Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.

Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.