Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2009.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Zugl.: Mainz, University, Diss., 2007.

Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, när som helst. Trots att den psykisk ohälsan fortsätter att öka världen över, så förblir det ett av de mest undanskuffade områdena inom hälsoområdet. I dagens läge saknas det till viss del kunskap om hur den psykiska ohälsan fördelar sig på befolkningen, vem som blir drabbad och vem som blir skonad. Då tidigare forskning har lagt vikt på att undersöka hur hälsa, rent generellt, påverkas av avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital, så syftar därför denna studie till att kartlägga hur endast den psykiska ohälsan påverkas av avsaknaden av dessa kapitalformer.  Studiens data erhölls från Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe Wave 6, vilken genomfördes år 2015. Denna survey är en longitudinell panelstudie, vilken utförs i 19 olika länder där data samlas in främst genom personliga intervjuer samt med frågeformulär. Denna studie behandlar dock endast de individer som är bosatta i Sverige. För att besvara forskningsfrågorna presenteras först deskriptiv data över samtliga variabler, vilket följs upp av enkla samt multipla linjära regressionsanalyser (OLS).  Resultaten visar att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och avsaknaden av ekonomiskt, socialt samt kulturellt kapital. Det framkom även att det är avsaknaden av det sociala kapitalet som har störst påverkan på psykisk ohälsa samt att kvinnor påverkas i större utsträckning än män. Det går dock att argumentera för att psykisk ohälsa, likväl som samtliga kapitalformer, går att definiera och mäta på många olika sätt, varför det bör tas i beaktning vad gäller resultatdelen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken betydelse kvinnliga konstnärer upplever att eget kapital i form av framför allt utbildning, ekonomi och sociala relationer har haft för deras konstnärskap. Det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär och består av enkätsvar från 256 kvinnliga bild- och formkonstnärer. Svaren skrivna med egna ord har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Pierre Bourdieus begrepp kapital utgör uppsatsens teoretiska ram.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illustrate and analyze the approach and parental involvement of a group of mothers in their children's schooling. Also their reflections on parental involvement will be highlighted and what the parents experience as obstacles in their involvement. Method: I conducted six semi structured interviews for my research. I chose to interview six mothers who have a child in the sixth grade. I chose specifically the sixth grade because the mothers will have had quite a few contacts with the school at this point. I also chose not to reveal their ethnicity because they cannot represent a whole ethnic group anyway. Result: The result of my interviews show that the parents have different approaches when it comes to parental involvement. The approaches are different between the mothers but one thing they have in common is that they care about their children.  Conclusion: One of the conclusions of this study is that the parents who do not participate in meetings and activities at school, are either because of language barrier or lack of information concerning what the school expects of them. Furthermore the study shows that their lack of participation in school activities does not mean that they are not involved as parents. Instead they express their involvement in different ways, mainly in their homes.

Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

ABSTRACT Since Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society’s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital. Yet, the question of what makes and breaks social capital remains in large part unanswered. Putnam became famous by arguing that engagement in civil clubs and unions has a causal tie to social capital. Many scholars has criticized that thesis and instead stressed the role of universal public institutions, economic equality and many other theories. This study focuses on the potential role of deliberative democracy, or more accurately put, deliberative didactics, for the strengthening of pupils social capital. Deliberative democracy is a form of governing that focuses on collective agreement through discussions on equal terms. According to the theory, deliberative discussions forces people to understand and respect each other’s differences, and teaches them to cooperate. This will, they argue, strengthen both the individual and the community’s social capital. This study focuses on what schools can do to stimulate a deliberative atmosphere and how a deliberative atmosphere correlates with the pupils’ social capital. I’ve done this by handing out question sheets to Swedish High school kids. I’ve then used SPSS to do a regression- and factor analysis of their answers. The result shows a correlation at R=0,444 between a student’s appreciation of the deliberative atmosphere at their school and their social capital. Other interesting results was the strong affect that being comfortable in speaking to the class had to kids social capital, to what extent teachers graded the group rather than each kid separately, how the kids trusted each other as well as people in general, and so on.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker sex asylsökandes upplevelser av folkbiblioteken i Hultsfred och Valdemarsvik och deras integrationsprojekt ”Låna en svensk” för att bidra med kunskaper om hur folkbiblioteket kan verka som stöd under asylprocessen. Sammanfattningsvis upplevde respondenterna folkbiblioteket som en viktig resurs för att överbrygga de sociala och språkliga barriärer som de mötte i värdlandet. Folkbiblioteket utgjorde en inkluderande social arena som sammankopplade respondenterna med lokalbefolkningen och tillhandahöll språk- och informationsresurser som gjorde det lättare att hantera den nya livssituationen och motiverade dem till ett mer aktivt deltagande i lokalsamhället. Som teoretisk ansats har de asylsökandes interaktioner med folkbiblioteket analyserats utifrån begreppet socialt kapital i syfte att undersöka folkbibliotekets potential att stärka de asylsökandes förbindelser och förtroende till majoritetssamhället. Studien drar slutsatsen att folkbiblioteken bidrog till att stärka det sociala kapitalet på en mikronivå genom bibliotekariernas positiva interaktioner med respondenterna, samt genom de formella möten mellan de asylsökande och lokalbefolkningen som förmedlades via ”låna en svensk”-projektet. På en makronivå bidrog biblioteken till att generera socialt kapital genom att verka som en öppen demokratisk institution som ställer alla användare på en jämlik nivå, vilket fick respondenterna att känna sig som en del av gemenskapen i lokalsamhället.