No description available.

Föreliggande studie syftar att undersöka rollhantering bland ideella ledare inom bandy utifrån två aspekter, egna rollskiften samt hantering av andras rollskiften. Rollskiftet avser skiftet mellan föräldrarollen och ledarrollen. För att besvara syftet och forskningsfrågorna användes en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. I vår studie intervjuades totalt sju ideellt aktiva bandyledare från flertal orter runtom i Sverige. Sex av de sju är föräldrar och ledare. Intervjuernas upplägg och kodning inspirerades av ett fenomenologiskt perspektiv. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer. Teorierna som tillämpades för att analysera och tolka det insamlade materialet från intervjuerna är Mertons rollbegrepp och Goffmans teorier om rollagerande. Därtill användes även Ahrnes och Hedströms teori om relationen mellan organisationer och människor för att förklara hur människor agerar utifrån organisationstillhörighet.    Analysen påvisar att rollskiften ständigt sker samt att informanterna hanterar rollskiftena på olika sätt, antingen genom att slå samman eller särskilja de olika rollerna. Med hjälp av Goffman och Merton förklaras detta genom acceptans för rolluppsättningen, rollomfamning och lyckade framträdanden där informanterna omfamnar ledarrollen och övertygar samtliga spelare om sin roll. Intervjuerna påvisar även att föreningar agerar för att påverka föräldraengagemanget genom att bland annat tillämpa förhållningsregler i form av uppförandekoder. När det uppstår konflikter eller situationer där föreningsdokument överträds, tillämpas i första hand samtal då föreningarna sällan utesluter individer som vill engagera sig ideellt. Vårt resultat stämmer därmed överens med tidigare slutsatser av Ahrne och Hedström (1999) om auktoritet och sammanhållning där individerna delar ett gemensamt intresse. Samma auktoritet används för att kontrollera och motivera medlemmar i föreningen. Föreningarna tillämpar främst en socialiseringsstrategi, där föreningsmedlemmar spenderar mycket tid tillsammans och där målet är att skapa medlemmar som instämmer med alla organisatoriska krav samt att göra dem beroende av föreningen.

Syftet med studien var att kartlägga föräldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till Västervikslägret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka föräldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur föräldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll föräldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. Många idrottare uppger att föräldrarna har haft en väldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). Däremot saknas kunskapen om vad det i praktiken är föräldrarna gör och vilka de är. Studien är byggd på en surveyundersökning där kvantitativ data har samlats in genom en enkätundersökning och urvalsgruppen var föräldrar till de ungdomar som 2012 deltog på Västervikslägret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag. Vi har analyserat resultaten utifrån ett habitusperspektiv som till stor del är styrande över de val, inställningar och möjligheter människor har inom olika fält. Resultaten visade tendenser på att personer med högt utbildningskapital i större utsträckning än i samhället i stort är representerade inom idrotten samt att en stor andel föräldrar har utövat idrott på nationell nivå. Föräldrarna är i stor utsträckning även engagerade och involverade i sina barns idrottande.

Denna studie handlar om elevers motivation och föräldrars engagemang när det kommer till läxläsning i matematik. Syftet med uppsatsen är att förstå vilket stöd elever i tidigare skolår upplever sig få från föräldrar vid matematikläxor och i vilken mån detta verkar forma elevens motivation till matematikläxan. Studien grundar sig på elevintervjuer där frågorna syftar till att upptäcka vad som ligger till grund för elevers motivation vid läxläsning i matematik samt hur föräldraengagemanget bidrar till att skapa möjligheter för motivation. Totalt har 39 stycken elever från två olika skolor deltagit och deras utsagor har analyserats enligt SDT, Self Determination Theory, en teori som ligger till grund för arbetet. Resultaten indikerar att majoriteten av eleverna motiveras av extrinsikal styrning som till exempelvis föräldrars förväntningar, tillsägelser eller belöning. Det är få elever som visar tecken på intrinsikal motivation där de gör läxan för att de anser att uppgiften i sig motiverar dem. Eleverna berättar i sina utsagor att föräldrarna mestadels finns tillgängliga, antingen genom att stötta dem vid behov eller genom en form av kontrollerande och övervakande engagemang. Trots extrinsikal styrning har resultatet visat att eleverna inte alltid uppfattarföräldraengagemanget som bidrag till bättre förståelse.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på vilka följder som kan uppstå när föräldrar engagerar sig i barnets matematiklärande. Det finns ett problem med att föräldrar känner en stor osäkerhet i att engagera sig i matematikämnet. Däremot har föräldrar ett speciellt inflytande i sitt barns prestationer i ämnet. Kunskapsöversikten innehåll kommer också lyfta en fördjupning om föräldraengagemang och vad föräldrar känner kring sitt deltagande i matematiken. Översikten har tagit grund i Nilholms bok SMART - ett sätt att genomföra forskningsöversikter där vi tagit inspiration av hans metod SMART, Systematic Mapping and analysis of research. Resultatet visar att föräldrars engagemang i matematiken spelar en avgörande roll, både ur en positiv och negativ aspekt. Resultatet av studierna i denna kartläggning visar att den tid föräldrar lägger på att hjälpa sina barn spelar en avgörande faktor. I allmänhet utifrån kartläggningens resultat är föräldraengagemang positivt även om resultatet visar att kvalitet i engagemanget är viktigare än kvantitet för att visa på ökade prestationer.

