Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

Many reports in recent years are suggesting that young people should be involved in the development of the digital society. The Swedish government's Digidel campaign launched in 2011 involved adolescents to train elderly people. This thesis builds on the campaign with its major aim being to investigate how young people think about digital society and their own knowledge and skills to promote digital inclusion. The research questions were set to examine how adolescents look upon the competencies needed in today's digital society, what specific skills and capital the adolescents suggest that they have which can promote digital inclusion and how projects in this direction are perceived by the participants. The theoretical framework is based on theories about social capital. It encompasses Bourdieu's theories about symbolic capital and people's habitus, Putnam's theories about social capital and the power of the organization and Gidden's vision about how people are organizing themselves in the modern world. By interviewing four adolescents who worked as IT-guides for the elderly we get a picture of the skills and capital the adolescents consider themselves to possess that helped them to increase digital inclusion. The results show that it is not merely digital skills that the adolescents deem important to increase digital inclusion. In many ways their social abilities and the mutual learning laid a foundation for the elders to visit, and revisit, the IT-guides and enhanced the elders' curiosity about computers and the internet.

Zugl.: Hamburg, Universiẗat, Diss., 2007 u.d.T.: Nikoleyczik, Tobias: Gläubigerschutz zwischen Vertrag und Gesetz.

Zugl.: Düsseldorf, Univ., Diss., 2009

Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid årsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning på totalt och eget kapital. Syftet var att jämföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nämnda avkastningarna under de fem senaste åren, samt att upptäcka udda trendavvikelser av olika slag i jämförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hämta data från årsredovisningar och sammanställa och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjälp av samma program illustrera informationen på linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste åren på ett sätt som gjorde det möjlig att hitta svar på frågeställningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem år men Catena har haft högst snittlig avkastning på totalt kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning på eget kapital under de fem senaste åren (20,7%).

No description available.

No description available.

Uppsatsen handlar om daglig pendlings påverkan på socialt kapital. Syftet har varit att utforska hur människor själva upplever att deras sociala liv och relationer, och således deras sociala kapital, påverkas av att de pendlar. Detta har gjorts med hjälp av teoretiska perspektiv om socialt kapital, vilket har resulterat i följande frågeställningar: Hur upplever studiedeltagarna att pendling påverkar deras sociala relationer? Hur förhåller sig studiedeltagarna till de sociala konsekvenserna av pendling? Tidigare kvantitativ forskning visar ett samband mellan pendling och minskat socialt kapital. För att undersöka huruvida och hur människor själva upplever detta samband och för att försöka förstå de bakomliggande mekanismerna för detta samband, bygger studien på tio intervjuer med pendlare. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och är således inriktad på den mening som studiedeltagarna själva tillskriver pendlingen i sina liv. I analysen framkom att pendlingen typiskt ses som och fungerar som ett ramverk som formar och styr vardagen och det sociala livet. Pendlingen upplevs kraftigt begränsa möjligheten till spontanitet och flexibilitet i relation till sociala sammanhang. Den trötthet som pendlingen skapar medför en bundenhet till hemmet i bemärkelsen att återhämtning i många fall prioriteras framför sociala aktiviteter. Deltagande i sociala sammanhang upplevs ibland, på grund av det ramverk som pendlingen utgör, som ”projekt”. Till följd av den förlust av spontanitet och flexibilitet samt den trötthet och bundenhet till hemmet som pendlingen skapar tycks studiedeltagarnas sociala liv vara mer inriktat på upprätthållandet av sammanbindande (”bonding”) socialt kapital än skapandet av överbryggande (”bridging”) socialt kapital. Nära sociala relationer som ger emotionellt stöd prioriteras således framför andra delar av det sociala nätverket. I materialet framkommer resan, själva pendlingen, som en stund som studiedeltagarna aktivt försöker använda sig av, bland annat i syfte att minimera pendlingens inverkan på fritidens sociala liv.

Syftet med uppsatsen är att kvalitativt analysera flickors gymnasieval i förhållande till deras studieframgångar, socioekonomiska bakgrund och framtidsutsikter. Syftet konkretiseras genom fyra frågeställningar som behandlar flickornas val av utbildning i förhållande till vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå, hur deras egna studieframgångar och sociala nätverk påverkar valet samt vilken betydelse gymnasieval och kommande prestation under gymnasiet har för deras framtidsutsikter. Material samlades in från en grundskola i Uppsala med ett stort upptagningsområde och elever med varierande bakgrund. Åtta flickor i nionde klass från aktuell grundskola valdes ut, där fyra kom från ett mer mångkulturellt bostadsområde och fyra från ett mer homogent område. Analysen av det insamlade materialet utgick därefter från sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital/tillgång och strategi för att se om det framträdde skillnader och likheter mellan flickorna.      Resultatet visar på en tydlig skillnad i flickornas utbildningsstrategier beroende på deras vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå vilket också återspeglar var och hur de bor. I studiens analyser framträder en bild av två grupper med vitt skilda utbildningsstrategier vilket är tydligt kopplat till deras kapitalvolym. Strategierna hos flickorna med stora samlade tillgångar i form av höga betyg, föräldrar med längre högskoleutbildning och höga yrkespositioner sökte sig till det naturvetenskapliga programmet på Uppsalas mest högrekryterande gymnasieskola. Vilket kan ses som ett utryck för deras familjs utbildningsstrategier att stärka sin sociala position i samhället i stort. Det indikerar även på att flickorna siktar på att förvärva ett eget utbildningskapital som i framtiden kan resultera i ett eget betydande ekonomiskt och kulturellt kapital. Denna grupp framhåller att varken vårdnadshavares eller kamraters uppfattningar om utbildning påverkar dem direkt i valet samtidigt som deras utbildningsstrategier går i linje med vårdnadshavarens utbildningsbakgrund. Dessa flickor framhåller att gymnasievalet och deras prestation har stor betydelse i förhållande till deras framtidsutsikter och ser det som en grogrund för kommande universitetsutbildning. De andra flickor, som karaktäriseras av att besitta små samlade tillgångar, uppvisar intresse av att förvärva eget kapital som är högre än aktuell vårdnadshavare, något som ses som en självklarhet såväl för dem själva som för deras vårdnadshavare. Däremot väljer dessa elever gymnasieutbildning som inte ger dem samma förutsättningar som de andra flickorna. Dessa flickor väljer utbildningarna utefter skola och har alla gjort gymnasieval på mindre högrekryterande, fristående skolor. Inom denna grupp finns en större variation kring valda utbildningar, där såväl samhälls- som naturvetenskapliga utbildningar gör sig gällande tillsammans med estetisk utbildning. Dessa elever framhåller att det främst är studiemeriterna under gymnasietiden som spelar in för framtida studier och att studiemeriterna under grundskolan endast gör dem behöriga till aktuell gymnasieutbildning. Inom denna grupp är det främst kraven från vårdnadshavare som spelar in i att de vill prestera, även om valet främst sker i samråd med äldre kamrater.

Studien undersöker hur utrikes födda män lyckats finna ett arbete och deras intryck av den svenska arbetsmarknaden. Studien frågar sig hur de sökt och funnit sina jobb, vad deras intryck är av de tjänstemän de mött, vilka förbättringar de kan tänka sig utifrån deras egna erfarenheter samt hur de ser på framtiden. Empirin består av fyra intervjuer med fyra olika män från Asien och Mellanöstern. Resultaten visar att informell rekrytering spelat stor roll, men att ingen av de högskoleutbildade informanterna lyckats få ett tillfredsställande arbete inom sitt utbildningsområde. Deras strategi för att få ett bättre arbete är att vidareutbilda sig i Sverige.