att begränsas till belopp över 2500 kr men det är ovisst om det träder i kraft. Det är högst tänkbart att bank- och finansmarknaden kommer att få en europagemensam reglering pga. höstens omfattande finanskris men det är inte säkert att den svenska marknaden kommer att beröras särdeles mycket då de svenska regelverken ligger i utvecklingens framkant.</p><p>Höstens finanskris hade sitt ursprung i en amerikansk bostadsreform då personer med låg kreditvärdighet fick möjlighet att köpa sig en egen bostad. Under en kortare period upphörde daglånehandeln nästan helt mellan bankerna och deras utlåning till företag minskade avsevärt liksom att kreditvillkoren stramades åt. Mina respondenters kreditvillkor förblev oförändrade men arbetar under en ökad försiktighet vid kredit-beredningen. Det har lett till att företag har blivit nekade refinansiering.</p><p>Den finansiella oron har orsakat att Sverige går in i en lågkonjunktur. Västernorrland har inte drabbats lika hårt som andra delar av Sverige men flera företag förväntas få försvagade kassaflöden vilket i sin tur leder till varsel och försämrad återbetalnings-förmåga. Detta medför att bankerna kommer att ha en mycket försiktig hållning vid kredit-beredningen.</p>

Problem: Hur går bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare. Syfte: Syftet är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar: - Vilken information behöver banken vid bedömning av en propå av en småföretagare? - Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning. - Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för bankernas kreditgivning till småföretagare? Metod: Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska banker. Slutsatser: När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk. Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper. Det innehåller även en kvantitativ analys av prospektets finansiella förutsättningar. Kreditberedningens främsta syfte är att undersöka om prospektet har en god återbetalnings-förmåga att betala amorteringar och ränta på lånet. Kreditbesluten fattas av företagsrådgivare enligt tilldelad limit oftast i samråd med en kollega eller överordnad chef. I beslutssituationen är det stor osäkerhet om företaget kommer upp i kalkylerad lönsamhet varför krediter beviljas emot lämnande av säkerhet. Vid nyetablering är osäkerheten extra stor då företagaren inte kan lägga fram historisk fakta om lönsamhet, marknadsandelar och trend för företaget. Osäkerheten i beslutssituationen kan leda till att en gynnsam propå avslås i onödan eller att en tveksam blir beviljad på för svaga grunder. Det finns även farhågor om att beviljade krediter försämrar företagarens engagemang vilket leder till en negativ utveckling för företaget. Det hanteras genom att banken tar fram referensunderlag på företagarens personliga egenskaper, kompetens att leda företag och utför regel-bundna uppföljningar av företagens lönsamhet. En misslyckad kreditberedning kan inverka på den anställdes yrkeskarriär. De svenska bankernas kreditberedning är nyanserad vid en jämförelse med forskningsresultat från Storbritannien och Tyskland. Troligen kan det bero på att den svenska bank- och finansmarknaden såg över sin verksamhet efter 1990-talets finanskris. För att underlätta företagandet i landet förändras regelverken till de små företagens förmån. Basel 2 har lett till att besluten grundas på en grundlig företagsanalys, framtida kassaflöden och återbetalnings-förmåga till skillnad mot tidigare då lämnade säkerheter hade större betydelse. Revisionsplikten kommer att avskaffas för små företag, vilket förmodligen kommer att leda till att banker kräver en likvärdig granskning av ett företags verksamhet varför lagändringen främst kommer att gynna de företag som inte är i behov av krediter. Föreslagen lagändring om att ersätta företagsinteckning med före-tagshypotek kommer förmodligen att leda till att det blir enklare för små företag att låna pengar. Kreditupplysningen är föreslagen att begränsas till belopp över 2500 kr men det är ovisst om det träder i kraft. Det är högst tänkbart att bank- och finansmarknaden kommer att få en europagemensam reglering pga. höstens omfattande finanskris men det är inte säkert att den svenska marknaden kommer att beröras särdeles mycket då de svenska regelverken ligger i utvecklingens framkant. Höstens finanskris hade sitt ursprung i en amerikansk bostadsreform då personer med låg kreditvärdighet fick möjlighet att köpa sig en egen bostad. Under en kortare period upphörde daglånehandeln nästan helt mellan bankerna och deras utlåning till företag minskade avsevärt liksom att kreditvillkoren stramades åt. Mina respondenters kreditvillkor förblev oförändrade men arbetar under en ökad försiktighet vid kredit-beredningen. Det har lett till att företag har blivit nekade refinansiering. Den finansiella oron har orsakat att Sverige går in i en lågkonjunktur. Västernorrland har inte drabbats lika hårt som andra delar av Sverige men flera företag förväntas få försvagade kassaflöden vilket i sin tur leder till varsel och försämrad återbetalnings-förmåga. Detta medför att bankerna kommer att ha en mycket försiktig hållning vid kredit-beredningen.

Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en långtgående, men inte fullständig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhåller att medlemsstaterna har rätt att befria små och medelstora bolag från revision. Delbetänkande SOU 2008:32 angående revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehåller delbetänkandet SOU 2008:32 en rad förändringar och genom dessa förändringar kommer problematiken med bankers syn på den reviderade årsredovisningen att ställas på sin spets. Detta då utredningen föreslår att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsättningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten. Datumet för implementering av de nya bestämmelserna har utredningen satt till den 1 juli 2010. Uppsatsen syfte är att beskriva hur bankerna ser på den reviderade informationen för att skapa förståelse om hur de kommer att agera vid ett avskaffande av revisionsplikten. I ett vidare syfte är denna förståelse viktig för att se om förändringen får det genomslag som förutspåtts. Detta kan vi göra genom att besvara våra forskningsfrågor. Vi vill se vilken betydelse den reviderade årsredovisningen har för banker i deras kreditberedning, se om bankernas kreditberedning kommer att ändras efter ett avskaffande av revisionsplikten samt om den nuvarande kreditberedningen skiljer sig mellan en bank i en storstad och en bank på en mindre ort. Vår uppsats är skriven med ett hermeneutiskt synsätt. Två kvalitativa undersökningar har genomförts. Dels en förstudie för att se på bankernas kreditberedning i dagsläget, dels en studie med djupgående intervjuer angående bankernas syn på den reviderade årsredovisningen och avskaffandet av revisionsplikten. Våra slutsatser är dragna utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt. De slutsatser som vi kunde dra var att den reviderade årsredovisningen inte var den viktigaste delen i kreditberedningen i sig men en mycket viktig del i hela processen. Sedan kan man särskilja den reviderade årsredovisningen från dess syfte, att kvalitetssäkra företags räkenskaper. Det är inte nödvändigt för banken att kvalitetssäkringen utförs av en revisor, däremot att kvalitetssäkringen i sig själv är det mest betydelsefulla för banken. Bankerna som vi intervjuat tror inte att deras kreditberedning kommer att förändras i framtiden till följd av avskaffandet men de säger även att de är öppna för förändring om det krävs. De säger också att de kan tänka sig att inte kräva reviderade bokslut av vissa bolag. Vi har även kommit fram till att kreditberedningen inte skiljer sig åt i större utsträckning mellan en stor bank i en storstad och en mindre fristående bank på en mindre ort inom samma koncern. Det som skiljer sig åt är kännedomen om den lokala marknaden samt de kortare beslutsvägar som finns inom en fristående bank / Uppsatsnivå: C