Syftet med den här uppsatsen är att söka utröna vilka förväntningar och krav skolan ställer på föräldrarna gällande deras engagemang för sina barns skolgång, samt föra en analytisk diskussion gällande om kraven och förväntningarna är rimliga eller ej. Sex grundskolelärare intevjuades och resultatet visar att lärarna i olika hög grad ställer krav eller har önskningar om att föräldrarna ska samarbeta med skolan. För lärarna innebar samarbetet att föräldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina läxor, rapporterar frånvaro samt är öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats är att det samarbete som lärarna beskriver kan anses rimligt att föräldrarna ställer upp på, i den mån de kan, eftersom det gynnar eleverna. Lärarna såg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist på resurser. Av den anledningen kan det vara så att vissa elever i praktiken blir beroende av sina föräldrars hjälp för att kunna uppnå målen.

Detta arbete handlar om ett tvåspråkigt barns språkutveckling. Syftet är att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk? Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk?För att svara på dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner är ett barn, hans mamma, svenska som andraspråkslärare samt hans modersmålslärare. Det jag har kommit fram till är att det blir lättare att ta till sig ett andraspråk om man redan har en bra bas i sitt förstaspråk. Genom att få hjälp av andraspråkslärare samt genom att den intervjuade pojken får modersmålsundervisning utvecklas hans språk. Föräldrarnas engagemang i barnet och skolan är också bidragande faktorer.

<p>The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn.</p><p>The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school.</p><p>Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are.</p><p>An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.</p>

<p>En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning som genomfördes i Stockholms län och besvarades av 68 idrottande ungdomar, både killar och tjejer, verksamma inom idrotterna fotboll, handboll och innebandy. Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen av ungdomars egna attityder till sitt idrottande, deras uppfattning om föräldraengagemanget inom idrotten samt deras metakognitiva antaganden om föräldrarnas attityder till deras idrottande. Resultaten visade att majoriteten av ungdomarna började idrotta av eget intresse och att föräldrarnas inflytande i deras val var relativt litet. Däremot hade föräldrarna några viktiga stödjande uppgifter, bland annat att skjutsa till och från aktiviteten. Majoriteten av ungdomarna uppskattade föräldraengagemanget även om det fanns några som tyckte tvärtom. Ungdomarna hade uppfattningen att föräldrarna närvarar vid deras idrottsutövning för att se hur det går för dem. De flesta ungdomar idrottade för att ha roligt men många hade även målet att bli toppidrottare. De framkomna resultaten presenterades under tre teman och analyserades med hjälp av kognitiv teori, metakognitiv teori och socialisationsteori samt jämfördes med andra studier och tidigare forskning i samma eller angränsande ämnen.</p>

Föräldraengagemang är viktigt för barn, även för idrottsföreningar men det ideella arbetet glöms ofta bort. Att vara engagerad idrottsförälder är en balansgång mellan att vara uppmuntrande och att ställa krav och att pressa barnen. Syftet var att undersöka hur föräldrar till barn som deltar i lagidrott ser på sitt föräldraengagemang. Vad uppger föräldrar till barn som är aktiva inom föreningsidrott för omständigheter som inverkar på deras engagemang? Detta för att se om det finns sakförhållanden som föräldrarna uppfattar som väsentliga för deras engagemang. Urvalet var föräldrar till barn som spelar lagidrott i förening i ett län i Mellansverige. Metod för undersökningen var intervju, informanterna fick berätta och reflektera över det egna föräldraengagemanget.  Data tematiserades sedan in i faktorer som påverkat föräldrarnas engagemang. Resultatet redovisas i dessa teman som utgörs av omständigheter som hittats i föräldrarnas reflektioner. Slutsatsen var att föräldrarna engagerar sig i första hand för att deras barn har ett intresse för att idrotta och de vill se att barnen är lyckliga. Att engagemanget bidrar till en gemenskap med andra föräldrar gör det till en positiv erfarenhet. Respondenterna tydliggör att föräldraengagemang sker på den enskilda förälderns egen nivå, alla kan hjälpa till med något.